1 Så säger Herren (Jahveh):
2 Och jag ska sända främlingar till Babel,
3 Låt bågskytten spänna sin båge mot henne
4 Och de ska falla ner slagna i kaldéernas land,
5 För Israel ska inte bli övergiven (som en änka), inte heller ska Juda bli det,
6 Fly från Babels mitt
7 Babel har varit en guldskål i Herrens (Jahvehs) hand
8 Babel har plötsligt fallit och fördärvats,
9 Vi skulle ha botat Babel,
10 Herren (Jahveh) har fört fram vår rättfärdighet.
11 Gör pilarna glänsande,
12 Sätt upp ett standard mot Babels murar,
13 Du som bor på många vatten [Babylon låg vid Eufrat, och var omgärdat av vattenkanaler],
14 Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) har svurit vid sig själv:
15 Han som har gjort jorden med sin styrka och makt,
16 Till rösten av hans utgivande, ljudet (bruset) av [mäktiga] vatten i himlarna,
17 Helt okänslig (urskillningslös som djur) är hela mänskligheten [alla människor som tillverkar eller tillber avgudar] – helt utan kunskap,
18 De är fåfänglighet, ett inbillat arbete,
19 Jakobs del är inte som dessa,
20 Du är min slägga
21 och med dig ska jag förskingra hästar och ryttare,
22 och med dig ska jag förskingra män och kvinnor,
23 och med dig ska jag förskingra herden och hans flock,
24 Och jag ska ge tillbaka till Babel och till alla Kaldéens invånare, all deras ondska som de har gjort i Sion inför dina ögon, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
25 Se, jag är emot dig, fördärvande berg,
26 Och från dig ska man inte ta en sten till ett hörn (en hörnsten),
27 Res upp ett baner i landet,
28 Avskilj länderna mot henne,
29 Och landet skakar och är i vånda,
30 Babels mäktiga män (hebr. ish gibbor) upphör att strida,
31 En löpare möter en annan springade löpare,
32 Vadställena är belägrade,
33 För så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), Israels Gud (Elohim):
34 Nebukadnessar, Babels kung, har slukat mig,
35 Våldet som utövats mot mig ska komma över Babel,
36 Därför säger Herren (Jahveh) så:
37 Och Babel ska bli högar,
38 De ska ryta tillsammans som unga lejon,
39 Med deras hetta ska jag göra i ordning deras fest
40 Jag ska föra ner dem som lamm till slakten,
41 Hur har inte Sheshach [Babylon; ett kryptogram, se \+xt Jer 25:26; 52:2\+xt*] tagits,
42 Havet har kommit upp över Babel,
43 Hennes städer har blivit öde,
44 Och jag ska straffa Bel i Babel,
45 Mitt folk, gå ut från hennes mitt och rädda er
46 Och låt inte ditt hjärta bli modfällt,
47 Därför, se, dagar kommer
48 Då ska himlarna och jorden och allt som är i dem
49 Som Babel har fått Israels slagna att falla,
50 Ni som har flytt svärdet,
51 Vi skäms
52 Därför, se, dagarna kommer, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh),
53 Fast Babel höjer sig upp till himlarna,
54 Lyssna, ett rop från Babel
55 För Herren (Jahveh) tillspilloger Babel
56 För tillspillogivaren har kommit över henne, över Babel,
57 Och jag ska berusa hennes furstar och hennes visa män,
58 Så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot):
59 Detta ord befallde profeten Jeremia Seraja, Nerijas son, Machsejas son, när han gick med Juda kung Sidkia (hebr. Tsidqijaho) till Babel i hans 4:e regeringsår. Seraja var kvartermästare (ordagrant: chef för viloplatsen) [han ansvarade för lägerplatsen under kunges resor].
60 Och Jeremia skrev i en bok allt det onda som ska komma över Babel, alla dessa ord som är skrivna om Babel.
61 Och Jeremia sa till Seraja: ”När du kommer till Babel, se till att du läser alla dessa ord
62 och säg: Herre (Jahveh), du har talat om denna plats för att utrota (hugga av) den, så att ingen ska bo därinne, ingen människa och inget djur, utan den ska vara öde för alltid.
63 Och det ska ske när du har gjort slut på läsandet av denna bok att du ska binda en sten vid den och kasta den mitt i Eufrat,
64 och du ska säga: Så ska Babel sjunka och ska inte resa sig igen för all den ondska som jag ska föra fram över henne, och de ska bli utmattade.”