1 Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias, den strålande morgonstjärnan, se \+xt Upp 22:16\+xt* och inledningen till Psaltaren.]
2 Han [David] sa [inleder denna frihetssång med följande ord, se vers 1]:
3 Herre (Jahveh),
4 Jag ropade till (höjde min röst i bön, kallade på) Herren (Jahveh)
5 Dödens rep slöt sig om mig,
6 Sheols (underjordens) rep virade (snodde) sig runt mig,
7 I min nöd (ångest, förtvivlan) [när jag var trängd] ropade jag till (höjde jag min röst; kallade jag på) Herren (Jahveh),
8 Då gungade jorden (upp och ner) och den skakade,
9 Rök steg upp ur hans näsa,
10 Han böjde himlarna (krökte universum) och kom ner,
11 Han besteg en kerub och flög,
12 Han svepte (dolde) sig i mörker (den mörka stormen var som en slöja),
13 Från strålglansen (det bländande skenet) framför honom vek molnen undan,
14 Herren (Jahveh) dundrade i [\+xt 2 Sam 22:14\+xt* har ”från”] himlarna,
15 Han sköt sina pilar och skingrade dem [fienderna],
16 Havsdjupen exponerades (havets strömmar),
17 Han sträckte sig ner från höjden [med sin hand], tog tag i mig,
18 Han räddade (ryckte bort) mig från min starke fiende [i Davids fall Saul, se \+xt 1 Sam 31:1-4\+xt*],
19 De konfronterade när jag var som svagast (när jag var som en belägrad stad),
20 Han förde mig ut i frihet (en rymlig plats, stora vidder),
21 Herren (Jahveh) lönade mig (behandlade mig väl; lät mig få växa och mogna, gottgjorde mig) efter min rättfärdighet
22 För jag har följt (vaktat på) Herrens (Jahvehs) vägar [skyddat och lytt hans bud]
23 för alla hans domar har jag haft för ögonen,
24 Jag har varit uppriktig (helhjärtad, fläckfri, intakt, fullkomlig, levt med integritet) inför honom,
25 Därför har Herren (Jahveh) återgäldat mig (återvänt till mig, fört mig tillbaka) efter min rättfärdighet,
26 Mot den trofaste (helige, barmhärtige, kärleksfulle)
27 Mot den som renat sig (som en metall som hettats upp och där orenheterna avlägsnats),
28 För du befriar ett ödmjukt (förtryckt) folk,
29 För du tänder min lampa [ger mig liv], Herre (Jahveh)
30 För med (i) dig kan jag attackera (springa mot) en armé (en fiendes barrikad),
31 [Nu kommer fem verser som beskriver Herren:]
32 För vem är Gud (Eloha) [Elohim i singular – den ende Guden] förutom Herren (Jahveh),
33 Gud (El) är den som utrustade (gav, iklädde) mig med kraft (styrka, mod, inflytande, rikedom),
34 Som gjorde mina fötter [snabba och smidiga] som hindens [som med lätthet klättrar längs med de branta bergssidorna],
35 Som lärde mina händer att strida (tränade mig för krig),
36 Du gav mig din frälsnings sköld,
37 Du har berett plats för mina steg (utvidgat området under mig),
38 Jag förföljde mina fiender och hann upp dem,
39 Jag krossade dem, så de inte kunde resa sig,
40 Du utrustade (gav, klädde) mig med kraft (styrka, mod) för striden (kriget),
41 Mina fiender drev du på flykten (du gav mig deras rygg och nacke),
42 De skrek (ropade efter hjälp), men det var ingen [av deras avgudar] som hjälpte,
43 Jag krossade (malde) dem [så fullständigt så de blev] som stoft [damm] för vinden,
44 Du räddade mig från folkets strider [troligtvis en angripande armé],
45 så fort de hörde [ryktet om vad Gud gör], lydde de mig.
46 främlingar tappade modet (vissnade, skrumpnade ihop),
47 Herren (Jahveh) lever!
48 Gud (El) [den sanne Guden],
49 den som befriar mig från mina fiender,
50 Därför vill jag tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänna] dig inför folken, Herre (Jahveh),
51 Stora segrar ger Herren (Jahveh) åt sin konung,