Números 32
SWE vs ARIB
1 Rubens söner och Gads söner hade väldigt mycket boskap, och när de såg Jaazers land och Gileads land, såg de att platsen var ett område lämpligt för boskap.
1 Ora, os filhos de Rúben e os filhos de Gade tinham gado em grande quantidade; e quando viram a terra de Jazer, e a terra de Gileade, e que a região era própria para o gado,
2 Och Gads söner och Rubens söner kom och talade med Mose och prästen Elazar och ledarna för församlingen och sa:
2 vieram os filhos de Gade e os filhos de Rúben a Moisés e a Eleazar, o sacerdote, e aos príncipes da congregação e falaram-lhes, dizendo:
3 ”Atarot och Dibon och Jaazer och Nimra och Cheshbon och Elale och Sevam och Nevo och Beon,
3 Atarote, Dibom, Jazer, Ninra, Hesbom, Eleale, Sebã, Nebo e Beom,
4 landet som Herren (Jahveh) slog inför Israels församling, är ett lämpligt land för boskap, och dina tjänare har boskap.”
4 a terra que o Senhor feriu diante da congregação de Israel, é terra para gado, e os teus servos têm gado.
5 Och de sa: ”Om vi har funnit nåd (chen, oförtjänt kärlek) inför dina ögon, låt detta land ges till dina tjänare som besittning, för oss inte över Jordan.”
5 Disseram mais: Se temos achado graça aos teus olhos, dê-se esta terra em possessão aos teus servos, e não nos faças passar o Jordão.
6 Och Mose sa till Gads söner och Rubens söner: ”Ska era bröder dra ut i strid och ni sitta här?
6 Moisés, porém, respondeu aos filhos de Gade e aos filhos de Rúben: Irão vossos irmãos à peleja, e ficareis vós sentados aqui?
7 Och varför ska ni vända bort hjärtat på Israels söner från att gå över och in i landet som Herren (Jahveh) har gett dem?
7 Por que, pois, desanimais o coração dos filhos de Israel, para eles não passarem à terra que o Senhor lhes deu?
8 Så gjorde era fäder när jag sände dem från Kadesh Barnea för att bespeja landet.
8 Assim fizeram vossos pais, quando os mandei de Cades-Barnéia a ver a terra.
9 Och när de gick upp i Eshkols bäckravin förbjöd (hindrade) de Israels söners hjärtan att se landet, så att de inte skulle gå in i landet som Herren (Jahveh) har gett dem.
9 Pois, tendo eles subido até o vale de Escol, e visto a terra, desanimaram o coração dos filhos de Israel, para que não entrassem na terra que o Senhor lhes dera.
10 Och Herrens (Jahvehs) vrede upptändes den dagen och han svor och sa:
10 Então a ira do Senhor se acendeu naquele mesmo dia, e ele jurou, dizendo:
11 Sannerligen ska ingen av de män som kom upp från Egypten, från 20 års ålder och uppåt, se det land som jag med ed lovade till Abraham, till Isak och till Jakob, eftersom de inte helhjärtat har följt mig,
11 De certo os homens que subiram do Egito, de vinte anos para cima, não verão a terra que prometi com juramento a Abraão, a Isaque, e a Jacó! porquanto não perseveraram em seguir-me;
12 förutom Kaleb, Jefunnes son, keiziten och Josua, Nuns son, eftersom de helhjärtat följde Herren (Jahveh).
12 exceto Calebe, filho de Jefoné o quenezeu, e Josué, filho de Num, porquanto perseveraram em seguir ao Senhor.
13 Och Herrens (Jahvehs) vrede var upptänd mot Israel och han lät dem vandra hit och dit i öknen i 40 år, till dess att hela den generation som hade gjort ont i Herrens (Jahvehs) ögon, var borta.
13 Assim se acendeu a ira do Senhor contra Israel, e ele os fez andar errantes no deserto quarenta anos, até que se consumiu toda aquela geração que fizera mal aos olhos do Senhor.
14 Och se, ni reser er i era fäders ställe, en avkomma av syndiga män, för att föröka Herrens (Jahvehs) brinnande vrede mot Israel.
14 E eis que vós, uma geração de homens pecadores, vos levantastes em lugar de vossos pais, para ainda mais aumentardes o furor da ira do Senhor contra Israel.
15 För om ni vänder bort från honom, ska han åter lämna dem i öknen, och så ska han förgöra hela detta folk.”
15 se vós vos virardes de segui-lo, também ele tornará a deixá-los no deserto; assim destruireis a todo este povo:
16 Och de kom nära honom och sa: ”Vi ska bygga stall här för vår boskap och städer för våra små,
16 Então chegaram-se a ele, e disseram: Construiremos aqui currais para o nosso gado, e cidades para os nossos pequeninos;
17 men själva ska vi vara redo och rustade att dra ut framför Israels söner, till dess att vi har fört dem till deras plats, och våra små ska bo i befästa städer (som skydd) från landets invånare.
17 nós, porém, nos armaremos, apressando-nos adiante dos filhos de Israel, até os levarmos ao seu lugar; e ficarão os nossos pequeninos nas cidades fortificadas, por causa dos habitantes da terra.
18 Vi ska inte återvända till våra hus, förrän Israels söner har intagit sin arvedel. [Substantivet arvedel (hebr. nachala) kommer från verbet inta (hebr. nachal).]
18 Não voltaremos para nossas casas até que os filhos de Israel estejam de posse, cada um, da sua herança.
19 För vi ska inte ärva med dem på den andra sidan Jordan och längre bort, eftersom vårt arv tillfaller oss på denna sida, öster om Jordan.”
19 Porque não herdaremos com eles além do Jordão, nem mais adiante; visto que já possuímos a nossa herança aquém do Jordão, ao oriente.
20 Och Mose sa till dem: ”Om ni ska göra på detta sätt, om ni rustar er själva och går inför Herrens (Jahvehs) ansikte till striden,
20 Então lhes respondeu Moisés: se isto fizerdes, se vos armardes para a guerra perante o Senhor,
21 och varje rustad man bland er går över Jordan inför Herrens (Jahvehs) ansikte, till dess han har drivit ut sina fiender framför sig,
21 e cada um de vós, armado, passar o Jordão perante o Senhor, até que ele haja lançado fora os seus inimigos de diante dele,
22 och landet underkuvas inför Herren (Jahveh), och ni återvänder efteråt, då ska det vara tydligt inför Herren (Jahveh) och inför Israel och detta land ska vara er besittning inför Herrens (Jahvehs) ansikte.
22 e a terra esteja subjugada perante o senhor, então, sim, voltareis e sereis inculpáveis perante o Senhor e perante Israel; e esta terra vos será por possessão perante o Senhor.
23 Men om ni inte gör så, då har ni syndat inför Herren (Jahveh), och ska veta att er synd hittar (kommer ikapp) er.
23 Mas se não fizerdes assim, estareis pecando contra o Senhor; e estai certos de que o vosso pecado vos há de atingir.
24 Bygg städer för era små och fållor för era får, och gör det som er mun har talat.”
24 Edificai cidades para os vossos pequeninos, e currais para as vossas ovelhas; e cumpri o que saiu da vossa boca.
25 Och Gads söner och Rubens söner talade till Mose och sa: ”Dina tjänare ska göra som min herre har befallt.
25 Então os filhos de Gade e os filhos de Rúben disseram a Moisés: Como ordena meu senhor, assim farão teus servos.
26 Våra små, våra fruar, vår småboskap och all vår boskap ska vara där i Gileads städer,
26 Os nossos pequeninos, as nossas mulheres, os nossos rebanhos e todo o nosso gado ficarão nas cidades de Gileade;
27 men dina tjänare ska gå över, varje man rustad till strid inför Herren (Jahveh), för att strida som min herre talat.”
27 mas os teus servos passarão, cada um que está armado para a guerra, a pelejar perante o Senhor, como diz o meu senhor.
28 Mose gav tydliga befallningar om dem till prästen Elazar och till Josua, Nuns son, och till huvudena för fädernas hus bland Israels söners stammar.
28 Então Moisés deu ordem acerca deles a Eleazar, o sacerdote, e a Josué, filho de Num, e aos cabeças das casas paternas nas tribos dos filhos de Israel;
29 Och Mose sa till dem: ”Om Gads söner och Rubens söner ska gå över Jordan med er, varje man rustad till strid inför Herren (Jahveh), och landet ska underkuvas inför er, så ska ni ge dem Gileads land som besittning,
29 e disse-lhes Moisés: Se os filhos de Gade e os filhos de Rúben passarem convosco o Jordão, armado cada um para a guerra perante o Senhor, e a terra for subjugada diante de vós, então lhes dareis a terra de Gileade por possessão;
30 men om de inte vill gå över med er rustade till strid, då ska de ha sina besittningar i Kanaans land.”
30 se, porém, não passarem armados convosco, terão possessões entre vós na terra de Canaã.
31 Och Gads söner och Rubens söner svarade och sa: ”Som Herren (Jahveh) har talat till sina tjänare så ska vi göra.
31 Ao que responderam os filhos de Gade e os filhos de Rúben: Como o senhor disse a teus servos, assim faremos.
32 Vi ska gå över rustade till strid inför Herren (Jahveh), in i Kanaans land och besittningen av vårt arv ska vara hos oss på denna sida Jordan.”
32 Nós passaremos armados perante o senhor para a terra de Canaã, e teremos a possessão de nossa herança aquém do Jordão.
33 Och Mose gav till dem, till Gads söner och till Rubens söner och till halva Manasse stam, Josefs son, Sichons kungarike, amoréernas kung, och Ogs kungarike, Bashans kung, landet med dess städer och deras gränser, liksom landets städer runt omkring.
33 Assim deu Moisés aos filhos de Gade e aos filhos de Rúben, e à meia tribo de Manassés, filho de José, o reino de Siom, rei dos amorreus, e o reino de Ogue, rei de Basã, a terra com as suas cidades e os respectivos territórios ao redor.
34 Och Gads söner byggde Dibon och Atarot och Aroer,
34 Os filhos de Gade, pois, edificaram a Dibom, Atarote, Aroer,
35 och Atrot Shofan och Jaazer och Jogbeha,
35 Atarote-Sofã, Jazer, Jogbeá,
36 och Beit Nimra och Beit Haran, befästa städer, och fållor till sina får.
36 Bete-Ninra e Bete-Harã, cidades fortificadas; e construíram currais de ovelhas.
37 Och Rubens söner byggde [på nytt upp städerna] Cheshbon [längs kungsvägen i Moab] och Elale och Qirjatam
37 E os filhos de Rúben edificaram a Hesbom, Eleale e Quiriataim;
38 och Nevo och Baal Meon – vilka namn har ändrats – och Sivma, och gav deras namn till städerna som de byggde.
38 e Nebo e Baal-Meom {mudando-lhes os nomes}, e Sibma; e deram outros nomes às cidades que edificaram.
39 Och Machirs söner, Manasses son, gick till Gilead och tog det, och fördrev amoréerna som var där.
39 E os filhos de Maquir, filho de Manassés, foram a Gileade e a tomaram, e desapossaram aos amorreus que aí estavam.
40 Och Mose gav Gilead till Machir, Manasses son, och han bodde där.
40 Deu, pois, Moisés a terra de Gileade a Maquir, filho de Manassés, o qual habitou nela.
41 Och Jair, Manasses son, gick och tog dess byar och kallade dem Chavot Jair.
41 E foi Jair, filho de Manassés, e tomou as aldeias dela, e chamou-lhes Havote-Jair.
42 Och Novach gick och tog Kenat och dess byar och kallade det Novach, efter sitt eget namn.
42 Também foi Nobá, e tomou a Quenate com as suas aldeias; e chamou-lhe Nobá, segundo o seu próprio nome.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?