Números 9

SWE vs ARIB

Sair da comparação
SWE
ARIB Almeida Revisada Imprensa Bíblica
1 Och Herren (Jahveh) talade till Mose i Sinai öken den första månaden det andra året efter att de kommit ut ur Egyptens land och sa:
1 Também falou o Senhor a Moisés no deserto de Sinai, no primeiro mês do segundo ano depois que saíram da terra do Egito, dizendo:
2 ”Låt Israels söner fira påsken på den bestämda tiden [\+xt 2 Mos 12:14-20\+xt*].
2 Celebrem os filhos de Israel a páscoa a seu tempo determinado.
3 Den 14:e denna månad vid skymningen (ordagrant: mellan de två kvällarna) [\+xt 2 Mos 12:6\+xt*] ska ni fira den bestämda högtiden. Enligt alla dess förordningar (ordagrant ”saker inristat”) och enligt alla dess påbud (bindande juridiska beslut) ska ni fira den.”
3 No dia catorze deste mês, à tardinha, a seu tempo determinado, a celebrareis; segundo todos os seus estatutos, e segundo todas as suas ordenanças a celebrareis.
4 Och Mose talade till Israels söner att de skulle fira påsken.
4 Disse, pois, Moisés aos filhos de Israel que celebrassem a páscoa.
5 Och de firade påsk i den första månaden på den 14:e i månaden vid skymningen, i Sinai öken i enlighet med allt som Herren (Jahveh) befallt Mose [\+xt 2 Mos 12:18\+xt*], så gjorde Israels söner.
5 Então celebraram a páscoa no dia catorze do primeiro mês, à tardinha, no deserto de Sinai; conforme tudo o que o Senhor ordenara a Moisés, assim fizeram os filhos de Israel.
6 Men där fanns några män som var orena genom en död mans kropp så att de inte kunde fira påsken på den dagen, och de kom inför Mose och inför Aron den dagen
6 Ora, havia alguns que se achavam imundos por terem tocado o cadáver de um homem, de modo que não podiam celebrar a páscoa naquele dia; pelo que no mesmo dia se chegaram perante Moisés e Arão;
7 och dessa män sa till honom: ”Vi är orena genom en död mans kropp, därför måste vi stå tillbaka och kan inte föra fram offret till Herren (Jahveh) på den bestämda tiden bland Israels söner.” [I Talmud anges att dessa män hade hämtat Josefs benkista från Egypten, se \+xt 2 Mos 13:19; Jos 24:32\+xt*.]
7 e aqueles homens disseram-lhes: Estamos imundos por havermos tocado o cadáver de um homem; por que seríamos privados de oferecer a oferta do Senhor a seu tempo determinado no meio dos filhos de Israel?
8 Mose sa till dem: ”Stanna här så att jag kan höra vad Herren (Jahveh) ska befalla om er.”
8 Respondeu-lhes Moisés: Esperai, para que eu ouça o que o Senhor há de ordenar acerca de vós.
9 Herren (Jahveh) talade till Mose och sa:
9 Então disse o Senhor a Moisés:
10 Tala till Israels söner och säg:
10 Fala aos filhos de Israel, dizendo: Se alguém dentre vós, ou dentre os vossos descendentes estiver imundo por ter tocado um cadáver, ou achar-se longe, em viagem, contudo ainda celebrará a páscoa ao Senhor.
11 den andra månaden [ijar – april/maj] på den 14:e vid skymningen (mellan kvällarna) ska han fira den, de ska äta det med osyrat bröd och bittra örter [\+xt 2 Mos 12:8\+xt*],
11 No segundo mês, no dia: catorze, à tardinha, a celebrarão; comê-la-ão com pães ázimos e ervas amargas.
12 de ska inte lämna något av det till morgonen och inte bryta något av dess ben [\+xt 2 Mos 12:46\+xt*] i enlighet med alla förordningar (ordagrant ”saker inristat”) för påsken ska de fira den [\+xt 2 Krön 30:1-27\+xt*].
12 Dela não deixarão nada até pela manhã, nem quebrarão dela osso algum; segundo todo o estatuto da páscoa a celebrarão.
13 Men den man som är ren och inte är på resa långt bort och underlåter att fira påsken, den själen ska bli avhuggen från sitt folk, eftersom han inte bär fram Herrens (Jahvehs) offer på sin bestämda tid, den mannen ska bära sin synd.
13 Mas o homem que, estando limpo e não se achando em viagem, deixar de celebrar a páscoa, essa alma será extirpada do seu povo; porquanto não ofereceu a oferta do Senhor a seu tempo determinado, tal homem levará o seu pecado.
14 Och om en främling vistas bland er och vill fira Herrens (Jahvehs) påsk enligt förordningarna (ordagrant ”saker inristat”) för påsken och enligt dess påbud (bindande juridiska beslut) ska han göra det. Ni ska ha en (samma) förordning (ordagrant ”saker inristat”) både för främlingen och för den som är född i landet.”
14 Também se um estrangeiro peregrinar entre vós e celebrar a páscoa ao Senhor, segundo o estatuto da páscoa e segundo a sua ordenança a celebrará; haverá um só estatuto, quer para o estrangeiro, quer para o natural da terra.
15 Och på den dagen som tabernaklet (hebr. mishkan) restes, täckte ett moln [Guds närvaro] tabernaklet – vittnesbördets tält – och från kvällen [ända] till morgonen var det över tabernaklet något som såg ut som eld.
15 No dia em que foi levantado o tabernáculo, a nuvem cobriu o tabernáculo, isto é, a própria tenda do testemunho; e desde a tarde até pela manhã havia sobre o tabernáculo uma aparência de fogo.
16 Så var det kontinuerligt (alltid, hela tiden), molnet täckte det [tabernaklet] och det som såg ut som eld på natten.
16 Assim acontecia de contínuo: a nuvem o cobria, e de noite havia aparência de fogo.
17 Och närhelst molnet togs upp från [sin plats] över tältet, då begav sig Israels söner iväg efter det, och på den plats där molnet stannade (bosatte sig – hebr. shachan), där slog Israels söner läger (hebr. chanah).
17 Mas sempre que a nuvem se alçava de sobre a tenda, os filhos de Israel partiam; e no lugar em que a nuvem parava, ali os filhos de Israel se acampavam.
18 [Refräng:]
18 À ordem do Senhor os filhos de Israel partiam, e à ordem do Senhor se acampavam; por todos os dias em que a nuvem parava sobre o tabernáculo eles ficavam acampados.
19 Och när molnet dröjde över tabernaklet många dagar, höll (vaktade, skyddade, bevarade) Israels söner Herrens (Jahvehs) åläggande [bud att inte vandra vidare] och bröt inte upp.
19 E, quando a nuvem se detinha sobre o tabernáculo muitos dias, os filhos de Israel cumpriam o mandado do Senhor, e não partiam.
20 Ibland stannade molnet några dagar över tabernaklet.
20 Às vezes a nuvem ficava poucos dias sobre o tabernáculo; então à ordem do Senhor permaneciam acampados, e à ordem do Senhor partiam.
21 Ibland var molnet från kvällen till morgonen och när molnet togs upp på morgonen vandrade de, eller om det fortsatte både dag och natt, när molnet togs upp begav de sig iväg.
21 Outras vezes ficava a nuvem desde a tarde até pela manhã; e quando pela manhã a nuvem se alçava, eles partiam; ou de dia ou de noite, alçando-se a nuvem, partiam.
22 Om det var två dagar eller en månad eller ett år som molnet dröjde över tabernaklet och stannade (bosatte sig) över det, förblev Israels söner lägrade och vandrade inte, men när det togs upp bröt de upp.
22 Quer fosse por dois dias, quer por um mês, quer por mais tempo, que a nuvem se detinha sobre o tabernáculo, enquanto ficava sobre ele os filhos de Israel permaneciam acampados, e não partiam; mas, alçando-se ela, eles partiam.
23 [Refräng:]
23 À ordem do Senhor se acampavam, e à ordem do Senhor partiam; cumpriam o mandado do Senhor, que ele lhes dera por intermédio de Moisés.

Ler em outra tradução

Comparar com outra