1 Mina syskon (bröder och systrar i tron), inte många av er bör bli lärare, ni vet ju att vi ska få en strängare dom.
2 Vi begår alla många fel. Om någon är felfri i sitt tal, är han en fullkomlig man som också kan tygla (kontrollera) hela sin kropp.
3 När vi lägger [ett litet] betsel i munnen på en häst
4 Se (tänk) också på fartygen,
5 På samma sätt är tungan en liten lem men med stora anspråk (som kan skryta över stora ting och sin makt). [Tungan är som hästens betsel eller rodret på ett skepp – den bestämmer färdriktningen.]
6 Tungan är [som] en eld,
7 Alla slags fyrfotadjur [där hästen som nämns i vers 3 är ett exempel], fåglar, kräldjur och vattendjur
8 Men tungan kan ingen människa tämja,
9 Med den välsignar vi Herren och Fadern,
10 Från samma mun kommer välsignelse
11 En källa kan väl inte [samtidigt] från samma klippöppning
12 Mina syskon (bröder och systrar i tron),
13 Är någon bland er vis och förståndig (erfaren, lärd)? Låt [då] denne genom (utifrån) sitt goda uppförande (sin tilltalande/vackra livsföring) visa (demonstrera) sina gärningar [ge exempel på sitt handlande] i vis mildhet (ordagrant: vishetens mildhet/saktmod) [välbalanserade och mjuk styrka som inte framhäver sig själv, se \+xt Kol 3:12\+xt*].
14 Men om ni nu har
15 Sådan [falsk] vishet kommer inte från ovan
16 För där det finns avund och själviskhet,
17 Men visheten från ovan är först och främst
18 Rättfärdighetens frukt sås (sprids/strös) ju [ut] i frid (fullständig harmoni) av (för, åt) dem som skapar (producerar, åstadkommer) [aktivt verkar för] frid (fullständig harmoni).