1 Då svarade Job och sa:
2 Lyssna uppmärksamt till mitt prat (hebr. milah)
3 Acceptera att jag talar
4 För min del, är min klagan till en människa?
5 Vänd ansiktet mot mig (se på mig)
6 när jag kommer ihåg att jag darrar
7 Varför lever de onda,
8 Deras säd (deras barn) blir etablerad (finns kvar) inför deras ansikte
9 Deras hus är tryggt, utan fruktan
10 Deras tjurar (nötboskap – hebr. shor) betäcker och misslyckas inte,
11 De sänder ut sina små som en flock
12 De sjunger med tamburin och kinnor-harpa
13 De fullbordar sina goda dagar
14 Och de säger till Gud (El):
15 Vad är den Allsmäktige (Shaddaj) att vi skulle tjäna honom?
16 Se, det goda är inte i deras hand.
17 Hur ofta har de ondas lampa släckts,
18 De är som halmstrån i vinden
19 Gud (Eloha) gömmer (skyddar) åt sina söner deras synd.
20 Låt hans ögon se hans fördärv
21 Vilken glädje har han i sitt hus efter sig (då han dör),
22 Ska (kan) någon undervisa kunskap till Gud (El)?
23 Den ene dör i sin kropps fulla styrka (vid god hälsa)
24 Hans ämbar är fullt av mjölk
25 En annan dör i själens bitterhet
26 De ligger ner på samma sätt i stoftet
27 Se, jag känner era tankar
28 Eftersom ni säger: ”Var är furstens hus?
29 Har ni inte frågat dem som går förbi längs vägen,
30 Eftersom en ond man är bevarad för ondskans dag
31 Vem ska berätta över hans ansikte, hans vägar?
32 Han bärs bort till gravarna
33 Dalarnas jordkokor är söta (tillfredställande) för honom,
34 Hur kan ni då trösta mig fåfängt?