Rute 2
SWE vs ARA
1 Noomi hade en släkting på sin mans sida, en ärbar (värdig, stark, modig, inflytelserik) man i Elimelechs släkt. Hans namn var Boaz.
1 Tinha Noemi um parente de seu marido, senhor de muitos bens, da família de Elimeleque, o qual se chamava Boaz.
2 En dag sa moabitiskan Rut till Noomi: ”Låt mig gå ut på skördefältet. Kanske är någon vänlig nog (ger mig nåd) och låter mig få plocka ax efter sig.” [Enligt instruktionerna i Moseböckerna skulle jordägare låta fattiga, änkor och faderlösa ta del av det överblivna under skörden, se \+xt 3 Mos 19:9; 23:22; 5 Mos 24:19-22\+xt*.]
2 Rute, a moabita, disse a Noemi: Deixa-me ir ao campo, e apanharei espigas atrás daquele que mo favorecer. Ela lhe disse: Vai, minha filha!
3 Då gick Rut i väg och kom till en åker och plockade där ax efter skördemännen. Det råkade falla sig så att åkermarken tillhörde Boaz, som var av Elimelechs släkt. [Från Ruts begränsade perspektiv valde hon ett slumpmässigt fält, men läsaren kan ana Guds ledning här.]
3 Ela se foi, chegou ao campo e apanhava após os segadores; por casualidade entrou na parte que pertencia a Boaz, o qual era da família de Elimeleque.
4 Just då [som av en händelse, ännu en Guds försyn] kom Boaz dit från Betlehem. [Samma dag som Rut hade varit där sedan tidig morgon, se vers 7.] Han hälsade skördemännen: ”Herren (Jahveh) vare med er!”
4 Eis que Boaz veio de Belém e disse aos segadores: O Senhor seja convosco! Responderam-lhe eles: O Senhor te abençoe!
5 Boaz frågade den tjänare (unge man) som var förman för skördemännen: ”Vem tillhör den där unga kvinnan?” [Vilken släkt tillhör hon?]
5 Depois, perguntou Boaz ao servo encarregado dos segadores: De quem é esta moça?
6 Tjänaren som var förman för skördemännen svarade: ”Det är en moabitisk kvinna som återvände hit tillsammans med Noomi från Moabs land.
6 Respondeu-lhe o servo: Esta é a moça moabita que veio com Noemi da terra de Moabe.
7 Hon bad att få plocka och binda kärvar av ax efter skördemännen. Sedan hon kom hit i morse har hon varit på benen ända till nu, förutom att hon nyss vilade en liten stund i hyddan.”
7 Disse-me ela: Deixa-me rebuscar espigas e ajuntá-las entre as gavelas após os segadores. Assim, ela veio; desde pela manhã até agora está aqui, menos um pouco que esteve na choça.
8 Då sa Boaz till Rut: ”Min kära dotter! [En varm och välkomnande fras till främlingen Rut.] Gå inte bort och plocka ax på någon annan åker, stanna kvar på den här åkern och håll dig här till de kvinnliga arbetarna.
8 Então, disse Boaz a Rute: Ouve, filha minha, não vás colher em outro campo, nem tampouco passes daqui; porém aqui ficarás com as minhas servas.
9 Se efter var de [maskulin form – skördemännen] arbetar på åkern, och följ efter dem [feminin form – de kvinnliga skördearbetarna]. [Männen skar säden, och kvinnorna gick efter och band ihop den i kärvar.] Jag har sagt till männen att låta dig vara (inte avvisa dig, inte röra vid dig). När du är törstig, så gå till vattenkrukorna och drick av det som mina tjänare (unga män) har hämtat.”
9 Estarás atenta ao campo que segarem e irás após elas. Não dei ordem aos servos, que te não toquem? Quando tiveres sede, vai às vasilhas e bebe do que os servos tiraram.
10 Rut föll ned med ansiktet mot marken och sa till honom: ”Varför är du så god och vänlig (nåderik) mot mig [ordagrant: varför hittar jag oförtjänt nåd i dina ögon], jag är ju bara en främling?”
10 Então, ela, inclinando-se, rosto em terra, lhe disse: Como é que me favoreces e fazes caso de mim, sendo eu estrangeira?
11 Boaz svarade henne: ”Man har grundligt berättat (hebr. nagad nagad) för mig om allt du gjort för din svärmor [Noomi] sedan din make [Machlon, se \+xt Rut 4:10\+xt*] dog – hur du har lämnat dina föräldrar och ditt hemland och begett dig till ett folk som du inte kände förut.
11 Respondeu Boaz e lhe disse: Bem me contaram tudo quanto fizeste a tua sogra, depois da morte de teu marido, e como deixaste a teu pai, e a tua mãe, e a terra onde nasceste e vieste para um povo que dantes não conhecias.
12 Herren (Jahveh) ska belöna dig för vad du gjort! Ja, låt Herren (Jahveh), Israels Gud (Elohim), ge dig full (hel, fullkomlig – hebr. shalem) lön (återbetalning), när du nu har kommit för att söka skydd under hans vingar.”
12 O Senhor retribua o teu feito, e seja cumprida a tua recompensa do Senhor , Deus de Israel, sob cujas asas vieste buscar refúgio.
13 Då sa Rut: ”Herre (hebr. adon), du har varit god mot mig (jag har funnit oförtjänt nåd hos dig, jag vill fortsätta att behaga dig). Du har tröstat mig (jag kan andas ut, du har lättat min börda, vänt min sorg till hopp) och talat till din tjänarinnas hjärta, trots att jag inte är som någon av dina tjänarinnor (kvinnliga arbetare – hebr. shifchah).”
13 Disse ela: Tu me favoreces muito, senhor meu, pois me consolaste e falaste ao coração de tua serva, não sendo eu nem ainda como uma das tuas servas.
14 Senare när det var dags att äta lunch sa Boaz till Rut: ”Kom nära oss, ät här med oss! Ta av brödet och doppa bitarna i vinättikan.”
14 À hora de comer, Boaz lhe disse: Achega-te para aqui, e come do pão, e molha no vinho o teu bocado. Ela se assentou ao lado dos segadores, e ele lhe deu grãos tostados de cereais; ela comeu e se fartou, e ainda lhe sobejou.
15 [Efter lunchen:] När Rut hade rest sig och gått tillbaka till arbetet, gav Boaz order till sina arbetare: ”Låt henne plocka ax mellan kärvarna. Skäm inte ut (håna och förnedra inte) henne. [De skulle inte tala nedvärderande och skymfa henne.]
15 Levantando-se ela para rebuscar, Boaz deu ordem aos seus servos, dizendo: Até entre as gavelas deixai-a colher e não a censureis.
16 Dra också medvetet ut strån från de kärvar som redan är bundna, och lämna dem där, så hon får plocka upp dem. Se till att ingen tillrättavisar henne för det.” [Boaz går längre än påbuden kräver för att Ruts arbete ska bli belönat.]
16 Tirai também dos molhos algumas espigas, e deixai-as, para que as apanhe, e não a repreendais.
17 Hon plockade ax på skördefältet ända till kvällen. När hon sedan hade klappat ut det som hon hade plockat var det ungefär en efa korn. [En efa var ett volymmått på 22-36 liter. Enligt \+xt Hes 45:11\+xt* motsvarar efan en tiondels chomer. Hebr. chamor är åsna, och en chomer var den vikt som en åsna kunde bära. Ruts skörd denna dag var stor, det rör sig om 15-25 kg korn som hon bär hem!]
17 Esteve ela apanhando naquele campo até à tarde; debulhou o que apanhara, e foi quase um efa de cevada.
18 Rut tog det med sig och gick in i staden, och hennes svärmor såg hur mycket hon samlat. Hon tog också fram och gav henne det hon hade fått över [från lunchen] sedan hon själv ätit sig mätt.
18 Tomou-o e veio à cidade; e viu sua sogra o que havia apanhado; também o que lhe sobejara depois de fartar-se tirou e deu a sua sogra.
19 Hennes svärmor [Noomi] frågade henne: ”Var [i hela världen] har du plockat [allt detta] idag? Var har du arbetat? Må den som såg dig vara välsignad!” [Verben i Noomis fråga är lite märkligt placerade. Anledningen är troligtvis att författaren vill skapa en ordlek. Det inledande frågande adverbet ”var” är hebreiska eifoh som är snarlikt måttet ”efa” i vers 17. Frasen uttrycker Noomis förvåning över Ruts produktivitet, och redan innan Rut hinner svara ber Noomi ut Guds välsignelse över den mannen!] Så Rut berättade för sin svärmor var hon arbetat och sa: ”Namnet på mannen jag arbetat hos är Boaz.”
19 Então, lhe disse a sogra: Onde colheste hoje? Onde trabalhaste? Bendito seja aquele que te acolheu favoravelmente! E Rute contou a sua sogra onde havia trabalhado e disse: O nome do senhor, em cujo campo trabalhei, é Boaz.
20 Noomi sa till sin sonhustru: ”Välsignad vare han av Herren (Jahveh), som inte har slutat att visa nåd (trofast kärlek, omsorg) mot både levande och döda.” [Uttrycket levande och döda syftar på hela Noomis familj. Noomi och Rut levde; Elimelech, Machlon och Kiljon var döda. I denna vers är det andra gången som bokens viktiga nyckelord chesed används, se även \+xt Rut 1:8\+xt*. Ordet beskriver nåd, kärlek, omsorg, godhet, trofasthet, osv. Här är betoningen Guds trofasthet och omsorg om Noomis familj.]
20 Então, Noemi disse a sua nora: Bendito seja ele do Senhor , que ainda não tem deixado a sua benevolência nem para com os vivos nem para com os mortos. Disse-lhe mais Noemi: Esse homem é nosso parente chegado e um dentre os nossos resgatadores.
21 Moabitiskan Rut sa: ”Han sa även till mig att hålla mig nära hans arbetare ända tills hela skörden är bärgad.”
21 Continuou Rute, a moabita: Também ainda me disse: Com os meus servos ficarás, até que acabem toda a sega que tenho.
22 Noomi sa då till sin sonhustru: ”Ja, det är bra, min dotter, att du är med hans kvinnliga arbetare. Om du arbetar på något annat skördefält, kan någon skada (antasta) dig.”
22 Disse Noemi a sua nora, Rute: Bom será, filha minha, que saias com as servas dele, para que, noutro campo, não te molestem.
23 Så Rut fortsatte att arbeta nära Boaz kvinnliga arbetare. Hon plockade ax ända tills kornskörden [april/maj] och veteskörden [juni/juli] var över. Hela denna period [ca 3 månader – från slutet på mars till början av juli] bodde hon hos sin svärmor [Noomi].
23 Assim, passou ela à companhia das servas de Boaz, para colher, até que a sega da cevada e do trigo se acabou; e ficou com a sua sogra.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?