1 Sedan tog Elifaz – temaniten [\+xt Job 2:11\+xt*], till orda och sa [svarade Job]:
2 Ska en vis [man som du Job] svara med ”blåsig” (flyktig – hebr. roach) kunskap
3 Ska han diskutera prat (hebr. milah) utan vinning (ord som inte gör någon nytta)
4 Ja, du gör gudsfruktan om intet
5 Eftersom din missgärning (hebr. avon) lär din mun
6 Din egen mun fördömer dig och inte jag,
7 Är du den första människa (hebr. adam) som föddes,
8 Har du lyssnat på Guds (Elohas) rådslut?
9 Vad vet du som vi inte vet?
10 Bland oss är både den gråhårige och åldringen (den skröplige – hebr. jashish),
11 Är Guds (Els) rådslut för små för dig
12 Varför bär ditt hjärta bort dig?
13 Eftersom du vänder din ande [stormar som en vind – i vrede] mot Gud (El)
14 Vad är en man,
15 Se, i sina heliga har han ingen tillit,
16 Hur mycket mindre den som är avskyvärd och oren (moraliskt korrupt, är härsknad och stinker – hebr. alach),
17 Jag ska visa dig, lyssna till mig
18 Vilken vis man har berättat om det
19 Till dem, bara (endast) till dem, är landet givet
20 Alla sina dagar våndas den onde med smärta
21 En skräckens röst är i hans öron,
22 Han tror inte när han återvänder från mörkret
23 Han vandrar hit och dit efter bröd. Var? (Var finns det?)
24 Fruktan och trångmål tränger honom,
25 eftersom han har sträckt ut sin hand mot Gud (El)
26 Han [den ogudaktige] springer mot honom [Gud] trotsigt (med styv nacke)
27 För han har täckt sitt ansikte med fett (fetma, överflöd)
28 Och han bor i öde städer,
29 Han ska inte bli rik, hans ägodelar ska inte bestå
30 Han ska inte lämna mörkret, lågan ska torka ut hans grenar
31 Låt honom inte lita på tomhet (falskhet, fåfänga – hebr. shav)
32 Hans dag ska inte bli full
33 Han ska skaka av sig de omogna druvorna
34 De gudlösas församling ska bli öde
35 De blir gravida med missfall