Eclesiastes 2
IFY vs NVT
1 Kangku mewan di nemnem kuy “Imay kuma et yadda pan-am-amlengan ni annel hu nak heppuheppulen.” Nem neamtaak e endi silbiddan nunman.
1 Disse a mim mesmo: “Venha, vamos experimentar o prazer; vamos procurar as coisas boas da vida!”. Descobri, porém, que isso também não fazia sentido.
2 Tam heni ita kaman-angngaw hedin ian-anteng hu ngi-ngi. Kaw wada kayyaggud ni megun-ud hedin ebuh pan-amlengan ni annel ni peppepdugen.
2 Portanto, disse: “O riso é tolice. De que adianta buscar o prazer?”.
3 Pinatnaak mewan ni an menginnuinnum ma-lat umamlengngak tep pinhed kun hiktaman hu kapan-amlengin kaheppuheppuladdan tutu-u eyad ansikkey ni biyag eyad ta-pew ni puyek. Nem huyyan nakka pehpehding ey hanniman dama kapehpehding idan endi nemnem tu ey ya nakka heppuheppula ey ya laing.
3 Depois de pensar muito, resolvi me animar com vinho. E, enquanto ainda buscava a sabedoria, apeguei-me à insensatez. Assim, procurei experimentar o que haveria de melhor para as pessoas em sua curta vida debaixo do sol.
4 Dakel mewan edum ni impahding kun hamak kun pan-amlengak. Nengapya-ak ni baballey ey sineneman kudda mahkang ni legunta.
4 Dediquei-me a projetos grandiosos, construindo casas enormes e plantando belos vinhedos.
5 Ey impatenem ku hu galden ku niya leguntak ni klasih ni keyew ni kamekkan lameh tu.
5 Fiz jardins e parques e os enchi de árvores frutíferas de toda espécie.
6 Ey nampekapya-ak idan lebeng et alaken ku, et panenum kuddan nunman ni nangkeitnem.
6 Construí açudes para juntar água e regar meus pomares verdejantes.
7 Dakel mewan gintang kun himbut, ey hedin nan-ungngadda ey nambalin ida mewan u-ungnga dan himbut ku. Emin ida la nampampatul di Jerusalem ey hi-gak kedaddakkelan hu kalneroh tu niya gelding tu.
7 Comprei escravos e escravas, e outros nasceram em minha casa. Tive muito gado e rebanhos, mais que todos os que viveram em Jerusalém antes de mim.
8 Nan-i-liddan ap-apud edum ni bebley hu balituk, yadda silber niyadda nangkenginan batu. In-ena-appehan da-ak idan lalakki niyadda bibi-in nelaing ni man-a-appeh, ey dakel hu kakat-agun bibi-in imbilang kun ahwak. Emin ida huyya ey kamengippeamleng ni hi-gak.
8 Juntei grande quantidade de prata e ouro, tesouros de muitos reis e províncias. Contratei cantores e cantoras e tive muitas concubinas. Tive tudo que um homem pode desejar!
9 Nelalla-ingngak ey nandingngellak ni peteg nem yadda la edum ni nan-ap-apud Jerusalem.
9 Tornei-me mais importante que todos os que viveram em Jerusalém antes de mim, e nunca me faltou sabedoria.
10 Emin hu pinhed ku ey illak niya emin kamengippeamleng ni hi-gak ey impahding ku. Ey emin ida hu nakka pehpehding ey nakka pan-amlengi. Huyyadda ginun-ud kud emin ni ngunuk.
10 Tudo que desejei, busquei e consegui. Não me neguei prazer algum. No trabalho árduo, encontrei grande prazer, a recompensa por meus esforços.
11 Nem entanni et nakka nemnemadda emin etan neligat ni ingngunungunuk ey endi silbitu. Heni nak pinpindug hu dibdib. Ya kakulugan tu ey emin hu wadad puyek ey endi silbitu.
11 Mas, ao olhar para tudo que havia me esforçado tanto para realizar, vi que nada fazia sentido; era como correr atrás do vento. Não havia nada que valesse a pena debaixo do sol.
12 Kangkud nemnem kuy “Kaw wada eggak ipahding ni ippahding alin meihullul ni hi-gak ni mampatul?” Entanni ey ninemnem ku hedin hipa silbin kinalaing et ya kakulang ni nemnem. Ey huyya nengamtaan ku e
12 Então resolvi comparar a sabedoria com a loucura e a insensatez (pois quem pode fazê-lo melhor que eu, o rei? ).
13 i-imman tu-wa anhan hu laing nem ya endi nemnem. Henin kawwalwal e i-imman nem ya engeenget.
13 Pensei: “A sabedoria é melhor que a insensatez, assim como a luz é melhor que as trevas.
14 Ya nenemneman ni tuu ey han-ang-ang tu hu tuka dellana. Nem ya tuun endi nemnem tu ey eleg tu han-ang-ang dellanen tu e heni wadad engeenget. Nem anin na-mun nenemneman itsu winu endi nemnem tayu et nan-ingngeh hu pambalinan tayu tep mettey itsun emin.
14 O sábio vê para onde está indo, mas o tolo anda na escuridão”. Apesar disso, vi que o sábio e o tolo têm o mesmo destino.
15 Kangku mewan di nemnem kuy “Ma-nut nenemnemannak nem metteyyak metlaing. Et humman ni meippahding ni hi-gak ey meippahding damaddan endi nemnem tu. Hipa tep silbi tun nenemnemannak? Endi.”
15 Disse a mim mesmo: “Uma vez que terei o mesmo fim do tolo, de que vale toda a minha sabedoria? Nada disso faz sentido!”.
16 Tep ya nenemneman ni tuu et ya endi nemnem tu ey nan-ingngeh ida e mettey ida et meliwwan ida.
16 Pois nem o sábio nem o tolo serão lembrados por muito tempo; ambos morrerão, e logo serão esquecidos.
17 Et humman hu anggebe-hel ku hu biyag, tep endi silbin emin ni kamekapkapya eyad ta-pew ni puyek. Humman kumedek hu kaum-idwat ni degeh ni nemnem tep endi nisi silbin emin e heni kepeppepduga dibdib.
17 Por isso, passei a odiar minha vida, pois tudo que é feito debaixo do sol é frustrante. Nada faz sentido; é como correr atrás do vento.
18 Maggeh pay nemnem ku tep inamtak e yallin edum ni aggew ey hin-appil ali mengellan emin idan limmuk ni nan-aatuan ku.
18 Passei a odiar todo o meu árduo trabalho debaixo do sol, pois deixarei para meus sucessores tudo que me esforcei para obter.
19 Ey hipa pengamtaan ku hedin yaddalli memeltan idan limmuk ey kayyaggud ali pehding da winu eleg? Nanna-ud e anin ni nenemneman ida winu eleg, et beltanen dalli metlaing emin hu limmuk ni nan-aatuan ku niya inemung ku tep nelaingngak. Aeyulah! Endi silbitu nan-aatuan ku niya laing ku.
19 E quem pode dizer se eles serão sábios ou tolos? No entanto, terão controle sobre tudo que consegui debaixo do sol, com minha habilidade e meu esforço. Isso não faz o menor sentido!
20 Et peteg kumedek lemyung kun nak nan-aatun ni nangngunungunu.
20 Assim, cheguei a me desesperar e questionei o valor de todo o meu árduo trabalho debaixo do sol.
21 Nangngunungunu hakey ni tuu e inusal tu inamta tu niya laing tu et mawedadda limmu tu ey ihhi-yan tu ni-ngangu etan ni tuun eleg ni hekey maetu. Endin hekey silbitu ey beken ni lebbeng tu huyyan an meippahding.
21 Algumas pessoas trabalham com sabedoria, conhecimento e habilidade, mas terão de deixar o resultado de seu trabalho para alguém que não se esforçou. Isso também não faz sentido; é uma grande tragédia.
22 Hipa silbin emin ni kapan-aatuin tuu eyad ta-pew ni puyek? Endi!
22 O que as pessoas ganham com tanto esforço e ansiedade debaixo do sol?
23 Maggeh hu annel ni kawwalwal ey ita kaumlelemyung, tep nemahhig niya neligat hu ngunu. Anin yan hileng et eleg um-ali ugip tep dakel kakemunnumunnuin nemnem. Nem emin ey endi silbitu.
23 Seus dias de trabalho são cheios de dor e tristeza, e nem mesmo à noite sua mente descansa. Nada faz sentido.
24 Ninemnem ku law e ya dedan kayyaggud ni pehding ni hakey ni tuu ey mammangngan niya mengi-innum ey pan-am-amlengan tu hu ngunu tu. Neamtaak e huyyaddan pan-am-amlengan ey nalpun Apu Dios.
24 Por isso, concluí que a melhor coisa a fazer é desfrutar a comida e a bebida e encontrar satisfação no trabalho. Percebi, então, que esses prazeres vêm da mão de Deus.
25 Tep gullat ni endi hi Apu Dios ey endi kennen niya endi pan-am-amlengan.
25 Pois quem pode comer ou desfrutar algo sem ele?
26 Kaiddawsin Apu Dios ida etan kamengippeamleng ni hi-gatun dakel ni inamta, ya laing niya amleng, nem ya etan tuun neliwatan ey tagan tu amung ni limmu tu, nem lektattuy neidwat etan ni kamengippeamleng nan Apu Dios. Nem endi dama silbitu, huyya heni kapeppepduga dibdib.
26 Deus concede sabedoria, conhecimento e alegria àqueles que lhe agradam. Se, porém, um pecador enriquece, Deus lhe toma a riqueza e a entrega àqueles que lhe agradam. Isso também não faz sentido; é como correr atrás do vento.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?