Jeremias 2

IFY vs ARIB

Sair da comparação
ARIB Almeida Revisada Imprensa Bíblica
1 — ausente —
1 Veio a mim a palavra do Senhor, dizendo:
2 — ausente —
2 Vai, e clama aos ouvidos de Jerusalém, dizendo: Assim diz o Senhor: Lembro-me, a favor de ti, da devoção da tua mocidade, do amor dos teus desposórios, de como me seguiste no deserto, numa terra não semeada.
3 Hi-gayun helag Israel, yan nunman ey hi-gak ni ebuh hu kan tuun hi-gayu ey hi-gayun ebuh nemangulun nenaydayaw ni hi-gak. Et mukun emin ida nengipehelheltap ni hi-gayu ey kinastiguk ida et manhelheltap ida et hannak bahbahadda. Hi-gak e Dios hu nanghel nunya.”
3 Então Israel era santo para o Senhor, primícias da sua novidade; todos os que o devoravam eram tidos por culpados; o mal vinha sobre eles, diz o Senhor.
4 Hi-gayun helag Israel dengel yu ehel Apu Dios.
4 Ouvi a palavra do Senhor, ó casa de Jacó, e todas as famílias da casa de Israel;
5 Heninnuy hu kantu: “Hipa kabellawadda lan eman idan aammed yun hi-gak? Kele da-ak inwalleng ni hi-gada? Dinaydayaw dadda endi silbi tun dios ni kinapyan tuu, et mambalin ida daman endi silbitu.
5 assim diz o Senhor: Que injustiça acharam em mim vossos pais, para se afastarem de mim, indo após a vaidade, e tornando-se levianos?
6 Eleg da-ak hanguden ni hi-gada, anin ni inhewang kudda, tep hi-gak nengipengulun hi-gada et hi-yanen da Egypt. Impanguluk idan nandalanan dad eleg mebebleyi e mepalnah niya dakel bitu, endi danum ey anggetakkut e endi mategun nanha-ad diman ey endi kamengidlan diman anin ni hakey.
6 Eles não perguntaram: Onde está o Senhor, que nos fez subir da terra do Egito? que nos enviou através do deserto, por uma terra de charnecas e de covas, por uma terra de sequidão e densas trevas, por uma terra em que ninguém transitava, nem morava?
7 Impanguluk idad bebley ni mateba kameitnem ma-lat umamleng ida tep ya dakel ni daka ennia et yadda edum ni wadadman ni panyaggudan da. Nem binahbah da ey hinibit da kumedek et mambalin ni lawah ni peteg humman ni bebley ni indawat kun hi-gada.
7 E eu vos introduzi numa terra fértil, para comerdes o seu fruto e o seu bem; mas quando nela entrastes, contaminastes a minha terra, e da minha herança fizestes uma abominação.
8 Inwalleng da-ak ida mewan ni papaddin pinilik ni mansilbin hi-gak ey nginhay da-ak idan aap-apu. Hedin yadda dama prophet, man nansilbiddan Baal ey dinaydayaw dadda edum ni dios ni endi silbitu.
8 Os sacerdotes não disseram: Onde está o Senhor? E os que tratavam da lei não me conheceram, e os governadores prevaricaram contra mim, e os profetas profetizaram por Baal, e andaram após o que é de nenhum proveito.
9 Et humman hu, hi-gak e hi Apu Dios ey kangkuy nanliwat ida tuuk ni hi-gak. Anin idan helag dan edum ni aggew ey kangkuy nanliwat ida dama.
9 Portanto ainda contenderei convosco, diz o Senhor; e até com os filhos de vossos filhos contenderei.
10 Imay, lakkayuy di Cyprus e bebley di appit ni kakelinnugin aggew ey itu-dak kayu pay di Kedar e bebley di appit ni kasimmilin aggew ma-lat da ang-angen hedin wada henin nunyan neipahding.
10 Pois passai às ilhas de Quitim, e vede; enviai a Quedar, e atentai bem; vede se jamais sucedeu coisa semelhante.
11 Endi tutu-un da hinullulan hu dios da, anin ni beken ni makulug ida humman ni dios ni daka daydayawa. Nem hi-gayun tutu-uk ey hinullulan yuwak e Dios yun nengipedayaw ni hi-gayu. Et ihullul yun hi-gak hu dios ni endi kabaelan dan mengippahding ni panyaggudan yu.
11 Acaso trocou alguma nação os seus deuses, que contudo não são deuses? Mas o meu povo trocou a sua glória por aquilo que é de nenhum proveito.
12 Mei-ellig ni metnga hu kabunyan ey manggegeygey
12 Espantai-vos disto, ó céus, e horrorizai-vos! ficai verdadeiramente desolados, diz o Senhor.
13 tep nemahhig hu nanliwatan yun tutu-uk. Ya hakey ni liwat yu ey inwalleng yuwak e kamei-ellig di ahhullan ni kaum-idwat ni danum ni ketegguan yu. Ya meikkadwa ey dinaydayaw yu hu beken ni makulug ni dios et kayu kamei-ellig ni nangku-kun bubun, nem kametduk.
13 Porque o meu povo fez duas maldades: a mim me deixaram, o manancial de águas vivas, e cavaram para si cisternas, cisternas rotas, que não retêm as águas.
14 Hi-gayun helag Israel ey eleg kayu maiungngan mambalin ni himbut. Nem ay kele hannitan kapehding ni buhul yun hi-gayu?
14 Acaso é Israel um servo? E ele um escravo nascido em casa? Por que, pois, veio a ser presa?
15 Ida kamei-ellig ni layon ni kamangngengeyed ni hi-gayu. Binahbah da bebley yu e linggab da et mehi-yan et mambalin law ni eleg mebebleyi.
15 Os leões novos rugiram sobre ele, e levantaram a sua voz; e fizeram da terra dele uma desolação; as suas cidades se queimaram, e ninguém habita nelas.
16 Yadda iMemphis niya iTapahnes ey binahbah da hu dayaw niya kabaelan ni bebley yu et kamei-ellig ni minukmukan da ulu yu.
16 Até os filhos de Mênfis e de Tapanes te quebraram o alto da cabeça.
17 Hi-gayun helag Israel, kameippenahding ni hi-gayudda huyya tep hi-gayu ngu kambahul. Nakka pan-ituttuddu dedan pehding yun panyaggudan yu nem nginhay yuwak kumedek e Ap-Apu e Dios yu.
17 Porventura não trouxeste isso sobre ti mesmo, deixando o Senhor teu Deus no tempo em que ele te guiava pelo caminho?
18 Hipa ginun-ud yun yu nampebaddangan idan iEgypt et ya iAssyria? Kamei-ellig ni kayu an imminum di Wangwang e Nile niyad Wangwang e Euphrates.
18 Agora, pois, que te importa a ti o caminho do Egito, para beberes as águas do Nilo? e que te importa a ti o caminho da Assíria, para beberes as águas do Eufrates?
19 Inwalleng yuwak niya lawah yuka pehpehding, et humman umhulun ni kekastiguan yulli. Et han yulli law amtaa e naka-ihhalla impahding yun yuwak nengiwallengan et eleg yuwak law daydayawa e Ap-Apu e Dios yu. Hi-gak e Dios e Eta-gey ni peteg niya Kabaelan tun emin, hu nanghel idan nunya.”
19 A tua malícia te castigará, e as tuas apostasias te repreenderão; sabe, pois, e vê, que má e amarga coisa é o teres deixado o Senhor teu Deus, e o não haver em ti o temor de mim, diz o Senhor Deus dos exércitos.
20 Kan mewan Apu Dios e Eta-gey ni peteg, ey “Nebayag dedan ni nginhay da-ak ni hi-gayu. Eleg yu u-unnuda hu tugun ku ey eleg yuwak daydayawa, tep kayu kaumlaw idad eta-gey ni duntug niyad hengeg idan keyew ni an menaydayaw idan dios ni kanyun kamengippetebban kaittanem.
20 Já há muito quebraste o teu jugo, e rompeste as tuas ataduras, e disseste: Não servirei: Pois em todo outeiro alto e debaixo de toda árvore frondosa te deitaste, fazendo-te prostituta.
21 Heni kayu etan ni kayyaggud ni bukel ni pinilipilik et itnem ku. Nem ang-ang yu kedi nambalinan yu, heni kayu nabwel ni intanem ni endi silbitu.
21 Todavia eu mesmo te plantei como vide excelente, uma semente inteiramente fiel; como, pois, te tornaste para mim uma planta degenerada, de vida estranha?
22 Anin anhan ni kamei-ellig ni tagan yu apuap ni tabun niya hipan kapengkal ni lugit nem ka-ang-ang damengu hu mansan bahul yu. Hi-gak e hi Apu Dios e Eta-gey ni peteg hu nanghel idan nunya.
22 Pelo que, ainda que te laves com salitre, e uses muito sabão, a mancha da tua iniqüidade está diante de mim, diz o Senhor Deus.
23 Kanyu na-muy ‘Beken ni makulug huttan ni inhel mu! Eleg mi daydayawen hi Baal!’ Nem huyya ihhumang kun hi-gayu: Lakkayuy idad nedeklan et yu ang-angen hu impahding yu. Heni kayu etan di kamengendul ni camel niya kebayyun kamandaladalan ni an menang-ang ni butekal,
23 Como dizes logo: Não estou contaminada nem andei após Baal? Vê o teu caminho no vale, conhece o que fizeste; dromedária ligeira és, que anda torcendo os seus caminhos;
24 anin di eleg mebebleyi. Humman ni camel ey eleg mabalin ni meikkubkub. Eleg mahapul ni an hemmaken ni butekal, tep kamanduddug humman ni labah ni camel ni umlaw di kad-an tu.
24 asna selvagem acostumada ao deserto e que no ardor do cio sorve o vento; quem lhe pode impedir o desejo? Dos que a buscarem, nenhum precisa cansar-se; pois no mês dela, achá-la-ão.
25 Henin hi-gayun helag Israel e eleg et mahapul ni kayu mea-atun an menemmahemmak idan dios ni deyyawen yu. Nem kanyuy ‘Umlawwak kumengun an menemmak ni deyyawen ku. Nakappinhed kudda dios ni edum ni tutu-u. Humman ida nak deyyawen.’”
25 Evita que o teu pé ande descalço, e que a tua garganta tenha sede. Mas tu dizes: Não há esperança; porque tenho amado os estranhos, e após eles andarei.
26 Kan mewan Apu Dios ey “Ya kamenekkew ey mebe-ingan hedin meha-kupan. Anin daman hi-gayun helag Israel, yadda patul yu, yadda opisyal yu, yadda padi yu et yadda prophet yu et mebe-ingan kayu.
26 Como fica confundido o ladrão quando o apanham, assim se confundem os da casa de Israel; eles, os seus reis, os seus príncipes, e os seus sacerdotes, e os seus profetas,
27 Kanyuy ameyu ey ineyu etan ida pinaot yun keyew niya batu. Nem hi-gak hu yuka pambeggain baddang hedin neligtan kayu ey inwalleng yuwak.
27 que dizem ao pau: Tu és meu pai; e à pedra: Tu me geraste. Porque me viraram as costas, e não o rosto; mas no tempo do seu aperto dir-me-ão: Levanta-te, e salvamos.
28 Hi-gayun iJudah ey dakel hu dios yun henin kadinakkel ni bebley yu. Nem attu et dakeyu kabaddangiddan kinapya yun dios yu ey? Imay, hedin wada ligat yu, pambaga kayun hi-gadan baddang et ang-angen tayu hedin kabaelan dan umbaddang ni hi-gayu.
28 Mas onde estão os teus deuses que fizeste para ti? Que se levantem eles, se te podem livrar no tempo da tua tribulação; porque os teus deuses, ó Judá, são tão numerosos como as tuas cidades.
29 Kele kayu kamanlillih? Mukun kinastigu dakeyun hi-gak ey gapu tep inwalleng yuwak.
29 Por que disputais comigo? Todos vós transgredistes contra mim diz o Senhor.
30 Nem anin ni kinastigu dakeyu et endi damengu silbitu, tep eleg mehullulan hu lawah ni elaw yu. Heni kayu etan ni anggetakkut ni layon, tep nampatey yu prophet yu.
30 Em vão castiguei os vossos filhos; eles não aceitaram a correção; a vossa espada devorou os vossos profetas como um leão destruidor.
31 Hi-gayun iIsrael, dengel yu kedi eya e-helen kun hi-gayu. Kaw heni-ak ni bebley ni eleg mebebleyi e anggetakkut niya engeenget? Hi-gayun tutu-uk, kele kanyuy ‘Liblih kamin eleg mengu-unnud nan Apu Dios ey anin pehding mi linggeman ni pinhed min pehding.’
31 Ó geração, considerai vós a palavra do Senhor: Porventura tenho eu sido para Israel um deserto? ou uma terra de espessa escuridão? Por que pois diz o meu povo: Andamos à vontade; não tornaremos mais a ti?
32 Kaw kaliwwanan biin mengi-ussal ni gamgam tu? Kaw kaliwwanan etan ni biin mengahwan mengihhuklub ni balwasi tun kasal tu? Eleg! Nem hedin hi-gayun tutu-uk, man liniwwan yuwak. Ya kakulugan tu ey nebayag law nengiwallengan yun hi-gak.
32 Porventura esquece-se a virgem dos seus enfeites, ou a esposa dos seus cendais? todavia o meu povo se esqueceu de mim por inumeráveis dias.
33 Anin anhan et lawah ni peteg yuka pehpehding. Anin idan bibi-in nemahhig kalinawah da et yuka ma-maa kalinawah da gapuh idan yuka ituttuddun hi-gada.
33 Como ornamentas o teu caminho, para buscares o amor! de sorte que até às malignas ensinaste os teus caminhos.
34 Nampatey yudda newetwet et yadda endi bahul tu anin ni eleg ida manekew di baballey yu. Nem kanyu ni-ngangu ey
34 Até nas orlas dos teus vestidos se achou o sangue dos pobres inocentes; e não foi no lugar do arrombamento que os achaste; mas apesar de todas estas coisas,
35 ‘Endi bahul mi, eleg dakemi kastiguen Apu Dios.’ Nem hi-gak e hi Apu Dios ey kastiguen dakeyu tep inamta yu e nambahul kayu, nem eleg yu ebbuluta.
35 ainda dizes: Eu sou inocente; certamente a sua ira se desviou de mim. Eis que entrarei em juízo contigo, porquanto dizes: Não pequei.
36 Nampebaddang kayuddan iAssyria ni nunman ey yan nunya ey yuka nemnemnema e baddangan dakeyun iEgypt. Nem dismayahen dakeyulli mewan henin impahding idan iAssyria.
36 Por que te desvias tanto, mudando o teu caminho? Também pelo Egito serás envergonhada, como já foste envergonhada pela Assíria.
37 Et lektattuy hi-yanen yulli Egypt e iyuyyuung yulli tep ya baing yu. Mukun eleg dakeyu baddangin hi-gada ey tep hi-gak e hi Apu Dios yu ey eggak hengngudadda humman ni bebley ni yuka iddinel.”
37 Também daquele sairás com as mães sobre a tua cabeça; porque o Senhor rejeitou as tuas confianças, e não prosperarás com elas.

Ler em outra tradução

Comparar com outra