Números 32

SWE vs BKJ

Sair da comparação
SWE
BKJ BKJ
1 Rubens söner och Gads söner hade väldigt mycket boskap, och när de såg Jaazers land och Gileads land, såg de att platsen var ett område lämpligt för boskap.
1 Ora os filhos de Rúben e os filhos de Gade tinham uma grande quantidade de gado; e quando viram a terra de Jazer e a terra de Gileade, eis que o lugar era lugar de gado.
2 Och Gads söner och Rubens söner kom och talade med Mose och prästen Elazar och ledarna för församlingen och sa:
2 E vieram os filhos de Gade e os filhos de Rúben, e falaram a Moisés e a Eleazar, o sacerdote, e aos príncipes da congregação, dizendo:
3 ”Atarot och Dibon och Jaazer och Nimra och Cheshbon och Elale och Sevam och Nevo och Beon,
3 Atarote, e Dibom, e Jazer, e Ninra, e Hesbom, e Eleale, e Sebã, e Nebo, e Beom,
4 landet som Herren (Jahveh) slog inför Israels församling, är ett lämpligt land för boskap, och dina tjänare har boskap.”
4 a terra que o SENHOR feriu diante da congregação de Israel é terra de gado; e os teus servos têm gado.
5 Och de sa: ”Om vi har funnit nåd (chen, oförtjänt kärlek) inför dina ögon, låt detta land ges till dina tjänare som besittning, för oss inte över Jordan.”
5 Portanto, disseram eles, se achamos graça aos teus olhos, que esta terra seja dada aos teus servos em possessão, e não nos leves a cruzar o Jordão.
6 Och Mose sa till Gads söner och Rubens söner: ”Ska era bröder dra ut i strid och ni sitta här?
6 E Moisés disse aos filhos de Gade e aos filhos de Rúben: Irão vossos irmãos para a batalha, e vós ficareis sentados aqui?
7 Och varför ska ni vända bort hjärtat på Israels söner från att gå över och in i landet som Herren (Jahveh) har gett dem?
7 E por que desencorajais o coração dos filhos de Israel, para que não entrem na terra que o SENHOR lhes deu?
8 Så gjorde era fäder när jag sände dem från Kadesh Barnea för att bespeja landet.
8 Isto fizeram vossos pais, quando os enviei de Cades-Barneia, para ver esta terra.
9 Och när de gick upp i Eshkols bäckravin förbjöd (hindrade) de Israels söners hjärtan att se landet, så att de inte skulle gå in i landet som Herren (Jahveh) har gett dem.
9 Porque, quando eles foram até ao vale de Escol e viram esta terra, desencorajaram o coração dos filhos de Israel, para que não fossem à terra que o SENHOR lhes havia concedido.
10 Och Herrens (Jahvehs) vrede upptändes den dagen och han svor och sa:
10 E a ira do SENHOR se acendeu naquele mesmo momento, e ele jurou, dizendo:
11 Sannerligen ska ingen av de män som kom upp från Egypten, från 20 års ålder och uppåt, se det land som jag med ed lovade till Abraham, till Isak och till Jakob, eftersom de inte helhjärtat har följt mig,
11 Certamente, nenhum dos homens que subiram do Egito, a partir de vinte anos de idade para cima, verá a terra que jurei a Abraão, a Isaque e a Jacó, porque não me seguiram completamente,
12 förutom Kaleb, Jefunnes son, keiziten och Josua, Nuns son, eftersom de helhjärtat följde Herren (Jahveh).
12 exceto Calebe, filho de Jefoné, o quenezeu, e Josué, filho de Num, porque seguiram ao SENHOR completamente.
13 Och Herrens (Jahvehs) vrede var upptänd mot Israel och han lät dem vandra hit och dit i öknen i 40 år, till dess att hela den generation som hade gjort ont i Herrens (Jahvehs) ögon, var borta.
13 E a ira do SENHOR se acendeu contra Israel, e ele os fez peregrinar pelo deserto quarenta anos, até que toda a geração que havia feito mal aos olhos do SENHOR foi consumida.
14 Och se, ni reser er i era fäders ställe, en avkomma av syndiga män, för att föröka Herrens (Jahvehs) brinnande vrede mot Israel.
14 E eis que, levantastes no lugar de vossos pais, um grupo de homens pecadores, para aumentar ainda mais a ira do SENHOR contra Israel.
15 För om ni vänder bort från honom, ska han åter lämna dem i öknen, och så ska han förgöra hela detta folk.”
15 Porque se vos afastares dele, ele novamente os deixará no deserto, e destruireis todo este povo.
16 Och de kom nära honom och sa: ”Vi ska bygga stall här för vår boskap och städer för våra små,
16 E eles se aproximaram dele, e disseram: Edificaremos currais aqui, para nosso gado, e cidade para os nossos pequenos.
17 men själva ska vi vara redo och rustade att dra ut framför Israels söner, till dess att vi har fört dem till deras plats, och våra små ska bo i befästa städer (som skydd) från landets invånare.
17 Mas nos prepararemos e nos armaremos, diante dos filhos de Israel, até que os tenhamos levado ao seu lugar; e os nossos pequenos habitarão nas cidades muradas, por causa dos moradores da terra.
18 Vi ska inte återvända till våra hus, förrän Israels söner har intagit sin arvedel. [Substantivet arvedel (hebr. nachala) kommer från verbet inta (hebr. nachal).]
18 Não voltaremos para nossas casas, até que os filhos de Israel, cada homem, tenham herdado a sua herança.
19 För vi ska inte ärva med dem på den andra sidan Jordan och längre bort, eftersom vårt arv tillfaller oss på denna sida, öster om Jordan.”
19 Porque não herdaremos com eles o outro lado do Jordão, nem mais além, porque a nossa herança está deste lado do Jordão, para o oriente.
20 Och Mose sa till dem: ”Om ni ska göra på detta sätt, om ni rustar er själva och går inför Herrens (Jahvehs) ansikte till striden,
20 E Moisés lhes disse: Se fizerdes isto, se vos preparardes e armardes para ir à guerra perante o SENHOR,
21 och varje rustad man bland er går över Jordan inför Herrens (Jahvehs) ansikte, till dess han har drivit ut sina fiender framför sig,
21 e cada um de vós, armado, cruzar o Jordão perante o SENHOR, até que ele haja expulsado os seus inimigos perante ele,
22 och landet underkuvas inför Herren (Jahveh), och ni återvänder efteråt, då ska det vara tydligt inför Herren (Jahveh) och inför Israel och detta land ska vara er besittning inför Herrens (Jahvehs) ansikte.
22 e a terra esteja subjugada perante o SENHOR; em seguida voltareis, e sereis inocentes perante o SENHOR e perante Israel; e esta terra será a vossa possessão, perante o SENHOR.
23 Men om ni inte gör så, då har ni syndat inför Herren (Jahveh), och ska veta att er synd hittar (kommer ikapp) er.
23 Mas se não fizerdes isto, eis que pecareis contra o SENHOR; e podeis ter certeza de que o vosso pecado vos achará.
24 Bygg städer för era små och fållor för era får, och gör det som er mun har talat.”
24 Edificai cidades para os vossos pequenos e currais para as vossas ovelhas e fazei aquilo que saiu da vossa boca.
25 Och Gads söner och Rubens söner talade till Mose och sa: ”Dina tjänare ska göra som min herre har befallt.
25 E os filhos de Gade, e os filhos de Rúben falaram a Moisés, dizendo: Os teus servos farão aquilo que o meu senhor ordena.
26 Våra små, våra fruar, vår småboskap och all vår boskap ska vara där i Gileads städer,
26 Os nossos pequenos, as nossas esposas, os nossos rebanhos, e todo o nosso gado, estarão aí nas cidades de Gileade.
27 men dina tjänare ska gå över, varje man rustad till strid inför Herren (Jahveh), för att strida som min herre talat.”
27 Mas os teus servos cruzarão, cada homem armado para a guerra, perante o SENHOR, como disse meu senhor.
28 Mose gav tydliga befallningar om dem till prästen Elazar och till Josua, Nuns son, och till huvudena för fädernas hus bland Israels söners stammar.
28 E Moisés deu ordem a respeito deles a Eleazar, o sacerdote, e a Josué, filho de Num, e aos pais das tribos dos filhos de Israel.
29 Och Mose sa till dem: ”Om Gads söner och Rubens söner ska gå över Jordan med er, varje man rustad till strid inför Herren (Jahveh), och landet ska underkuvas inför er, så ska ni ge dem Gileads land som besittning,
29 E Moisés lhes disse: Se os filhos de Gade e os filhos de Rúben cruzarem convosco o Jordão, cada homem armado para a guerra perante o SENHOR, e a terra estiver subjugada diante de vós, então lhes dareis a terra de Gileade por possessão.
30 men om de inte vill gå över med er rustade till strid, då ska de ha sina besittningar i Kanaans land.”
30 Mas se não cruzarem armados convosco, terão possessões entre vós, na terra de Canaã.
31 Och Gads söner och Rubens söner svarade och sa: ”Som Herren (Jahveh) har talat till sina tjänare så ska vi göra.
31 E os filhos de Gade e os filhos de Rúben responderam, dizendo: Aquilo que o SENHOR falou a teus servos, assim faremos.
32 Vi ska gå över rustade till strid inför Herren (Jahveh), in i Kanaans land och besittningen av vårt arv ska vara hos oss på denna sida Jordan.”
32 Nós cruzaremos armados, perante o SENHOR, e entraremos na terra de Canaã, para que a possessão de nossa herança, deste lado do Jordão, possa ser nossa.
33 Och Mose gav till dem, till Gads söner och till Rubens söner och till halva Manasse stam, Josefs son, Sichons kungarike, amoréernas kung, och Ogs kungarike, Bashans kung, landet med dess städer och deras gränser, liksom landets städer runt omkring.
33 E Moisés deu, aos filhos de Gade, e aos filhos de Rúben, e à meia tribo de Manassés, filho de José, o reino de Seom, rei dos amorreus, e o reino de Ogue, rei de Basã; a terra com as suas cidades nas costas, e as cidades do seu entorno.
34 Och Gads söner byggde Dibon och Atarot och Aroer,
34 E os filhos de Gade edificaram a Dibom, e Atarote, e Aroer;
35 och Atrot Shofan och Jaazer och Jogbeha,
35 e Atarote-Sofã, e Jazer, e Jogbeá;
36 och Beit Nimra och Beit Haran, befästa städer, och fållor till sina får.
36 e Bete-Ninra, e Bete-Harã, cidades muradas, e currais de ovelhas.
37 Och Rubens söner byggde [på nytt upp städerna] Cheshbon [längs kungsvägen i Moab] och Elale och Qirjatam
37 E os filhos de Rúben edificaram a Hesbom, e Eleale, e Quiriataim;
38 och Nevo och Baal Meon – vilka namn har ändrats – och Sivma, och gav deras namn till städerna som de byggde.
38 e Nebo, e Baal-Meom (com seus nomes mudados) e Sibma; e deram outros nomes às cidades que edificaram.
39 Och Machirs söner, Manasses son, gick till Gilead och tog det, och fördrev amoréerna som var där.
39 E os filhos de Maquir, filho de Manassés, foram para Gileade e a tomaram; e desapossaram os amorreus que estavam nela.
40 Och Mose gav Gilead till Machir, Manasses son, och han bodde där.
40 E Moisés deu Gileade a Maquir, filho de Manassés, e ele habitou ali.
41 Och Jair, Manasses son, gick och tog dess byar och kallade dem Chavot Jair.
41 E Jair, filho de Manassés, foi e tomou as pequenas aldeias dali; e chamou-lhes Havote-Jair.
42 Och Novach gick och tog Kenat och dess byar och kallade det Novach, efter sitt eget namn.
42 E Noba foi e tomou Quenate e as suas aldeias; e deu-lhe o nome de Noba, segundo o seu próprio nome.

Ler em outra tradução

Comparar com outra