1 Det var nu Caesar (kejsar) Tiberius 15:e regeringsår.
2 och Hannas och Kaifas var överstepräster [i templet i Jerusalem].
3 Han gick runt i hela regionen vid [floden] Jordan. Där predikade han omvändelsedopet (ett yttre dop som bevis på ett förnyat tänkesätt och ett förändrat hjärta) som leder till syndernas förlåtelse (befrielse, avskrivning, också en medicinsk term för att en plåga släpper och man blir frisk).
4 Det står ju skrivet i profeten Jesajas bok [\+xt Jes 40:3-5\+xt*]:
5 Varje dal (ravin) ska fyllas,
6 Alla människor (allt kött) ska se (förstå)
7 Johannes sa nu till folkskarorna [saddukéerna och fariséerna, se \+xt Matt 3:7\+xt*] som kom i en stadig ström [från byar och städer] för att bli döpta av honom: ”Ni giftormsyngel, vem har i hemlighet intalat er att ni kan undfly den kommande straffdomen [Guds vrede mot synden]?
8 Bär (producera) därför [sådana] frukter som tillhör (är värdiga; överensstämmer med) omvändelsen (det förändrade tänkesättet) [\+xt Apg 26:20\+xt*]. Och börja inte säga inom (till) er själva [sätt inte i gång att försvara er genom att tänka]: ’Vi har Abraham till far.’ För jag säger er att av dessa stenar kan Gud uppväcka (resa upp) barn åt Abraham.
9 Yxan är redan satt till roten på träden. Varje träd som inte bär god frukt huggs ner och kastas i elden.”
10 [Man frågar nu hur man ska leva det nya livet. Johannes ger olika svar beroende på vad de olika grupperna behöver omvända sig ifrån. Saddukéerna måste bli generösa, tullindrivarna ärliga, och soldaterna mildare och nöjda med vad de har.]
11 Han svarade dem [den första gruppen av folkskarorna, saddukéer och fariséer] och sa: ”Den som har två tunikor (långt skjortliknande underklädesplagg), han ska dela med den som inte har någon, och den som har mat ska göra likadant.” [Välbärgade personer bar två tunikor närmast kroppen.]
12 Också tullindrivare (publikaner) kom för att bli döpta, och de sa till honom: ”Lärare (gr. didaskalos), vad ska vi göra?”
13 Han svarade: ”Ta inte ut mer [skatt, tull] än vad som är fastställt [av de romerska myndigheterna].”
14 Också de som var (tjänstgjorde som) soldater frågade honom: ”Vad ska vi göra?” Han svarade: ”Tvinga inte till er pengar från någon med våld (ordagrant ’skaka någon’) eller genom falska anklagelser. Var nöjda med er lön.”
15 Folket var fyllt av förväntan och alla resonerade i sina hjärtan (hade en inre dialog, vägde argument för och emot) om Johannes kanske kunde vara den Smorde (Messias, Kristus).
16 Men Johannes svarade dem alla: ”Jag döper er med vatten, men det kommer en som är större (mäktigare, starkare) än jag, och jag är inte ens värdig att knyta upp remmarna på hans sandaler. Han ska döpa er med den helige Ande och med eld.
17 Han har sin kastskovel i handen för att rensa (rengöra) sin tröskplats och samla in vetet i sin loge, men agnarna ska han bränna upp i en eld som inte kan släckas.”
18 På många olika sätt uppmanade (inbjöd) han folket när han förkunnade de glada nyheterna (evangeliet) för dem.
19 Men tetrarken Herodes, som upprepade gånger blivit tillrättavisad av Johannes för sitt förhållande med sin brors hustru Herodias och för allt ont som han gjort,
20 spärrade in Johannes [Döparen] i fängelse, och lade även denna onda handling till allt ont han redan gjort.
21 När nu allt folket döptes (gr. baptizo), lät också Jesus döpa sig, och när han bad öppnade sig himlen
22 och den helige Ande sänkte sig ner över honom i form av en duva, och från himlen hördes en röst: ”Du är min Son – min Älskade! Du är min stora glädje (i dig har jag stort behag).”
23 Jesus var omkring trettio år när han började sin tjänst [I \+xt 4 Mos 4:47\+xt* är det föreskrivet att en präst ska vara 30 år när han går in i tjänst.]
24 son till Mattat,
25 son till Mattatias,
26 son till Mahat,
27 son till Johanan,
28 son till Melki,
29 son till Josua,
30 son till Symeon,
31 son till Melea,
32 son till Jishaj,
33 son till Amminadav,
34 son till Jakob,
35 son till Serug,
36 son till Kenan,
37 son till Methusalem (Metushelach),
38 son till Enos (Enosh),