Lucas 19
SIM vs NAA
1 Jisas yanga Jerikok or layishihi ormu ira.
1 Entrando em Jericó, Jesus atravessava a cidade.
2 Ma lar orok lindari ri. Hi orhi Sakias oria. Oto takis yan landari ma ondo malakama lihi ria. Or ya nga musha mendek nandari ri.
2 Eis que um homem rico, chamado Zaqueu, chefe dos publicanos,
3 Hako, �Jisas mberem nanda ma ri?� Karem or hishihi Jisasin heyekurik ormu ura. Hako or fanyitombo kandak or nandari osik ma musha mendek orin li tikri li arangoshirik mbeek Jisasin or heyekurik nari ambu.
3 procurava ver quem era Jesus, mas não podia, por causa da multidão, por ser ele de pequena estatura.
4 Uri osik masmas ormu shirinya ira. Or ihi Jisas ikuri nombo yok mitenje lasik ormu lawu lira, uhundanak Jisasin or heyekmbahan.
4 Então, correndo adiante, subiu num sicômoro a fim de ver Jesus, porque ele havia de passar por ali.
5 Urik Jisas am or taha orok or sihi nor simawuhu ormu sawera, �Sakias, mbermbar taka. Ter an nga aka mihik shi likwa shir.�
5 Quando Jesus chegou àquele lugar, olhando para cima, disse:
6 Karem or mbarik kolomalok or takaha sunguwavu orhi nga rupshi mendehe Jisasin or laha aka orhik frimu layira.
6 Zaqueu desceu depressa e o recebeu com alegria.
7 Urik ma ondo oson li heyehe li wapkava hishihi limu mbara, �Jisas toto kavakavan unda ma otohi akak or layi liwa re,� karem limu mbara.
7 Todos os que viram isto murmuravam, dizendo que Jesus tinha se hospedado com um homem pecador.
8 Hako Sakias or usasihi Wasilakan ormu sawera, �Wasilaka, misi. Ter mbele mbele anhin a humasihi yeje avak ma ol erndakava ondon a hakwa nir. Uhu mbele mbele a mbafirimbaha na lahandan avak warje nga na hovok hakwa lir.�
8 Zaqueu, por sua vez, se levantou e disse ao Senhor: — Senhor, vou dar a metade dos meus bens aos pobres. E, se roubei alguma coisa de alguém, vou restituir quatro vezes mais.
9 Karem or mbarik, Jisas mu orin sawera, �Avui Wasilaka ter angop mir nga jikisnokopji mihi nga jivinawa ri. Mir er nga nirambara indingo Abrahamhi mira.
9 Então Jesus lhe disse:
10 Ma Jikisi Avui Wasilakahi oto kavakavan unda ma ondon or lasaha lirin jivinakmbaha rari ri.�
10 Porque o Filho do Homem veio buscar e salvar o perdido.
11 Jisas Jerusalemik or layikuri am pasir si nari osik ma ondo karem limu hishira, �Avui Wasilaka ma orhin or arangoshinak li likwa ter kormbak talanak ni heyekwa sir.� Karem li hishirik or heyehe lirin tolowornakmbaha sauheimak ormu sawera,
11 Ouvindo eles estas coisas, Jesus contou uma parábola, visto estar perto de Jerusalém e lhes parecer que o Reino de Deus havia de manifestar-se imediatamente.
12 �Hiushama lar yanga home mendek or inak li kamashinak malakamakk or nakmbaha ormu ira. Ushinak indik kotontlo orhik or taha orhi man or arangoshinak li likmbahan.
12 Por isso, Jesus disse:
13 Os or ikuri wolo ma 10-pela ol ornjik lerawun landari ma ondon or usharik li tarik ya gol namtasmba namtasmbak lirin or haha karem ormu sawera, �Ya kason ji toloho lerawun ji laka. Unak indik a raka.� Karem or mbashihi ormu ira.
13 Chamou dez dos seus servos, confiou-lhes dez minas e disse-lhes: “Negociem até que eu volte.”
14 Hako ma ol kotontlo orhik fehe orin li wapkava hishihi ma lal li mbashirik yanga os or iri mishik limu ira. Uhu karem limu sawera, �Nir ma toto malakama nihik or nakwan ni turaw,� karem limu mbara.
14 Mas os seus concidadãos o odiavam e enviaram após ele uma embaixada, dizendo: “Não queremos que este reine sobre nós.”
15 Hako angop li kamashirik malakamak or naha indik kotontlok ormu tara. Or taha karem ormu mbara, �Ma ol yan a hahandan ji sawenak li raka. Unak lirin a silheyeka. Am lerawun li laha ya lal er nga mushak lari ol?�
15 — Quando ele voltou, depois de ter tomado posse do reino, mandou chamar os servos a quem tinha dado o dinheiro, a fim de saber quanto tinham conseguido ganhar em seus negócios.
16 Urik ma lar masmas or taha ormu mbara, �Malaka anhi mirin, ya gol namtas mi harin a toloho lerawun a larik 10-pela er nga talari lir.�
16 — O primeiro se apresentou e disse: “Senhor, a sua mina rendeu dez.”
17 Karem or mbarik malakama mu mbara, �Mir lerawun jip lari mira. Mbele mbele os awarikandak narin armek mi tolori osik avak kuyanga 10-pela mirin a halashinak arangoho washilikwa mir.�
17 O senhor lhe disse: “Muito bem, servo bom! E porque você foi fiel no pouco, terá autoridade sobre dez cidades.”
18 Urik lar taha ormu mbara, �Malaka anhi mirin, ya gol namtas mi harin a toloho lerawun a larik 5-pela er nga talari lir.�
18 — O segundo servo veio e disse: “Senhor, a sua mina rendeu cinco.”
19 Urik malakama oto mu mbara, �Mir yanga 5-pela yoko hom washilikwa mir.�
19 A este o senhor disse: “Você terá autoridade sobre cinco cidades.”
20 Urik lar taha ormu mbara, �Malaka anhi mirin, ya mihi kasira, mbeek lerawun a lari ambu sir. Ya mihin koutakrik a ishihi armek a oweshirik wari sir.
20 — Então veio outro servo, dizendo: “Senhor, aqui está a sua mina, que eu guardei embrulhada num lenço.
21 Mir mambalek mi naha mbele mbele ol ma anandi oweshirin landa mir. Uhu akwa ol nowek li lashirin er nga landa mir. Undari osik os amu ajera.�
21 Porque tive medo do senhor, que é homem rigoroso. O senhor retira o que não depositou e colhe o que não semeou.”
22 Urik malakama orin ormu sawera, �Mir ma kava indinga mbafirimbanda ma mir. An mambale, karem mi hishirikop,
22 Mas o senhor respondeu: “Servo mau, eu o julgarei usando as suas próprias palavras. Você sabia que eu sou homem rigoroso, que retiro o que não depositei e colho o que não semeei.
23 mberem ushirik ya anhi oson bengik mi owekurin mi halar? Os bengik mi owendakop os indik a rawa wolo ya lal er nga na lawa nir.�
23 Por que você não pôs o meu dinheiro no banco? E, então, na minha vinda, eu o receberia com juros.”
24 Uhu ma ol pasir sirin ormu sawera, �Ya os or tolowan ji laha ma or warje nga lawan er nga ji haka.�
24 — E disse aos que estavam ali: “Tirem dele a mina e deem ao que tem as dez.”
25 Urik limu mbara, �Malaka, or angop warje nga lawa or te.�
25 Eles ponderaram: “Senhor, ele já tem dez.”
26 Urik ormu mbara, �Jirin amu sawenduwa. Ma ol mbele mbele a handan yawur toloho lerawun landa ondo mbele mbele lal er nga na hashinak warje nga lakwa lir. Hako ma ol mbele mbele a handan yawur toloho lerawun landa ambu ondo mbele os li tolondan avak a lashinak men likwa lir.
26 Ao que o senhor respondeu: “Pois eu declaro a vocês que a todo o que tem será dado ainda mais; mas ao que não tem, até o que tem lhe será tirado.
27 Hako ma ol malakamak a nakurin turari ondon torok ji laharanak a mbashinak li mandingormeka.� �
27 Mas quanto a esses meus inimigos, que não quiseram que eu reinasse sobre eles, tragam-nos aqui e os matem na minha presença.”
28 Jisas sauheima oson or saweshihi Jerusalemik li indari nombok indik ormu lawura.
28 E, depois de dizer isto, Jesus prosseguia a sua viagem para Jerusalém.
29 Am li ihi kuyanga Betfage nga Betani nga op telemba Oliv sumbu orok nandari mishik limu talara. Uhu orin tiyandari ma frijip or mbashinak yanga pasir nanda orok fri ikurik ormu sawera,
29 E aconteceu que, ao aproximar-se de Betfagé e de Betânia, junto ao monte das Oliveiras, Jesus enviou dois dos seus discípulos,
30 �Kuyanga kasaik ni heyewa mishi orok shi ihi shi heyenak donki akri sahanda lar kuvuk li ishishihindak or sindu. Donki oto mbeek ma lal mas li lihi ihinda ambu ri. Avak kuvun shi sorngoho anjik shi laharaka.
30 dizendo-lhes:
31 Os ma lar shirin or silihi nor mba, �Mberem ushiwak donki oton shi sorngo laha indua?� Karem or sili nahi, karem shi saweka, �Wasilaka lerawu nga nor nawa osik or mbashiwak shimu randuwa,� karem orin shi saweka.�
31 Se alguém perguntar: “Por que o estão desprendendo?”, respondam assim: “Porque o Senhor precisa dele.”
32 Jisas karem or saweshihi or mbashirik fri ihi fri heyeri mbele mbele ondo os or saweri hom si narik frimu heyera.
32 E, indo os que foram mandados, acharam tudo conforme Jesus lhes tinha dito.
33 Am fri i heyehe frimu sorngora, kuvu os donkin li ishishirik or siri oson. Urik mashama fririn limu silira, �Mberem shi ukwak donki oton shi sorngo laha ikwak shi undua?�
33 Quando eles estavam soltando o jumentinho, os donos do animal disseram: — Por que estão desprendendo o jumentinho?
34 Urik frimu mbara, �Wasilaka lerawu nga nor nawa osik or mbashiwak shimu laha ikmba unduwa.�
34 Eles responderam: — Porque o Senhor precisa dele.
35 Karem fri sawe lafakaha donki oton frimu laharara. Uhu kousamba frihin fri tloloho donki heyek fri oweshirik Jisas mu lawu lira.
35 Então trouxeram o jumentinho até Jesus e, pondo as suas capas sobre o animal, ajudaram Jesus a montar.
36 Am or lawu lihi ormu ira. Urik ma mushak kousamba lihin li tloloho nombok limu laha lere ira.
36 À medida que Jesus avançava, as pessoas estendiam as suas capas no caminho.
37 Am or ihi pasir telemba Oliv siyok ormu sira. Urik ma ol orin tiyandari ondo ma undahi ambu ol or urik li heyendari ondon li hishiowehe limu rupkapshira. Uhu wasilakak hi Avui Wasilakahin limu hauowera.
37 E, quando Jesus se aproximava da descida do monte das Oliveiras, toda a multidão dos discípulos começou, com muita alegria, a louvar a Deus em alta voz, por todos os milagres que tinham visto.
38 Uhu limu mbara,
38 Diziam: “Bendito é o Rei que vem em nome do Senhor! Paz no céu e glória nas maiores alturas!”
39 Hako Farisi lal ma nindik li sihi Jisasin limu sawera, �Tisa, mirin tiyanda tondon kwambuk mbanak erem li mbawan li halaka.�
39 Alguns dos fariseus lhe disseram em meio à multidão: — Mestre, repreenda os seus discípulos!
40 Hako Jisas ormu mbara, �Jirin amu sawenduwa. Os mayam li si nahi, sunja tondo nga avak hi Avui Wasilakahin hauowekwa lir.�
40 Mas Jesus respondeu:
41 Jisas am or ihi Jerusalemik or layikuri ambek or sihi kuyanga laka oson ormu heyera. Or heyehe orok fehendanjik or tlaha
41 Quando Jesus ia chegando a Jerusalém, vendo a cidade, chorou por ela,
42 normu mbara, �Jerusalemik fehenda jirin, ji halashinak Avui Wasilaka waphimbiji orhi jirik si nakuri os jimu halara. Os ji lakurikop masa. Hako ter osmu wanyinduwa. Unak mbeek ji heyekwa ambu sir.
42 dizendo:
43 Kumak wutari jihi avak li raha awun li hongoho talayantlehe arangokwa lir.
43 Pois virão dias em que os seus inimigos cercarão você de trincheiras e apertarão o cerco por todos os lados;
44 Uhu li raha jir nga jikisi jihi nga li jihi kava indingok li nakwa jir. Uhu yanga jihin er nga kavak li narakokwa sir. Mberem ushiwak? Jir mbeek ma or Avui Wasilaka jirin jelyakmbaha tahandan heyenda ambu jir.�
44 e vão arrasar você e matar todos os seus moradores. Não deixarão pedra sobre pedra, porque você não reconheceu o tempo em que Deus veio visitá-la.
45 Urik Jisas or ihi tempel aka os inyik li washi arangondari mishi orok ormu layira. Uhu ma ol orok lihi mbele mbelen ewerik li frungawuri ondon or jilakrialaha normu ermbera.
45 Depois, entrando no templo, Jesus começou a expulsar os que ali vendiam,
46 Uhu normu mbara, �Jekamba Avui Wasilakahik karem li kayehendari sir, �Aka anhi anin li sawenda aka sir.� Hako ter jir os jimu uwak hirnyanda ma lihi aka hom osmu nanduwa,� karem ormu mbara.
46 dizendo-lhes:
47 Uhu ermba ermbak tempel aka orok mashi jivin ormu sawendara. Hako mashi Moseshin sawendari ma ondo nga bikpris ondo nga Judama lida lihi ondo nga Jisasin li mandingormekuri nombon limu oweioweiheyera.
47 Diariamente, Jesus ensinava no templo. Os principais sacerdotes, os escribas e os maiorais do povo procuravam tirar-lhe a vida,
48 Hako ma musha mendek Jisas sawendari mashin li misihi orin li rupshiri osik mbeek orin li mandingormekuri nombo las li heyekurik nari ambu sir.
48 mas não achavam uma forma de fazer isso, porque todo o povo, ao ouvi-lo, era cativado por ele.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?