Mateus 8

TIM vs XGS

Sair da comparação
XGS Xwɨyí̵á Gorɨxoyá Sɨŋí̵pɨrɨnɨ
1 Akto Yesuŋe den makmâ metem gimbâŋânba gembo luâk âmbâle biwirâŋe watbiâ olop ariyi.
1 Jisaso nuréwapɨyíɨsáná dɨ́wɨ́ mɨŋɨ́yo dánɨ weaparɨ́ná oxɨ́ apɨxɨ́ niaíwɨ́ obaxɨ́ númɨ weaparɨ́ná re eŋɨnigɨnɨ.
2 Akto luâk siâ diwi kârikŋe akmâ malep arekŋe Yesu ekmâ enemŋân togom pâwutŋe ligim hin dâm magaŋep, “Humo, kârikŋege tatgiŋdâpgât makmenâ diwine bo akniŋâk mon?” dâep.
2 Ámá peyɨyɨ́ imónɨŋɨ́ wo nɨbɨrɨ nɨwímearɨ mɨŋɨ́ xwɨ́áyo nɨkwɨ́rorɨ re urɨŋɨnigɨnɨ, “Ámɨnáoxɨnɨ, joxɨ nionɨ nánɨ ‘Naŋɨ́ owimɨxɨmɨnɨ.’ nɨyaiwirɨ́ná ananɨ naŋɨ́ nimɨxɨpaxoxɨrɨnɨ.” urɨ́agɨ
3 Hain dâmbo Yesuŋe hâkŋe mem howaim kinmâ hin dâep, “Âlepŋe, nâŋgâ giŋdângât diwige are pandak giŋâk.” dâmbo ainâk diwi bo agaŋdo hâkŋe âlepŋe agep.
3 Jisaso wé ɨ́eapá nɨwirɨ seáyɨ e nɨwikwiárɨrɨ “‘Joxɨ naŋɨ́ oimónɨnɨ.’ nimónarɨnɨ. Rɨxa naŋɨ́ imóneɨ.” uráná re eŋɨnigɨnɨ. Peyɨyɨ́ imónɨŋo naŋɨ́ imónɨ́agɨ
4 Âlepŋe akto ainâk Yesuŋe magaŋmâ hin dâep, “Gâ iregât den pat luâk bo makyeŋgim âmâ yânâk arim sumbe kat kat luâk damun yâkgâlân konok ari. Arimenâ keige gekmâ nâŋgâmbo âmâ benŋe Moseŋe wan me wan iregât den kârikŋe kulemgoep are lokom Anutugât sumbe omben. Sumbe omenâ are ekmâ nâŋgâm heŋgemgowei.” dâm huŋgun aŋep.
4 Jisaso re urɨŋɨnigɨnɨ, “Joxɨ nionɨ naŋɨ́ simɨxɨ́áyɨ́ nánɨ amíná nurɨ ámáyo áwaŋɨ́ murɨpanɨ.” nurɨrɨ ámá o Moseso eŋíná ŋwɨ́ ikaxɨ́ ragɨ́pɨ mé ámáyo xewanɨŋo áwaŋɨ́ nura emenɨgɨnɨrɨ e nurɨrɨ ámɨ re urɨŋɨnigɨnɨ, “Amíná apaxɨ́pánɨŋɨ́ imónɨgɨ́áwa tɨ́ŋɨ́ e nánɨ nurɨ womɨ sɨwá nɨwinɨrɨ naŋwɨ́ rɨdɨyowá nánɨ negɨ́ arɨ́o Moseso eŋíná sekaxɨ́ nearagɨ́yɨ́ bɨ mɨnɨ wíɨrɨxɨnɨ. Gorɨxo nánɨ rɨdɨyowá siárirɨ joxɨ naŋɨ́ imónɨ́ɨ́pɨ nánɨ áwaŋɨ́ rɨrɨ oenɨrɨ mɨnɨ wíɨrɨxɨnɨ.” urowárɨŋɨnigɨnɨ.
5 Akto arewa arim kepia siâ kotŋe Kapanaum ain arim âgâmbo Roma yeŋgât tembe loko are yeŋgât humoyeŋe siâŋe yâkgâlân arim den hin dâm ulilaŋep,
5 O aŋɨ́ yoɨ́ Kapaneamɨyo rémóáná wauyɨ́ porisɨ́ ámɨná imónɨŋɨ́ wo nɨwímearɨ waunɨ́ rɨxɨŋɨ́ nurɨrɨ
6 “Humo, nâŋgât hoŋ bawane siâ kundat akmâ hâk hilâlâm bâleŋe umatŋe miawagaŋdo kei bâtŋe kâregembo yem tatâp.” dâmbo
6 re urɨŋɨnigɨnɨ, “Ámɨnáoxɨnɨ, gɨ́ inókínɨŋɨ́ nimónɨrɨ omɨŋɨ́ niiarɨŋo eŋɨ́ nɨ́nɨ sɨwímɨ́ nerɨ nɨwerɨ rɨ́nɨŋɨ́ xwé winarɨnɨ. Ananɨ naŋɨ́ imɨxɨréɨnɨ?” urɨ́agɨ
7 dâep, “Âlepŋe, arim mem heŋgemgowerân.” dâep. Hain dâm magaŋdo
7 Jisaso re urɨŋɨnigɨnɨ, “Ananɨrɨnɨ. Nionɨ nurɨ naŋɨ́ imɨxɨmɨ́ɨnɨ.” urɨ́agɨ aí
8 hin dâep, “Humo, nâ luâk âlepŋe bo mandân aregât nâŋgât emelan bo âgâwerât. Inâk kinmâ denâk makmenâ âmâ nâŋgât hoŋ bawane are âlepŋe agâk.
8 porisɨ́ ámɨná imónɨŋo re nɨyaiwirɨ “Porisɨ́ wa nionɨ ínɨmɨ nurɨ́nɨŋɨ́pa sɨmɨxɨ́yɨ́ enɨ Jisasomɨ ínɨmɨ wurɨ́nɨnɨ.” nɨyaiwirɨ re urɨŋɨnigɨnɨ, “Ámɨnáoxɨnɨ, nionɨ ámá wé rónɨŋɨ́ joxɨ tɨ́nɨ xɨxenɨ mimónɨŋagɨ nánɨ joxɨ gɨ́ aŋɨ́yo ɨ́wiapɨpaxɨ́ mimónɨnɨ. E nerɨ aí joxɨ re dánɨ ‘O naŋɨ́ oimónɨnɨ.’ ráná gɨ́ omɨŋɨ́ niiarɨŋo naŋɨ́ imónɨnɨŋoɨ.
9 Akto nâ gai luâk kotdâ yâk yeŋgât den lokom manman akto nâ luâk humonande nâŋgâ niŋmâ damunyeŋeak dâm katnegep. Aregât nâŋe tembe lokolupne den makyeŋgire lokomai akto yâk yeŋgâlân siâgât, “Gâŋe siâ ari.” hain dâm magaŋdere âmâ âlepŋe arimap. Akto siâgât, “Gâ ga.” dâre âlepŋe gamap. Akto hoŋ bawane siâ ekmâ, “Âi ire me.” dâre âmâ âi are hainâk memap. Aregât gâ Humo inâk kinmâ denâk makmenâ âlepŋe agâk.” hain dâep.
9 Ayɨ́ rɨpɨ nánɨ seararɨŋɨnɨ. Nionɨ enɨ ámá omɨŋɨ́ ‘Ayɨ́ ayɨ́ eɨ.’ nɨrarɨgɨ́áwamɨ ínɨmɨ wurɨ́nɨŋɨnɨ. Nionɨ enɨ porisɨ́ wa ínɨmɨ nurɨ́nɨŋoɨ. Womɨ ‘Joxɨ aŋɨ́ uɨ.’ uráná sa ananɨ arɨ́á nɨnirɨ warɨŋɨ́rɨnɨ. Womɨ ‘Beɨ.’ uráná sa xɨxenɨ barɨŋɨ́rɨnɨ. Gɨ́ inókínɨŋɨ́ niiarɨŋɨ́ womɨ ‘E eɨ.’ uráná xɨxenɨ yarɨŋɨ́rɨnɨ.” urɨ́agɨ
10 Hain dâmbo Yesuŋe den are nâŋgâmbo dâtŋe akto purik dâm hamiŋân togom mali are hin dâm makyeŋgiep, “Den bunŋe maktere nâŋgâŋet. Israe kâmot ire yeŋgât hutyeŋân luâk siâŋe nâŋgât keine nâŋgâm heŋgemgoep hainare siâ bo ekman. Roma luâk irekŋe hârok ewangi yektâp.
10 Jisaso arɨ́á e nɨwirɨ nánɨ ududɨ́ nerɨ ámá xɨ́omɨ númɨ warɨgɨ́áyo nɨkɨnɨmónɨrɨ re urɨŋɨnigɨnɨ, “Isɨrerɨyɨ́né woxɨ ámá ro dɨŋɨ́ seáyɨ e nɨnɨkwɨ́rorɨ yarɨŋɨ́pa xɨxenɨ e dɨŋɨ́ mɨnɨkwɨ́roarɨŋagɨ sɨŋwɨ́ ranɨŋárɨnɨ.
11 Hâmbâi hân tuŋguŋângen biken biken ainba luâk biwirâŋe togom âmâ Abraham, Isaka, Yakopo yâk olop manmâ Anutugât kepian âgâm menduguakmâ ain sot keiŋe keiŋe nem heroŋe akbai.
11 Nionɨ re seararɨŋɨnɨ, ‘Ámá Gorɨxo xegɨ́yɨ́ xwioxɨ́yo mɨmeámɨ́ nerɨ píránɨŋɨ́ umeŋweaŋáná émá obaxɨ́ sogwɨ́ ɨ́wiaparɨŋɨ́mɨnɨ ŋweagɨ́áyɨ́ tɨ́nɨ sogwɨ́ wearɨŋɨ́mɨnɨ ŋweagɨ́áyɨ́ tɨ́nɨ nɨbɨro segɨ́ arɨ́owa Ebɨrɨ́amo tɨ́nɨ Aisako tɨ́nɨ Jekopo tɨ́nɨ nawínɨ anɨ nɨŋwearo aiwá nɨpɨ́rɨ́árɨnɨ.
12 Dâ emelâk Anutuŋe Yuda luâk damunyeŋe akminep are panyekto yâk âmâ kepia ginŋângen hândâgân gem manmâ indem kamboŋmâ manbai.”
12 E nerɨ aí Isɨrerɨyɨ́né, Gorɨxo aŋɨpaxɨ́ xwioxɨ́yo mɨmeámɨ́ nɨseairɨ seameŋweapaxɨ́yɨ́né Gorɨxo meŋweanɨ́e dánɨ sɨ́á yinɨŋɨ́mɨ seamoaíáná e dánɨ mɨmenɨŋwɨ́ ayɨkwɨ́ mɨsearɨnɨ́á eŋagɨ nánɨ ŋwɨ́ earo maŋɨ́ sɨ́wɨ́ rɨ́kwínɨro epɨ́rɨ́árɨnɨ.’ seararɨŋɨnɨ.” nurɨrɨ
13 Hain dâm makyeŋgim purik dâm tembe loko humoyeŋe are ekmâ hin dâm magaŋep, “Gâŋe biwige nâŋgâlân katmâ hain nâŋgât aregât bunŋe miawakgiŋdâp. Gârâmâ bam ari.” hain dâmbo bam arimbo sop ainâk hoŋ bawaŋe are âlepŋe akto egep.
13 wauyɨ́ porisɨ́ ámɨná imónɨŋomɨ re urɨŋɨnigɨnɨ, “Dɨxɨ́ aŋɨ́ uɨ. Joxɨ ‘O e epaxorɨnɨ.’ nɨniaiwirɨ dɨŋɨ́ nɨkwɨ́roarɨŋɨ́pɨ xɨxenɨ rɨxa oimónɨnɨ.” urowáráná axíná xegɨ́ omɨŋɨ́ wiiarɨŋo rɨxa naŋɨ́ imónɨŋɨnigɨnɨ.
14 Akto arewa arim Petorogât emelan âgâmbo Petorogât hewonŋe kundat akmâ hâk kâlâp akmâ yem tato egep.
14 Jisaso Pitaoyá aŋɨ́yo nɨpáwirɨ́ná wenɨŋɨ́ éɨ́yɨ́ wɨnɨŋɨnigɨnɨ. Pitaomɨ xɨneagwí wará rɨ́á pɨrɨ́ wiarɨŋagɨ íkwiaŋwɨ́yo sá riyí weŋagɨ nɨwɨnɨrɨ
15 Bam ekmâ bâtŋân mendo ainâk kundat are bo agaŋep. Bo agaŋdo agatmâ sot om waŋep.
15 wé seáyɨ e ikwiáráná re eŋɨnigɨnɨ. Rɨ́á pɨrɨ́ pɨ́nɨ wiáráná nɨwiápɨ́nɨmearɨ Jisasomɨ aiwá nɨxerɨ wiŋɨnigɨnɨ.
16 Waŋdo nem tato emet dâgâwerâm akto âmâ sinduk baniara bâleŋande luâk âmbâle bikŋe kautyeŋân meyegi are meyekmâ yâkgâlân togoyi. Meyekmâ togombiâ Yesuŋe lauŋande makmâ watyekto sinduk baniara bâleŋe arekŋe hepun yekmâ ariyi. Akto kundat agi arekâ hainâk lokoyekmâ togombiâ yekmâ mem heŋgem yeŋguep.
16 Rɨxa sogwɨ́ wéáná ámá e dáŋɨ́yɨ́ wigɨ́ ámá imɨ́ó dɨŋɨ́ xɨxéroarɨŋɨ́yɨ́ obaxɨ́ o tɨ́ŋɨ́ e nɨméra nɨbɨro wáráná oyá xwɨyɨ́á tɨ́nɨ mɨxɨ́ umáɨnowárayirɨ sɨmɨxɨ́yɨ́ nɨ́nɨ enɨ píránɨŋɨ́ imɨmɨxɨmɨ́ erɨ eŋɨnigɨnɨ.
17 Hain agep aregât emelâk propete Yesaiaŋe den siâ hin kulemgoep are bunŋe agep amâ hin, “Nen kundat umatŋe miawak nengimbo me wan me wan pâpkom nâŋgâm hilipkomaen aregât yâkŋe bâleŋe are mendo bo agep.” dâm kulemgoep den are bunŋe akto Yesuŋe kundatdâ dondâ heŋgem yeŋguep.
17 Gorɨxoyá xwɨyɨ́á wɨ́á rókiamoagɨ́ Aisaiaoyɨ rɨnɨŋo ámá xegɨ́ xiáwowayá xwɨ́á piaxɨ́yo dánɨ iwiaronɨ́o nánɨ xwɨyɨ́á nɨrɨrɨ eaŋɨ́ rɨpɨ, “Xewanɨŋo negɨ́ sɨmɨxɨ́yɨ́ tɨ́nɨ uranɨ́ tɨ́gɨ́áyɨ́ tɨ́nɨ naŋɨ́ imɨmɨxɨmɨ́ enɨ́árɨnɨ.” rɨŋɨ́pɨ rɨxa xɨxenɨ imónɨnɨ nánɨ Jisaso e eŋɨnigɨnɨ.
18 Yesuŋe hain akmâ tân yeŋgumbo ainâk luâk âmbâle biwirâŋe yâkgâlân togom ândeaŋmâ kinbiâ Yesuŋe are yekmâ, “Bâin, waŋga mem indâgen bam arine.” dâm aposololupŋe makyeŋgiep. Hain dâmbo waŋga mem bâtgum humo are hâtikom ariwerâm agi.
18 Jisaso ámá oxɨ́ apɨxɨ́ obaxɨ́ omɨ ɨkwɨkwierɨ́ wiarɨŋagɨ́a nɨwɨnɨrɨ xegɨ́ wiepɨsarɨŋowamɨ sekaxɨ́ re urɨŋɨnigɨnɨ, “None ipíwámɨ jɨ́arɨwámɨ dánɨ xemoanɨ nánɨ ewéyo pɨxemoánɨ́poyɨ.” urarɨ́ná
19 Ariwerâm akbiâ Mosegât den makmâ miawagi are yeŋgâlân gâtŋe siâŋe bam hin dâm magaŋep, “Apo, gâ iregen me aregen ariwerâm âmâ makniŋmenâ olop ariwaet.” dâep.
19 ŋwɨ́ ikaxɨ́ eánɨŋɨ́pɨ mewegɨ́áyɨ́ wo nɨbɨrɨ re urɨŋɨnigɨnɨ, “Nearéwapɨyarɨŋoxɨnɨ, aŋɨ́ amɨ gɨmɨ gɨmɨ nánɨ úáná nionɨ númɨ rɨxɨ́dɨmemɨ́árɨnɨ.” urɨ́agɨ
20 Hain dâmbo Yesuŋe hin dâm magaŋep, “Yo âmâ lâwin timopŋân yemap. Dâ lâut âmâ lâwin bât bâtŋân kelom tatmai. Dâ nâmâ luâk akmâ geân aregât nâŋgât emet âmâ bo tatniŋdâp.” dâep.
20 o re urɨŋɨnigɨnɨ, “Sɨ́wí sayɨ́ sá wenɨ́a nánɨ sɨ́ŋá sirɨrɨkɨ́ tɨ́ŋɨ́rɨnɨ. Iŋɨ́ enɨ sá wenɨ́a nánɨ nɨyinɨ́ tɨ́ŋɨ́rɨnɨ. E nerɨ aí ámá imónɨŋáonɨ sá wémɨ́a nánɨ aŋɨ́ wí menɨnɨ.” urɨŋɨnigɨnɨ.
21 Akto luâklupŋe yeŋgâlân gâtŋe siâ arekŋe yâkgâlân togom hin dâm magaŋep, “Humo, nâŋgâ niŋmenâ arim ewene soŋ hangom âmâ benŋe purik katmâ togore âmâ olowâk ariwaen.” dâep.
21 Xegɨ́ wiepɨsarɨŋɨ́yɨ́ ámɨ wo re urɨŋɨnigɨnɨ, “Ámɨnáoxɨnɨ, gɨ́ ápo tɨ́nɨ nɨŋweaŋɨsáná o rɨxa péáná xwɨ́á nɨweyárɨmonɨ númɨ rɨxɨ́dɨmemɨ́a nánɨ ananɨranɨ?” urɨ́agɨ aí
22 Hain dâmbo Yesuŋe hin dâm magaŋep, “Hain bo. Luâk âmbâle momoŋandeak momoŋelupyeŋe hangoyekŋet, Dâ gâmâ hinŋe nâ wat nekmenâ olowâk arine.” dâep.
22 Jisaso ámá xɨ́omɨ dɨŋɨ́ mɨwɨkwɨ́roarɨgɨ́áyɨ́ nánɨ re urɨŋɨnigɨnɨ, “Xegɨ́ pɨyɨ́ wɨ́a xwɨ́á weyárɨ́ɨ́rɨxɨnɨrɨ sɨŋwɨ́ nɨwɨnɨrɨ nionɨ númɨ nɨxɨ́deɨ.” urɨŋɨnigɨnɨ.
23 Hain dâm waŋgan âgâmbo aposololupŋe olop ariyi.
23 E nurɨmɨ ewéyo pɨxemoánáná xegɨ́ wiepɨsarɨŋowa enɨ nɨpɨxemoánɨro ipíyo orɨwámɨ dánɨ nánɨ nɨmeámɨ warɨ́ná re eŋɨnigɨnɨ.
24 Arim manbiâ seru humo sân sânâk pando haru are bâliep. Akto haruŋe waŋga kâlegen gewerâm agep ain Yesu asiŋ yiep.
24 Rɨ́wɨpí xwé nerɨ iniɨgɨ́ imeamɨ́kwɨ́ nerɨ́ná rɨxa ewépá mɨwiárómɨnɨrɨ yarɨŋagɨ aiwɨ Jisaso sá maiwí weŋagɨ
25 Akto aposololupŋande goaŋmâ hin dâm magaŋi, “Humo, haruŋe kawut nenekberâm aktâp aregât agatmâ tân nengu.” dâyi.
25 wiepɨsarɨŋowa nuro saiwiárɨ́ nɨwiro re urɨgɨ́awixɨnɨ, “Ámɨnáoxɨnɨ, rɨxa nɨneamɨwiáropaxɨ́rɨnɨ. Arɨrá neaiɨ.” urɨ́agɨ́a
26 Hain dâmbiâ hin dâm makyeŋgiep, “Bo nâŋgâniŋmâ kepilânekmai. Ye wangât hamewaktâi?” dâm agatmâ seru pando haru bâliep are den makyetkimbo ainâk nâŋâgâyiat.
26 o re urɨŋɨnigɨnɨ, “Dɨŋɨ́ onɨmiápɨ nɨkwɨ́roarɨgɨ́oyɨ́né pí nánɨ wáyɨ́ seainarɨnɨ?” nurɨmɨ nɨwiápɨ́nɨmearɨ re rɨŋɨnigɨnɨ, “Imɨŋɨ́ tɨ́nɨ iniɨgɨ́ tɨ́nɨ samɨŋɨ́ oweárɨnɨ.” ráná re eŋɨnigɨnɨ. Imɨŋɨ́ pɨ́nɨ wiárɨrɨ iniɨgɨ́ wiŋwɨ́ mé rɨwoárɨrɨ nerɨ ŋɨŋiɨ́á imónárɨŋɨnigɨnɨ.
27 Nâŋâgâmbela ekbiâ dâtŋe akto hin dâyi, “Ae, yâkŋe seru akto haru makyetkimbo yâkgât den lokom nâŋgat aregât luâk ire gain hinare?” dâyi.
27 Ŋɨŋiɨ́á imónárɨ́agɨ nɨwɨnɨro re rɨnɨgɨ́awixɨnɨ, “Pí ámáorɨ́anɨ? Imɨŋɨ́ tɨ́nɨ iniɨgɨ́ tɨ́nɨ arɨ́á nɨwirɨ samɨŋɨ́ weárɨ́áyoɨ.” rɨnɨgɨ́awixɨnɨ.
28 Akto bâtgum are hâtikom indâŋân bam Gadara hânângen ariyi. Arim manbiâ luâk lâuwâ siâ sumângenba togom manbela yelegi. Yâk yetgât keiyetŋe hin. Sinduk baniara bâleŋande kaut yetŋân mendo metŋe akmâ luâk âmbâle hârok mem bâli yekte dâm manminiat. Akto dâwân togombela âmâ luâk âmbâle hârokŋe hamewakmâ ain bo arimini. Keiyetŋe hain.
28 O tɨ́nɨ xegɨ́ wiepɨsarɨŋowa tɨ́nɨ orɨwámɨ dánɨ ámá yoɨ́ Gadarayɨ́ aŋɨ́yɨ́ tɨ́ŋɨ́ e niwiékɨ́nɨmearo ewéyo dánɨ ayoááná ámá imɨ́ó dɨŋɨ́ xɨxéroarɨŋɨ́ waú —Awaú imɨ́ó nimónɨri sayɨ́ e roŋagɨ́i nánɨ ámá óɨ́ ayimɨ mɨpwarɨgɨ́árɨnɨ. Awaú xwárɨpá ámá tayarɨgɨ́á tɨ́ŋɨ́ aŋwɨ e dánɨ nɨbɨri nawínɨ órórɨ́ ninɨro
29 Lâuwâ arekŋe togom Yesu peniaŋmâ den hin dâm magaŋiat, “Gâ Anutugât nanŋe, gâ gain gain aknetkiwerâm togoât? Gâŋgât sop bo tâlâgumbo hâk hilâlâm netkiwerâm togoât me?” dâyiat.
29 xwamiánɨ́ re urɨgɨ́isixɨnɨ, “Niaíwɨ́ Gorɨxoyáoxɨnɨ, joxɨ pí neaimɨnɨrɨ barɨŋɨnɨ? Gorɨxo rɨ́wéná rɨ́nɨŋɨ́ neaiapɨnɨ́á sɨnɨ eŋáná joxɨ rɨ́nɨŋɨ́ neaiapɨmɨnɨrɨ rɨbarɨŋɨnɨ?” nurɨro
30 Akto indâgen bau kâmot humo siâ tâmut nem mali.
30 odɨpí obaxɨ́ bɨ ná jɨ́amɨ nɨrómáná aiwá narɨŋagɨ́a nɨwɨnɨro
31 Akto sinduk baniara bâleŋe arekŋe Yesu magaŋmâ hin dâyi, “Gâŋe wat nenekberâm âmâ huŋgun nengimenâ bau biwiyeŋân gene.” dâyi.
31 rɨxɨŋɨ́ re urɨgɨ́awixɨnɨ, “Joxɨ mɨxɨ́ nɨneamáɨnɨrɨ́náyɨ́, odɨpíyo oxɨxérópoyɨnɨrɨ sɨŋwɨ́ neaneɨ.” urɨ́agɨ́a
32 Hain dâmbiâ Yesuŋe, “Âlepŋe geŋet.” dâep. Hain dâmbo luâk lâuwâ are hepun yelekmâ bau hârok biwiyeŋân geyi. Gembiâ bau arekŋe pârigim arim indâgen bâtgum siân sopanbiâ tuŋe lauyeŋân pikto moyi.
32 o “Emanɨ!” urɨ́agɨ ámá awaúmɨ pɨ́nɨ nɨwiárɨmɨ odɨpípimɨ xɨxéróáná re eŋɨnigɨnɨ. Pɨmaŋɨ́ mɨwiároŋɨ́mɨ aŋɨ́nɨ imegɨ́nɨ wéɨ́áyɨ́ ipíyo igwɨ́á nuyíroro iniɨgɨ́ nɨnamiro pɨyɨ́ egɨ́awixɨnɨ.
33 Mombiâ bau damunlupyeŋande arim kepia yeŋângen âgâm Yesuŋe sinduk baniara bâleŋe watyekto bau biwiyeŋân gembiâ moyi aregât den pat are kepia ambolupŋe makyeŋgiyi.
33 Pɨyɨ́ éagɨ́a odɨpí awí mearoarɨgɨ́áwa sɨŋwɨ́ e nɨwɨnɨmɨ wigɨ́ aŋɨ́ apimɨ nánɨ mɨ́rɨ́ nuro odɨpí iniɨgɨ́ namíɨ́ápɨ tɨ́nɨ ámá imɨ́ó xɨxéroarɨgɨ́íwaú enɨ naŋɨ́ imónɨri éɨ́pɨ tɨ́nɨ nánɨ repɨyɨ́ wíáná
34 Makyeŋgimbiâ ainâk luâk âmbâle hârokŋe Yesu are ekne dâm kepiayeŋânba geyi. Gem kepia yeŋe hepunmâ ariâkgât wârakmâ magaŋi.
34 ámá oxɨ́ apɨxɨ́ nɨ́nɨ aŋɨ́ apimɨ dáŋɨ́yɨ́ Jisasomɨ wímeanɨro nánɨ nuro omɨ nɨwɨnɨro rɨxɨŋɨ́ “Joxɨ neneyá xwɨ́á re pɨ́nɨ nɨneawiárɨmɨ wí e nánɨ uɨ.” urɨgɨ́awixɨnɨ.

Ler em outra tradução

Comparar com outra