1 Då svarade Job och sa:
2 Helt säkert (ja visst, så är det – hebr. omnam) – ni är folket (hebr. am),
3 Även jag har ett hjärta, likaväl som ni, jag är inte underlägsen er,
4 Jag har blivit ett åtlöje (ett skratt – hebr. sechoq) för min granne (bekant – hebr. rea)
5 Den olycksdrabbade (”facklan”) är värd förakt
6 Rövarnas tält [nomader som härjar och plundrar, se \+xt Job 1:15; Job 1:17\+xt*] har trygghet (framgång, blomstrar – hebr. shalah)
7 Fråga djuren – de ska undervisa dig,
8 Tala (på ett reflekterande, begrundande sätt) till jorden – den ska undervisa dig,
9 Finns det någon av dem som inte vet [eller vem är så blind så han inte ser]
10 I hans hand är allt levandes själ
11 Är det inte örats uppgift att pröva pratet (hebr. milah),
12 Finns vishet [bara] hos de föråldrade (skröpliga – hebr. jashish)?
13 Hos Gud [och bara hos honom] finns [fullkomlig] vishet och makt (styrka),
14 Se, det [hus, den mur, stad eller slott] han bryter ner – kan inte byggas upp,
15 Se, han håller tillbaka vattnen [\+xt 1 Kung 17:1, 7\+xt*] – och de [källor, floder, sjöar] torkar upp
16 Hos honom finns styrka (frimodighet) och insikt (driftighet, förmåga att förstå – hebr. toshijah),
17 Han leder bort [kungliga] rådgivare barfota (avklädda i fångenskap; i skam – hebr. sholal)
18 Han lossar kungars tillrättavisning (förmaningar – hebr. mosar) [löser upp deras makt som binder folket],
19 Prästerna får gå barfota (avklädda i fångenskap; i skam – hebr. sholal)
20 Han tar bort (viker undan)
21 Han utgjuter (häller ut) skam över furstarna (de som ger – hebr. nadiv)
22 Han uppenbarar djupen från mörkret [\+xt 1 Mos 1:3\+xt*]
23 Han låter folken växa – och förgör dem,
24 Han tar bort hjärtat [förståndet] ifrån folkets huvuden (ledare – hebr. rosh)
25 De famlar i mörkret utan ljus