Números 32
SWE vs ACF
1 Rubens söner och Gads söner hade väldigt mycket boskap, och när de såg Jaazers land och Gileads land, såg de att platsen var ett område lämpligt för boskap.
1 E os filhos de Rúben e os filhos de Gade tinham gado em grande quantidade; e viram a terra de Jazer, e a terra de Gileade, e eis que o lugar era lugar de gado.
2 Och Gads söner och Rubens söner kom och talade med Mose och prästen Elazar och ledarna för församlingen och sa:
2 Vieram, pois, os filhos de Gade, e os filhos de Rúben e falaram a Moisés e a Eleazar, o sacerdote, e aos chefes da congregação, dizendo:
3 ”Atarot och Dibon och Jaazer och Nimra och Cheshbon och Elale och Sevam och Nevo och Beon,
3 Atarote, e Dibom, e Jazer, e Ninra, e Hesbom, e Eleale, e Sebã, e Nebo, e Beom,
4 landet som Herren (Jahveh) slog inför Israels församling, är ett lämpligt land för boskap, och dina tjänare har boskap.”
4 A terra que o Senhor feriu diante da congregação de Israel, é terra para gado, e os teus servos têm gado.
5 Och de sa: ”Om vi har funnit nåd (chen, oförtjänt kärlek) inför dina ögon, låt detta land ges till dina tjänare som besittning, för oss inte över Jordan.”
5 Disseram mais: Se achamos graça aos teus olhos, dê-se esta terra aos teus servos em possessão; e não nos faças passar o Jordão.
6 Och Mose sa till Gads söner och Rubens söner: ”Ska era bröder dra ut i strid och ni sitta här?
6 Porém Moisés disse aos filhos de Gade e aos filhos de Rúben: Irão vossos irmãos à peleja, e ficareis vós aqui?
7 Och varför ska ni vända bort hjärtat på Israels söner från att gå över och in i landet som Herren (Jahveh) har gett dem?
7 Por que, pois, desencorajais o coração dos filhos de Israel, para que não passem à terra que o Senhor lhes tem dado?
8 Så gjorde era fäder när jag sände dem från Kadesh Barnea för att bespeja landet.
8 Assim fizeram vossos pais, quando os mandei de Cades-Barnéia, a ver esta terra.
9 Och när de gick upp i Eshkols bäckravin förbjöd (hindrade) de Israels söners hjärtan att se landet, så att de inte skulle gå in i landet som Herren (Jahveh) har gett dem.
9 Chegando eles até ao vale de Escol, e vendo esta terra, desencorajaram o coração dos filhos de Israel, para que não entrassem na terra que o Senhor lhes tinha dado.
10 Och Herrens (Jahvehs) vrede upptändes den dagen och han svor och sa:
10 Então a ira do Senhor se acendeu naquele mesmo dia, e jurou dizendo:
11 Sannerligen ska ingen av de män som kom upp från Egypten, från 20 års ålder och uppåt, se det land som jag med ed lovade till Abraham, till Isak och till Jakob, eftersom de inte helhjärtat har följt mig,
11 Que os homens, que subiram do Egito, de vinte anos para cima, não verão a terra que jurei a Abraão, a Isaque, e a Jacó! porquanto não perseveraram em seguir-me;
12 förutom Kaleb, Jefunnes son, keiziten och Josua, Nuns son, eftersom de helhjärtat följde Herren (Jahveh).
12 Exceto Calebe, filho de Jefoné o quenezeu, e Josué, filho de Num, porquanto perseveraram em seguir ao Senhor.
13 Och Herrens (Jahvehs) vrede var upptänd mot Israel och han lät dem vandra hit och dit i öknen i 40 år, till dess att hela den generation som hade gjort ont i Herrens (Jahvehs) ögon, var borta.
13 Assim se acendeu a ira do Senhor contra Israel, e fê-los andar errantes pelo deserto quarenta anos até que se consumiu toda aquela geração, que fizera mal aos olhos do Senhor.
14 Och se, ni reser er i era fäders ställe, en avkomma av syndiga män, för att föröka Herrens (Jahvehs) brinnande vrede mot Israel.
14 E eis que vós, uma geração de homens pecadores, vos levantastes em lugar de vossos pais, para ainda mais acrescentar o furor da ira do Senhor contra Israel.
15 För om ni vänder bort från honom, ska han åter lämna dem i öknen, och så ska han förgöra hela detta folk.”
15 Se vós vos virardes de segui-lo, também ele os deixará de novo no deserto, e destruireis a todo este povo.
16 Och de kom nära honom och sa: ”Vi ska bygga stall här för vår boskap och städer för våra små,
16 Então chegaram-se a ele, e disseram: Edificaremos currais aqui para o nosso gado, e cidades para as nossas crianças;
17 men själva ska vi vara redo och rustade att dra ut framför Israels söner, till dess att vi har fört dem till deras plats, och våra små ska bo i befästa städer (som skydd) från landets invånare.
17 Porém nós nos armaremos, apressando-nos adiante dos de Israel, até que os levemos ao seu lugar; e ficarão as nossas crianças nas cidades fortes por causa dos moradores da terra.
18 Vi ska inte återvända till våra hus, förrän Israels söner har intagit sin arvedel. [Substantivet arvedel (hebr. nachala) kommer från verbet inta (hebr. nachal).]
18 Não voltaremos para nossas casas, até que os filhos de Israel estejam de posse, cada um, da sua herança.
19 För vi ska inte ärva med dem på den andra sidan Jordan och längre bort, eftersom vårt arv tillfaller oss på denna sida, öster om Jordan.”
19 Porque não herdaremos com eles além do Jordão, nem mais adiante; porquanto nós já temos a nossa herança aquém do Jordão, ao oriente.
20 Och Mose sa till dem: ”Om ni ska göra på detta sätt, om ni rustar er själva och går inför Herrens (Jahvehs) ansikte till striden,
20 Então Moisés lhes disse: Se isto fizerdes assim, se vos armardes à guerra perante o Senhor;
21 och varje rustad man bland er går över Jordan inför Herrens (Jahvehs) ansikte, till dess han har drivit ut sina fiender framför sig,
21 E cada um de vós, armado, passar o Jordão perante o Senhor, até que haja lançado fora os seus inimigos de diante dele,
22 och landet underkuvas inför Herren (Jahveh), och ni återvänder efteråt, då ska det vara tydligt inför Herren (Jahveh) och inför Israel och detta land ska vara er besittning inför Herrens (Jahvehs) ansikte.
22 E a terra esteja subjugada perante o Senhor; então voltareis e sereis inculpáveis perante o Senhor e perante Israel; e esta terra vos será por possessão perante o Senhor;
23 Men om ni inte gör så, då har ni syndat inför Herren (Jahveh), och ska veta att er synd hittar (kommer ikapp) er.
23 E se não fizerdes assim, eis que pecastes contra o Senhor; e sabei que o vosso pecado vos há de achar.
24 Bygg städer för era små och fållor för era får, och gör det som er mun har talat.”
24 Edificai cidades para as vossas crianças, e currais para as vossas ovelhas; e fazei o que saiu da vossa boca.
25 Och Gads söner och Rubens söner talade till Mose och sa: ”Dina tjänare ska göra som min herre har befallt.
25 Então falaram os filhos de Gade, e os filhos de Rúben a Moisés, dizendo: Como ordena meu senhor, assim farão teus servos.
26 Våra små, våra fruar, vår småboskap och all vår boskap ska vara där i Gileads städer,
26 As nossas crianças, as nossas mulheres, o nosso gado, e todos os nossos animais estarão aí nas cidades de Gileade.
27 men dina tjänare ska gå över, varje man rustad till strid inför Herren (Jahveh), för att strida som min herre talat.”
27 Mas os teus servos passarão, cada um armado para a guerra, a pelejar perante o SENHOR, como tem falado o meu senhor.
28 Mose gav tydliga befallningar om dem till prästen Elazar och till Josua, Nuns son, och till huvudena för fädernas hus bland Israels söners stammar.
28 Então Moisés deu ordem acerca deles a Eleazar, o sacerdote, e a Josué filho de Num, e aos cabeças das casas dos pais das tribos dos filhos de Israel.
29 Och Mose sa till dem: ”Om Gads söner och Rubens söner ska gå över Jordan med er, varje man rustad till strid inför Herren (Jahveh), och landet ska underkuvas inför er, så ska ni ge dem Gileads land som besittning,
29 E disse-lhes Moisés: Se os filhos de Gade e os filhos de Rúben passarem convosco o Jordão, armado cada um para a guerra, perante o Senhor, e a terra estiver subjugada diante de vós, em possessão lhes dareis a terra de Gileade.
30 men om de inte vill gå över med er rustade till strid, då ska de ha sina besittningar i Kanaans land.”
30 Porém, se não passarem armados convosco, terão possessões entre vós, na terra de Canaã.
31 Och Gads söner och Rubens söner svarade och sa: ”Som Herren (Jahveh) har talat till sina tjänare så ska vi göra.
31 E responderam os filhos de Gade e os filhos de Rúben, dizendo: O que o Senhor falou a teus servos, isso faremos.
32 Vi ska gå över rustade till strid inför Herren (Jahveh), in i Kanaans land och besittningen av vårt arv ska vara hos oss på denna sida Jordan.”
32 Nós passaremos, armados, perante o Senhor, à terra de Canaã, e teremos a possessão de nossa herança aquém do Jordão.
33 Och Mose gav till dem, till Gads söner och till Rubens söner och till halva Manasse stam, Josefs son, Sichons kungarike, amoréernas kung, och Ogs kungarike, Bashans kung, landet med dess städer och deras gränser, liksom landets städer runt omkring.
33 Assim deu-lhes Moisés, aos filhos de Gade, e aos filhos de Rúben, e à meia tribo de Manassés, filho de José, o reino de Siom, rei dos amorreus, e o reino de Ogue, rei de Basã; a terra com as suas cidades nos seus termos, e as cidades ao seu redor.
34 Och Gads söner byggde Dibon och Atarot och Aroer,
34 E os filhos de Gade edificaram a Dibom, e Atarote, e Aroer;
35 och Atrot Shofan och Jaazer och Jogbeha,
35 E Atarote-Sofã, e Jazer, e Jogbeá;
36 och Beit Nimra och Beit Haran, befästa städer, och fållor till sina får.
36 E Bete-Nimra, e Bete-Harã, cidades fortes; e currais de ovelhas.
37 Och Rubens söner byggde [på nytt upp städerna] Cheshbon [längs kungsvägen i Moab] och Elale och Qirjatam
37 E os filhos de Rúben edificaram a Hesbom, e Eleale, e Quiriataim;
38 och Nevo och Baal Meon – vilka namn har ändrats – och Sivma, och gav deras namn till städerna som de byggde.
38 E Nebo, e Baal-Meom, mudando-lhes o nome, e Sibma; e os nomes das cidades que edificaram chamaram por outros nomes.
39 Och Machirs söner, Manasses son, gick till Gilead och tog det, och fördrev amoréerna som var där.
39 E os filhos de Maquir, filho de Manassés, foram-se para Gileade, e a tomaram; e daquela possessão expulsaram os amorreus que estavam nela.
40 Och Mose gav Gilead till Machir, Manasses son, och han bodde där.
40 Assim Moisés deu Gileade a Maquir, filho de Manassés, o qual habitou nela.
41 Och Jair, Manasses son, gick och tog dess byar och kallade dem Chavot Jair.
41 E foi Jair, filho de Manassés, e tomou as suas aldeias; e chamou-as Havote-Jair.
42 Och Novach gick och tog Kenat och dess byar och kallade det Novach, efter sitt eget namn.
42 E foi Nobá, e tomou a Quenate com as suas aldeias; e chamou-a Nobá, segundo o seu próprio nome.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?