1 Lyssna, mina söner (barn, vänner), till er fars förmaning (instruktion),
2 För jag ger er god lärdom (goda doktriner),
3 När jag [Salomo] själv bara var ett barn inför min far [David],
4 då undervisade han mig och sa:
5 Införskaffa (sök, förvärva) vishet, införskaffa förstånd (urskillningsförmåga).
6 Överge inte visheten, hon ska bevara (försvara, skydda) dig, älska henne,
7 Början till vishet (det första och mest viktiga, över och före allt annat) är:
8 Värdera vishet högt och upphöj henne,
9 Hon ska sätta en skön krans (ordagrant: ”krans nåd/favör” – hebr. livja chen) på ditt huvud [ge dig frid i sinnet] – en [vacker och sirligt utsmyckad] ärekrona [ett gott och ärofyllt liv] ska hon [värna om att] överlämna åt dig.”
10 Min son (vän, barn), lyssna och ta emot mina ord (löften, bud),
11 Jag ska undervisa (instruera) dig på vishetens väg [som ger full förståelse om Guds syften och vägar],
12 När du går ska dina steg inte hindras (få kramp, vara fastbundna, bekymrade, bedrövade),
13 Ta ett stadigt tag om min förmaning (tillrättavisning, fostran, förädlingsprocess),
14 Gå inte in på de ogudaktigas stig (välkända, upptrampade gångväg),
15 Undvik (avhåll dig från) den, gå inte in på den,
16 De [ogudaktiga] kan inte sova om de inte gjort något ont,
17 Deras bröd [vad de lever av, matar sig med] är ogudaktighet
18 Men de rättfärdigas stig (välkända upptrampade gångväg) är som gryningsljuset,
19 Däremot de ogudaktigas väg är som djupaste mörker,
20 Min son (mitt barn, min vän), lyssna på (ta till dig, förstå, bli ett med) mina ord
21 Släpp dem inte med blicken,
22 För de [Guds ord] är liv (levande, livgivande) för dem som hittar dem,
23 Mer än allt [annat] ska du [som en skyddande väktare] troget vakta [bevara] ditt hjärta [\+xt Heb 12:15\+xt*],
24 Ta bort falskhet från din mun,
25 Låt dina ögon se rakt fram,
26 Låt vägen (spåret) för din fot vara jämn (balanserad, rättfärdig),
27 Vik inte av till höger eller vänster,