Romanos 2
TIM vs ACF
1 Aregât gâ yu kulemgoân are oyaŋmâ nâ hain bo akman dât mon? Hain bo. Yeŋe hain are akmâ siânba hâkyeŋe tunbiâ âmâ bo ârândâŋ akmap. Akto yeŋe siânba hâkyeŋe tunmâ agak meme bâleŋe hainâk mem âmâ yeŋe hâkyeŋe tunaŋgiwai.
1 Portanto, és inescusável quando julgas, ó homem, quem quer que sejas, porque te condenas a ti mesmo naquilo em que julgas a outro; pois tu, que julgas, fazes o mesmo.
2 Anutuŋe luâk âmbâle bâleŋe akmai denân katyekmâ hâuŋe umatŋe yeŋgimbo âmâ ârândâŋ akmap nâŋgâmaen.
2 E bem sabemos que o juízo de Deus é segundo a verdade sobre os que tais coisas fazem.
3 Aregât gâ luâgâk aregât luâk bikŋe yeŋgât dosa makmâ hâkyeŋe tunmâ areâk akmat gârâmâ agak meme bâleŋe hainâk akmat. Aregât nâ Anutuŋe gâunniŋmâ âmâ umatŋân bo katnekbiap dâmat mon? Hain bo.
3 E tu, ó homem, que julgas os que fazem tais coisas, cuidas que, fazendo-as tu, escaparás ao juízo de Deus?
4 Anutuŋe han kalem akmâ unsambe akgiŋmâ bo hâkâŋ giŋmap aregât hâkâŋ akmâ manmat mon? Anutuŋe gâ hange purik kat dâm han kalem akgiŋmap are bo nâŋgâm kotgâmat mon?
4 Ou desprezas tu as riquezas da sua benignidade, e paciência e longanimidade, ignorando que a benignidade de Deus te leva ao arrependimento?
5 Gârâmâ gâ han kârik akmâ hange bo purikatmenâ âmâ Anutugât kuk metŋe ârândâŋ are miawakbiawân ain om bâligekbiap.
5 Mas, segundo a tua dureza e teu coração impenitente, entesouras ira para ti no dia da ira e da manifestação do juízo de Deus;
6 Aregât sopŋân Anutuŋe luâk âmbâle agak meme nenŋaet dowân hâuŋe nengiwiap. Hain.
6 O qual recompensará cada um segundo as suas obras; a saber:
7 Luâk âmbâle bikŋande âmâ pagaleŋaet pat akto Anutuŋe nenekto huraguâkgât manman kârikŋe egâliaŋmai are Anutuŋe manman kârikŋe yeŋgiwiap.
7 A vida eterna aos que, com perseverança em fazer bem, procuram glória, honra e incorrupção;
8 Dâ luâk âmbâle bikŋe âmâ den kautŋe bunŋe hâkâŋ akmâ âmâ bâleŋe mem manne dâm yeŋaet nâŋgâmbiâ humo akmap yeŋgâlân âmâ kuk metŋe bâleŋe miawak yeŋgiwiap.
8 Mas a indignação e a ira aos que são contenciosos, desobedientes à verdade e obedientes à iniqüidade;
9 Bâleŋe meme luâk hârok Yuda luâk soŋ akto Yuda gâtŋe bo manmai gai yeŋgâlân sik sererek metŋe akto hamep humo miawakyeŋgiwiap.
9 Tribulação e angústia sobre toda a alma do homem que faz o mal; primeiramente do judeu e também do grego;
10 Gârâmâ ârândâŋ akmâ manbai hârok Yuda luâk are akto Yuda luâk bo manmai yâk Anutuŋe pagaleŋe yeŋgimbo biwiyeŋe sândugembo patyeŋe ârândâŋ akmâ âgâwiap.
10 Glória, porém, e honra e paz a qualquer que pratica o bem; primeiramente ao judeu e também ao grego;
11 Are amâ Anutuŋe yeŋgiep. Anutuŋe amâ horat gorat bo akmâ potat yekmap.
11 Porque, para com Deus, não há acepção de pessoas.
12 Akto luâk âmbâle bikŋe Anutugât den kârikŋe Moseŋe kulemgoep den are bâlâk manmâ âmâ bâleŋe memai amâ yâk hârok den kârikŋe bâlâk bâlim metewai. Dâ den kârikŋe olop manmâ bâleŋe memai yâk hârok den kârikŋeŋe agak memeyeŋe mem miawakyeŋgim den âiân makmâ katyekmâ kotgâyeŋgiwiap.
12 Porque todos os que sem lei pecaram, sem lei também perecerão; e todos os que sob a lei pecaram, pela lei serão julgados.
13 Aregât keiŋe hin. Anutugât den kârikŋe yân ondop yeŋân nâŋgâwai yâk âmâ Anutuŋe yekto ârândâŋ bo akmap. Gârâmâ nâŋgâm lokomai yâk âmâ ye ârândâŋ dâm makyeŋgiwiap.
13 Porque os que ouvem a lei não são justos diante de Deus, mas os que praticam a lei hão de ser justificados.
14 Akto Yuda luâk âmbâle bo manmai yâk den kârikŋe bâlâk manmai gârâmâ hanyeŋande den kârikŋe lokom âmâ den kârikŋe bâlâk arekŋe den kârikŋe olop tirip hainare akmai.
14 Porque, quando os gentios, que não têm lei, fazem naturalmente as coisas que são da lei, não tendo eles lei, para si mesmos são lei;
15 Hain akbiâ âmâ den kârikŋe han biwiyeŋân yoŋâk talep aregât keiŋe miawakmap. Akto hanyeŋân tuk tuk koyeŋgim âmâ nâŋgâ nâŋgâyeŋande purik gurik akmâ siân kotgâ akmap dâ siân makmâ mulunyekmap.
15 Os quais mostram a obra da lei escrita em seus corações, testificando juntamente a sua consciência, e os seus pensamentos, quer acusando-os, quer defendendo-os;
16 Are amâ sop humoân âmâ Anutuŋe Yesu Kristo agaŋdo han nenŋân siâ me siâ tiwân yendâp aregât keiŋe mem tektekŋân miap katbiap. Aregât keiŋe amâ nâ den pat makyeŋgiman a hainâk tektekŋân miawakbiap. Hain.
16 No dia em que Deus há de julgar os segredos dos homens, por Jesus Cristo, segundo o meu evangelho.
17 Akto Yuda luâk gâ hin dâmat mon? Nâmâ Anutuŋe menekmâ ikiŋe den kârikŋe are niŋep gât nâŋgâre humo aktâp dâmat aregât hin makgiŋbe.
17 Eis que tu que tens por sobrenome judeu, e repousas na lei, e te glorias em Deus;
18 Gâ Anutugât lau den nâŋgâmat akto bikŋande den kârikŋe aregât keiŋe makgiŋi aregât ire agakŋe ire bo agakŋe nâŋgâm potatmat.
18 E sabes a sua vontade e aprovas as coisas excelentes, sendo instruído por lei;
19 Hain akmâ âmâ gugaet hin dâmat, “Nâ dewun yeŋe bokbokŋe manmai are âlepŋe kewugu yekmâ dâwân kat yekman, akto hândâkŋân manmai are âlepŋe mem pagaleyekman,
19 E confias que és guia dos cegos, luz dos que estão em trevas,
20 akto luâk han kopaŋe are âlepŋe manmâ miwindik yekman akto nanaŋ siâ me siâ âlepŋe dâp hekat yeŋgiman, akto den kârikŋe aregât keiŋe amâ nâŋgâ nâŋgâ akto den bunŋe aregât keiŋe tatmap dâmat mon?”
20 Instruidor dos néscios, mestre de crianças, que tens a forma da ciência e da verdade na lei;
21 Gâ hain makmat aregât luâk âmbâle bikŋe makyeŋgim âmâ guge biwige bo magaŋmat. Gâ kâmbu bo mem dâm makyeŋgimat guge kâmbu akmat mon?
21 Tu, pois, que ensinas a outro, não te ensinas a ti mesmo? Tu, que pregas que não se deve furtar, furtas?
22 Luâkdâ âmbendâ bo hepun akŋet dâm makyeŋgim benŋe gâ âmbenge hepunmat mon? Gâ lâpio sârekomatŋe lâpio opmânŋaet siâ me siâ kâmbu memat mon?
22 Tu, que dizes que não se deve adulterar, adulteras? Tu, que abominas os ídolos, cometes sacrilégio?
23 Gâ Anutugât den kârikŋe nâŋgâman dâmat amâ bo lokomat aregât bikŋande gekmâ Anutugât den nâŋgâmbiâ gemap.
23 Tu, que te glorias na lei, desonras a Deus pela transgressão da lei?
24 Aregât Anutugât den kulemgoyi bikŋe hin tatâp, “Ye Yuda luâk âmbâleŋe bâleŋe akbiâ aregât Yuda luâk âmbâle bo manmai arekŋe yekmâ Anutugât kotŋe makmâ sârek kombiâ gemap.”
24 Porque, como está escrito, o nome de Deus é blasfemado entre os gentios por causa de vós.
25 Gâ hâkgân Yudagât tirip tatgiŋdâp are den kârikŋe lokomenâ bunŋe aktâp. Dâ den kârikŋe loŋgaimbiâ âmâ hâkge gâiyi are yânŋe akbiap.
25 Porque a circuncisão é, na verdade, proveitosa, se tu guardares a lei; mas, se tu és transgressor da lei, a tua circuncisão se torna em incircuncisão.
26 Gârâmâ aregât Yuda tirip bâlâk manmai arekŋe Anutugât den lokom âmâ tiripdâ hainare akbai.
26 Se, pois, a incircuncisão guardar os preceitos da lei, porventura a incircuncisão não será reputada como circuncisão?
27 Hain akmâ tirip bâlâk manmapŋe den kârikŋe lokomap yâkŋe âmâ keige gagaiwiap. Gagaim âmâ gâ Anutugât den kârikŋe nâŋgâmat akto Yudagât tirip olop manmat gâ den kârikŋe loŋgaimat aregât hâkge tunmâ keige gagaiwiap.
27 E a incircuncisão que por natureza o é, se cumpre a lei, não te julgará porventura a ti, que pela letra e circuncisão és transgressor da lei?
28 Aregât lâuwâŋe makbe. Luâk siâ yân hâkŋe Yuda luâk tirip akbiap amâ hâkŋeak manbiap. Hain arekŋe Yuda luâk bunŋe bo akbiap.
28 Porque não é judeu o que o é exteriormente, nem é circuncisão a que o é exteriormente na carne.
29 Amâ hanŋe Yuda luâk arekŋe bunŋe akbiap. Amâ Yuda luâk arekŋe hanŋân tirip bunŋe akmap yâkgât amâ Yuda luâk bunŋe dâmaen. Dâ hâkŋân den kârikŋegât tirip areâk mem manmap are bunŋe bo. Gârâmâ han biwiŋân tirip mem manmap arekŋe amâ Yuda luâk bunŋe dâmaen. Yâk hain aregât heroŋe amâ luâkgât bo. Anutuŋe nâŋgâmbo âlepŋe akbiapgât.
29 Mas é judeu o que o é no interior, e circuncisão a que é do coração, no espírito, não na letra; cujo louvor não provém dos homens, mas de Deus.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?