1 Sedan tog Tsofar – naamaiten [\+xt Job 2:11\+xt*], till orda och sa:
2 Ska myckenheten av ord inte bli besvarade?
3 Ska ditt tomma prat tvinga människor (en mindre grupp – hebr. mat) [oss] till tystnad?
4 Och du säger: ”Min lärdom (doktrin) är ren (moraliskt ren – hebr. zach)
5 Men likväl (en skarp betoning och kontrast mellan något som varit och något som är – hebr. olam),
6 Och berättar han för dig vishetens hemligheter [dolda skatter]
7 Tror du att du kan utröna (tränga in i) Guds (Elohas) djuphet?
8 Högre än himlarna [är Guds vishet, se vers 6]
9 Längre än jorden
10 Om han passerar (går förbi) och stänger in (fängslar – hebr. sagar)
11 För han [pronomenet han, betonar att det är Gud],
12 Och en man som är ihålig (tom; en dåre – hebr. navav) kan fånga hjärtat (bli vis – hebr. lavav)
13 Om du, även du [Job], bereder ditt hjärta [omvänder dig; renar ditt hjärta; uppriktigt vänder dig till Gud]
14 Om ondska (tomhet, ofärd – hebr. aven)
15 [Tsofar räknar nu upp tio förmåner (vers 15-20) som Job skulle erhålla om han följer hans råd:]
16 Då skulle du, även du [Job], glömma din möda,
17 Och livet (din tillvaro; värld) ska bli ljusare än (resa sig över)
18 Och du kan vara trygg (förtrösta – hebr. batach),
19 Och du ska ligga ned [i trygg vila]
20 [Som en avslutning presenterar nu Tsofar vad som händer om Job inte skulle följa hans råd, då förenas han med de onda:]