1 En Michtam [en inristad, guldpläterad skrift värd att bevaras]. Av David.
2 Jag säger till Herren (Jahveh): ”Du är min Herre (Adonai),
3 De heliga (Guds utvalda) [församlingen] som finns i landet (världen),
4 De som springer efter (väljer) andra gudar mångdubblar (multiplicerar) sina problem (bedrövelser, sorger, smärtor).
5 Herren är min arvedel, min bägare [min lott, jag vill bli fylld av dig Herre, se \+xt Ps 23:5\+xt*].
6 Underbara bördiga marker har blivit utmätta åt mig [ordagrant ”repen/avgränsningarna har fallit/uppmätts ljuvlig åt migt”],
7 Jag vill välsigna Herren (proklamera Jahveh värdig att lovas), han som har väglett mig (varit min rådgivare),
8 Jag har ständigt Herren (Jahveh) inför mig (har satt honom främst, litar på honom i allt),
9 Därför gläder mitt hjärta sig och mitt inre (ordagrant ”min ära”, heder) jublar.
10 För du ska inte lämna mig (min själ, min person – hebr. nefesh) åt (till) Sheol (graven, underjorden – de dödas plats),
11 Du visar mig (förklarar, tillkännager, kungör) livets stig (min personligt utstakade gångväg).