Eclesiastes 9
IFY vs NVT
1 Intattaggan ku nemnenemnem ey lektattuy immalid nemnem ku e anin ni hi Apu Dios hu nengiebulut ni kapehpehding idan kayyaggud e nenemneman niya nelaing ni tutu-u et endi nengamta hedin bendisyonan idan Apu Dios ni nunyan ketaggu da.
1 Dediquei-me também a investigar isto: embora os justos e os sábios, e também suas ações, estejam nas mãos de Deus, ninguém sabe o que os aguarda, se amor ou ódio.
2 Nan-iingeh hu pambalinan alin tutu-u, kayyaggud winu lawah, kamekangngu-unnud nan Apu Dios winu eleg, yadda kaman-appit et yadda eleg. Ya kayyaggud ni tuu et ya lawah ni tuu ey nan-ingngeh meippahding ni hi-gadan dewwa. Ey ya tuun kamansapatah et ya tuun eleg mansapatah, ey nan-ingngeh hu meippahding ni hi-gadan dewwa.
2 No fim, todos têm o mesmo destino, seja a pessoa justa ou perversa, boa ou má, cerimonialmente pura ou impura, religiosa ou não. Ocorre o mesmo à pessoa de bem e ao pecador; aquele que faz promessas a Deus é tratado como o que teme fazê-lo.
3 Tep emin hu tuu ey mettey. Huyya lawah ni kamekennapkapya eyad ta-pew ni puyek. Et humman hu, eleg ikkaguh ni tuun mengippahding ni kayyaggud, et yadda pinpinhed da hu daka ippahding, anin ni lawah, tep mettey ida metlaing.
3 É uma grande tragédia que todos debaixo do sol tenham o mesmo destino. Além disso, o coração das pessoas está cheio de maldade. Elas seguem seu próprio caminho de loucura, pois não há nada adiante, senão a morte.
4 Nem wada namnamah idan mategu. Wada etan kandan ‘I-imman hu mategun ahhu nem ya netey ni layon’.
4 Só para os vivos há esperança. Como dizem: “Melhor ser um cão vivo que um leão morto”.
5 Makulug humman! Tep hedin ya mategu ey amta da e mettey ida, nem hedin yadda netey ey endi inamta da. Endilli da gun-uden ey meliwwan idalli.
5 Os vivos pelo menos sabem que vão morrer, mas os mortos nada sabem. Já não têm recompensas para receber e caem no esquecimento.
6 Yadda ginibegibek dan ketaggu da e henin impeminhed, ya hingit niya ameh ey endi law. Ey endi law bibbiyang da hedin hipa kameippenahding eyad ta-pew ni puyek.
6 Amar, odiar, invejar, tudo que já fizeram ao longo da vida passou há muito tempo. Já não participam de coisa alguma que acontece debaixo do sol.
7 Et humman hu, pan-am-amleng kan mammangngan niya mengi-innum tep huyya pehding mu ey kai-abulut Apu Dios.
7 Portanto, coma sua comida com prazer e beba seu vinho com alegria, pois Deus se agrada disso.
8 Ey pambalwasi kan kayyaggud niya pan-usal kan bangbanglu.
8 Vista roupas elegantes e use perfume.
9 Pan-am-amleng kan meki-addum ni ahwam ni pinpinhed mu eyad biyag ni indawat Apu Dios ni hi-gam. Em, pan-am-amleng kan mambi-biyag tep huyyan ebuh hu gun-udem eyad neligat ni ngunun keituuan.
9 Viva alegremente com a mulher que você ama todos os dias desta vida sem sentido que Deus lhe deu debaixo do sol, pois essa é a recompensa por todos os seus esforços neste mundo.
10 Anin ni hipa humman ni ingngunum et iyayyaggud mun mengingngunnu, tep endi law hu ngunu, ya planuh, ya adal niya laing etan di bebley ni netey ni lawwam.
10 Tudo que fizer, faça bem feito, pois quando descer à sepultura não haverá trabalho, nem planos, nem conhecimento, nem sabedoria.
11 Ya mewan hakey ni inang-ang ku ey beken etan keka-ka-letan hu kamengapput ni ingganah di bebbessik. Ey beken ida ketultuledan ni kamengapput ni kenayun di gubat. Yadda dama nenemneman ey dakel ni hi-gada hu newetwet. Anin idan nelaing et beken ni hi-gada kaumkedangyan ni kenayun. Ey beken niyadda nan-adal hu kamengellan kenayun ni eta-gey ni saad tep emin tuu ey wada lawah niya kayyaggud ni kameippahding ni hi-gada.
11 Observei outra coisa debaixo do sol. Aquele que corre mais rápido nem sempre ganha a corrida, e o guerreiro mais forte nem sempre vence a batalha. Às vezes os sábios passam fome, os sensatos não enriquecem, e os instruídos não alcançam sucesso. Tudo depende de se estar no lugar certo na hora certa.
12 Endi hakey ni tuun nengamtan hipa mekapkapyan hi-gatu, heniddan deleg ni meknad sigay ey heniddan sisit ni meknad lingen. Tep nekekemtang ni wada neipahding ni lawah.
12 Ninguém é capaz de prever quando virão os tempos difíceis. Como peixe na rede ou pássaro na armadilha, as pessoas caem em desgraça de modo repentino.
13 Wada mewan hu hakey ni inedal ku eyad ta-pew ni puyek e humman keang-angan tu hedin hipa kapannemnem ni tuu meippanggep ni kalinaing.
13 Outro exemplo de sabedoria me impressionou enquanto eu observava como as coisas funcionam debaixo do sol.
14 Heninnuy: Wada hakey ni bebley ni hahhakkey nambebley e ginubat ni patul ni et-eteng kabaelan tu. Linikweh tu humman ni bebley et mandaddan ni memahbah ni luhud ma-lat hegepen tu.
14 Havia uma cidade pequena, com poucos habitantes, e um grande rei veio com seu exército e a cercou.
15 Yadman ni bebley ey wada hu tuun nelaing e inamta tu pehding dan mengihwang ni nunman ni bebley da. Nem humman ni tuu ey newetwet et endi anhan hakey ni kamengibbillang ni hi-gatu. Hipa silbin laing ni nunman ni tuu?
15 Um homem sábio, mas muito pobre, usou sua sabedoria para salvar a cidade. Depois, porém, ninguém se lembrou de lhe agradecer.
16 Et ya ngu kangku ey i-imman hu kalinaing nem ya elet, nem ay anin ni nelaing hu hakey ni tuu nem newetwet ey endi kamenengngud niya mengngel ni tuka e-hela.
16 Por isso, pensei: embora a sabedoria seja melhor que a força, o sábio é desprezado quando é pobre. Suas palavras logo são esquecidas.
17 Nem i-imman ni dedngelen hu ehel ni nelaing ni tuu, nem ya tekuk ni ap-apuddan tutu-un endi nemnem tu.
17 É melhor ouvir as palavras calmas da pessoa sábia que os gritos do rei tolo.
18 Ya kalinaing ey et-eteng ibaddang tu nem ya dakel ni almas ni kameussal di gubat. Nem ya kabaelan ni hakey ni lawah ni tuu ey bahbahen tu hu dakel ni kayyaggud.
18 É melhor ter sabedoria que armas de guerra, mas um só pecador destrói muitas coisas boas.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?