Eclesiastes 2

IFY vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Kangku mewan di nemnem kuy “Imay kuma et yadda pan-am-amlengan ni annel hu nak heppuheppulen.” Nem neamtaak e endi silbiddan nunman.
1 Eu disse a mim mesmo: “Vamos! Prove a alegria; procure ser feliz.” Mas também isso era vaidade.
2 Tam heni ita kaman-angngaw hedin ian-anteng hu ngi-ngi. Kaw wada kayyaggud ni megun-ud hedin ebuh pan-amlengan ni annel ni peppepdugen.
2 Concluí que o riso é tolice e que a alegria não serve para nada.
3 Pinatnaak mewan ni an menginnuinnum ma-lat umamlengngak tep pinhed kun hiktaman hu kapan-amlengin kaheppuheppuladdan tutu-u eyad ansikkey ni biyag eyad ta-pew ni puyek. Nem huyyan nakka pehpehding ey hanniman dama kapehpehding idan endi nemnem tu ey ya nakka heppuheppula ey ya laing.
3 Resolvi no meu coração entregar-me ao vinho, sem deixar de me guiar pela sabedoria e de me apoderar da loucura, até descobrir o que de bom os filhos dos homens poderiam fazer debaixo do céu, durante os poucos dias da sua vida.
4 Dakel mewan edum ni impahding kun hamak kun pan-amlengak. Nengapya-ak ni baballey ey sineneman kudda mahkang ni legunta.
4 Empreendi grandes obras. Construí casas e plantei vinhas para mim.
5 Ey impatenem ku hu galden ku niya leguntak ni klasih ni keyew ni kamekkan lameh tu.
5 Fiz jardins e pomares para mim e neles plantei árvores frutíferas de toda espécie.
6 Ey nampekapya-ak idan lebeng et alaken ku, et panenum kuddan nunman ni nangkeitnem.
6 Fiz para mim tanques de águas, para com eles regar o bosque em que reverdeciam as árvores.
7 Dakel mewan gintang kun himbut, ey hedin nan-ungngadda ey nambalin ida mewan u-ungnga dan himbut ku. Emin ida la nampampatul di Jerusalem ey hi-gak kedaddakkelan hu kalneroh tu niya gelding tu.
7 Comprei escravos e escravas e tive escravos que nasceram em minha casa. Também tive bois e ovelhas, mais do que tiveram todos os que viveram em Jerusalém antes de mim.
8 Nan-i-liddan ap-apud edum ni bebley hu balituk, yadda silber niyadda nangkenginan batu. In-ena-appehan da-ak idan lalakki niyadda bibi-in nelaing ni man-a-appeh, ey dakel hu kakat-agun bibi-in imbilang kun ahwak. Emin ida huyya ey kamengippeamleng ni hi-gak.
8 Amontoei também para mim prata e ouro e tesouros de reis e de províncias. Provi-me de cantores e cantoras e das delícias dos filhos dos homens: mulheres e mais mulheres.
9 Nelalla-ingngak ey nandingngellak ni peteg nem yadda la edum ni nan-ap-apud Jerusalem.
9 Eu me tornei importante e superei todos os que viveram antes de mim em Jerusalém; e a minha sabedoria nunca me abandonou.
10 Emin hu pinhed ku ey illak niya emin kamengippeamleng ni hi-gak ey impahding ku. Ey emin ida hu nakka pehpehding ey nakka pan-amlengi. Huyyadda ginun-ud kud emin ni ngunuk.
10 Tudo aquilo que os meus olhos desejaram eu não lhes neguei, nem privei o meu coração de alegria alguma, pois eu me alegrava com todas as minhas fadigas, e isso era a recompensa por todas elas.
11 Nem entanni et nakka nemnemadda emin etan neligat ni ingngunungunuk ey endi silbitu. Heni nak pinpindug hu dibdib. Ya kakulugan tu ey emin hu wadad puyek ey endi silbitu.
11 Considerei todas as obras que as minhas mãos fizeram, e também o trabalho que eu, com fadigas, havia feito; e eis que tudo era vaidade e correr atrás do vento, e nenhum proveito havia debaixo do sol.
12 Kangkud nemnem kuy “Kaw wada eggak ipahding ni ippahding alin meihullul ni hi-gak ni mampatul?” Entanni ey ninemnem ku hedin hipa silbin kinalaing et ya kakulang ni nemnem. Ey huyya nengamtaan ku e
12 Então passei a refletir sobre a sabedoria, a tolice e a falta de juízo. O que poderá fazer o sucessor do rei? O mesmo que outros já fizeram.
13 i-imman tu-wa anhan hu laing nem ya endi nemnem. Henin kawwalwal e i-imman nem ya engeenget.
13 Então vi que a sabedoria é mais proveitosa do que a falta de juízo, assim como a luz traz mais proveito do que as trevas.
14 Ya nenemneman ni tuu ey han-ang-ang tu hu tuka dellana. Nem ya tuun endi nemnem tu ey eleg tu han-ang-ang dellanen tu e heni wadad engeenget. Nem anin na-mun nenemneman itsu winu endi nemnem tayu et nan-ingngeh hu pambalinan tayu tep mettey itsun emin.
14 O sábio tem os seus olhos bem abertos, enquanto o tolo anda em trevas; contudo, entendi que a mesma coisa acontece com ambos.
15 Kangku mewan di nemnem kuy “Ma-nut nenemnemannak nem metteyyak metlaing. Et humman ni meippahding ni hi-gak ey meippahding damaddan endi nemnem tu. Hipa tep silbi tun nenemnemannak? Endi.”
15 Aí eu disse a mim mesmo: “O que acontece com o tolo acontece comigo também; de que adianta, então, ser sábio?” Então eu disse a mim mesmo que também isso era vaidade.
16 Tep ya nenemneman ni tuu et ya endi nemnem tu ey nan-ingngeh ida e mettey ida et meliwwan ida.
16 Pois nem o sábio nem o tolo serão lembrados para sempre; pois, passados alguns dias, tudo cai no esquecimento. Ah! O sábio morre do mesmo modo que o tolo!
17 Et humman hu anggebe-hel ku hu biyag, tep endi silbin emin ni kamekapkapya eyad ta-pew ni puyek. Humman kumedek hu kaum-idwat ni degeh ni nemnem tep endi nisi silbin emin e heni kepeppepduga dibdib.
17 Por isso perdi o gosto pela vida, pois me foi pesado demais o trabalho que se faz debaixo do sol. Sim, tudo é vaidade e correr atrás do vento.
18 Maggeh pay nemnem ku tep inamtak e yallin edum ni aggew ey hin-appil ali mengellan emin idan limmuk ni nan-aatuan ku.
18 Também perdi o gosto por todo o meu trabalho, com que me afadiguei debaixo do sol, pois o resultado de tudo isso ficará para quem vier depois de mim.
19 Ey hipa pengamtaan ku hedin yaddalli memeltan idan limmuk ey kayyaggud ali pehding da winu eleg? Nanna-ud e anin ni nenemneman ida winu eleg, et beltanen dalli metlaing emin hu limmuk ni nan-aatuan ku niya inemung ku tep nelaingngak. Aeyulah! Endi silbitu nan-aatuan ku niya laing ku.
19 E quem pode dizer se ele será um sábio ou um tolo? No entanto, ele terá domínio sobre todo o ganho das minhas fadigas e sabedoria debaixo do sol. Também isto é vaidade.
20 Et peteg kumedek lemyung kun nak nan-aatun ni nangngunungunu.
20 Então tratei de fazer com que o meu coração perdesse a esperança de todo trabalho com que me afadiguei debaixo do sol.
21 Nangngunungunu hakey ni tuu e inusal tu inamta tu niya laing tu et mawedadda limmu tu ey ihhi-yan tu ni-ngangu etan ni tuun eleg ni hekey maetu. Endin hekey silbitu ey beken ni lebbeng tu huyyan an meippahding.
21 Porque uma pessoa pode fazer o seu trabalho com sabedoria, conhecimento e habilidade, mas deixará o seu ganho como herança a quem por ele não se esforçou. Também isto é vaidade e grande mal.
22 Hipa silbin emin ni kapan-aatuin tuu eyad ta-pew ni puyek? Endi!
22 Pois que proveito alguém tem de todo o seu trabalho e da fadiga do seu coração, em que anda trabalhando debaixo do sol?
23 Maggeh hu annel ni kawwalwal ey ita kaumlelemyung, tep nemahhig niya neligat hu ngunu. Anin yan hileng et eleg um-ali ugip tep dakel kakemunnumunnuin nemnem. Nem emin ey endi silbitu.
23 Porque todos os seus dias são cheios de dor, e o seu trabalho é desgosto; nem de noite o seu coração descansa. Também isto é vaidade.
24 Ninemnem ku law e ya dedan kayyaggud ni pehding ni hakey ni tuu ey mammangngan niya mengi-innum ey pan-am-amlengan tu hu ngunu tu. Neamtaak e huyyaddan pan-am-amlengan ey nalpun Apu Dios.
24 Não há nada melhor para o ser humano do que comer, beber e fazer com que a sua alma desfrute o que conseguiu do seu trabalho. No entanto, vi também que isto vem da mão de Deus,
25 Tep gullat ni endi hi Apu Dios ey endi kennen niya endi pan-am-amlengan.
25 pois, separado deste, quem pode comer ou quem pode alegrar-se?
26 Kaiddawsin Apu Dios ida etan kamengippeamleng ni hi-gatun dakel ni inamta, ya laing niya amleng, nem ya etan tuun neliwatan ey tagan tu amung ni limmu tu, nem lektattuy neidwat etan ni kamengippeamleng nan Apu Dios. Nem endi dama silbitu, huyya heni kapeppepduga dibdib.
26 Porque Deus dá sabedoria, conhecimento e prazer à pessoa que lhe agrada; mas ao pecador dá trabalho, para que ele ajunte e amontoe, a fim de dar àquele que agrada a Deus. Também isto é vaidade e correr atrás do vento.

Ler em outra tradução

Comparar com outra