1 Därefter vandrade folket från Chatserot och slog läger i Parans öken.
2 Herren (Jahveh) talade till Mose och sa:
3 ”Låt män (hebr. enosh) gå ut och utforska (undersöka – hebr. tor) landet Kanaan, som jag har gett till Israels söner. [Målet med uppdraget var att rapportera om allt gott som fanns i landet.] Från var och en av fädernas stammar ska du sända en man (ordagrant ”en man, en man” – hebr. ish ehad ish ehad) [\+xt Jos 4:2\+xt*], och alla ska vara ledare bland dem.”
4 Och Mose lät dem gå från Parans öken enligt Herrens (Jahvehs) befallning, alla av de män som var huvuden (ledare) för Israels söner.
5 Och detta var deras namn:
6 Av Simeons stam Shafat, Choris son.
7 Av Juda stam Kaleb, Jefunnes son.
8 Av Isaskars stam Jigal, Josefs son.
9 Av Efraims stam Hosea [Josua], Nuns son. [Mose ger honom ett nytt namn, se vers 16.]
10 Av Benjamins stam Palti, Refos son.
11 Av Sebulons stam Gadiel, Sodis son.
12 Av Josefs stam av Manasse stam Gaddi, Sosis son.
13 Av Dans stam Ammiel, Gemalis son.
14 Av Ashers stam Setor, Michaels son.
15 Av Naftalis stam Nachbi, Vafsis son.
16 Av Gads stam Goel, Machis son.
17 Detta var namnen på de män som Mose skickade iväg för att utforska (undersöka) landet. Mose gav Hosea, Nuns son, namnet Josua.
18 Och Mose lät dem gå ut och utforska (undersöka) Kanaans land och sa till dem:
19 och se (titta noga på) landet – hur det är;
20 och hurudant landet är som de bor i – om det är gott eller dåligt (ont),
21 och hur landet är – om det är bördigt eller kargt, om det finns skog därinne eller inte.
22 Så de gick upp och utforskade (undersökte) landet från öknen Tsin till Rechov vid Chamat [i nuvarande södra Syrien, inte så långt från Tell Dan, se \+xt Dom 18:28\+xt*].
23 Och de gick upp i Negev (söder) och kom till Hebron (hebr. Chevrón) och Achiman, Sheshaj och Talmaj, Anaks barn [jättar] fanns där. Och Hebron byggdes 7 år före Tsoan [troligtvis Tanis] i Egypten.
24 Och de kom till Eshkols dal [någon av dalgångarna i närheten av Hebron] och där skar de av en gren med en klase vindruvor, och den bar de på en stång mellan två [så enorm var den]. De tog även med sig granatäpplen och fikon [från den platsen].
25 De kallade platsen Eshkols dal på grund av vindruvsklasen som Israels söner skar av där.
26 Och de återvände från sitt utforskande (undersökning) av landet efter 40 dagar.
27 Och de gick och kom till Mose och till Aron och till hela Israels söners församling, till öknen Paran, till Kadesh och förde tillbaka ord till dem och till hela församlingen och visade dem landets frukt.
28 Och de [12 utforskarna] återgav (räknade noggrant upp – hebr. safar) [allt de gjort och sett] för honom [Mose] och sa: ”Vi kom till landet som du sände oss till och det flödar verkligen av mjölk och honung, och detta är dess frukt.
29 Dock är folket som bor i landet våldsamt och städerna är befästa och mycket stora, dessutom såg vi Anaks barn där.
30 Amalek bor i Sydlandet (Negev) och hettiterna och jevusiterna och amoréerna bor i bergen, och kanaanéerna bor vid havet och längs Jordan.”
31 Men Kaleb lugnade folket inför Mose och sa: ”Vi ska gå upp nu och besätta det, för vi är väl rustade att övervinna dem.”
32 Men männen som hade gått upp med honom sa: ”Vi är inte kapabla att gå upp mot folket, för de är mycket starkare än vi.” [De tio andra utforskarna, förutom Josua och Kaleb, använder samma ord som Kaleb, men vänder på dem och säger att de inte ska gå och de inte är starkare, jfr vers 30.]
33 Och de [10 männen – Shamoa, Shafat, Jigal, Palti, Gadiel, Gaddi, Amiel, Setor, Nachbi och Goel, se vers 4-15] spred ut ett ont rykte (missvisande information) om landet som de bespejat åt Israels söner och sa: ”Landet som vi har vandrat igenom för att undersöka det, är ett land som slukar (äter upp) sina invånare [syftar troligtvis på att det varit många stridigheter i området, och hur det skulle bli svårt att inta och sedan behålla landet från inkräktare], och hela folket som vi såg där är högresta män.