1 Budskap om (profetord, börda över) Tyros.
2 Var stilla [sörj i tysthet], ni kustlandets invånare,
3 Över stora vatten
4 Bli till skam, Sidon, för havet har talat, havets fäste säger: ”Jag har inte haft födslovånda, inte fött fram,
5 När det de hör (budskapet kommer) till Egypten,
6 Passera över Tarshish.
7 Är detta er glada stad
8 Vem har tänkt ut detta mot Tyros,
9 Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) har tänkt ut det
10 Översvämma ditt land som Nilen, Tarshish dotter!
11 Han har sträckt ut sin hand över havet,
12 Och han sa: ”Du ska inte längre glädjas, du förtryckta jungfru, Sidons dotter.
13 Se, kaldéernas land [Babylon], detta folk är inte [det existerar inte längre som folk].
14 Ve, ni Tarshish skepp,
15 Och det ska ske på den dagen att Tyros ska bli bortglömt i 70 år, enligt kungens dagar (tideräkning). När de 70 åren är slut ska det gå med Tyros som i skökans sång:
16 Ta din kinnor-harpa (kithara – hebr. kinnor) [mindre harpa], gå runt i staden,
17 Och det ska ske efter slutet på de 70 åren att Herren (Jahveh) ska komma ihåg Tyros och hon ska återvända till sin sysselsättning och ska bedriva handel med alla världens kungariken på jordens ansikte (yta).
18 Och hennes vinning och hennes sysselsättning ska vara helgad till Herren (Jahveh), den ska inte bli värderad eller läggas i förråd, för hennes vinning ska vara till för dem som vistas inför Herrens ansikte, för att äta sin del, och till ståtliga (praktfulla, anständiga) kläder.