1 På den tiden, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh),
2 Så säger Herren (Jahveh): ”Folket som lämnades av svärdet, har funnit nåd (oförtjänt kärlek) i öknen, dit jag gick för att ge Israel vila.”
3 Från fjärran uppenbarade sig Herren (Jahveh) för mig:
4 Jag ska upprätta dig (bygga upp dig),
5 Än en gång ska du få plantera vingårdar,
6 Det kommer en dag,
7 För så säger Herren (Jahveh):
8 Se, jag ska föra dem från länderna i norr,
9 De ska komma tillbaka gråtande [i ånger för tidigare synder],
10 Lyssna till Herrens (Jahvehs) ord, ni hednafolk,
11 För Herren (Jahveh) har befriat Jakob
12 De ska komma och jubla på Sion [tempelberget i Jerusalem],
13 Då ska unga flickor dansa i glädje,
14 Och jag ska mätta prästernas själar med det feta [de bästa delarna från offret],
15 Så säger Herren (Jahveh):
16 Så säger Herren [till henne]:
17 Ja, det finns hopp för dina efterkommande (din framtid),
18 Jag har verkligen hört Efraim begråta sig själv:
19 Sannerligen, efter att jag blivit omvänd,
20 Är Efraim en kär son för mig?
21 Sätt upp vägmärken åt dig,
22 Hur länge ska du vända dig bort,
23 Så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), Israels Gud: Ännu en gång ska man säga detta ord i Juda land och dess städer, när jag har återfört deras fångar (från exilen):
24 I den ska Juda [landsbygd] och alla dess städer leva tillsammans [i fred och trygghet]
25 För jag vederkvicker (vattnar frikostigt; släcker törsten hos)
26 Här vaknade jag och såg mig omkring, och min sömn hade gjort mig gott. [Det går att se den här versen som om Jeremia fått detta budskap, från \+xt Jer 30:1\+xt*, som en dröm. Det kan också spegla dem som återvänt och nu kan sova gott om natten i trygghet.]
27 Se, dagar ska komma, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), då jag ska beså Israels hus och Juda hus med säden av människor och med säden av vilda djur.
28 Och det ska ske att som jag har vakat över dem [Israel och Juda, se \+xt Jer 1:12\+xt*] för att rycka upp och bryta ner och omstörta och fördärva och hemsöka, så ska jag vaka över dem för att bygga upp och plantera [\+xt Jer 1:10\+xt*], förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
29 I de dagarna ska man inte längre säga:
30 Var och en ska dö i (på grund av) sin egen synd, alla människor som äter sura druvor, deras tänder ska bli dåliga. [\+xt Klag 5:7; Hes 18:2\+xt*]
31 Se, dagar ska komma, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh),
32 inte ett sådant förbund som jag skar
33 Men detta är förbundet som jag ska skära med Israels hus
34 och de ska inte längre undervisa varje man sin granne
35 Så säger Herren (Jahveh):
36 Om denna förordning upphör inför mitt ansikte,
37 Så säger Herren (Jahveh):
38 Se, dagar ska komma, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), då staden [Jerusalem] åter ska byggas upp till Herren (Jahveh), från Chananels torn (”Guds-favör-torn” – hebr. migdal chananel) [\+xt Neh 3:1; 12:39; Sak 14:10\+xt*] till Hörnporten [\+xt 2 Kung 14:13; 2 Krön 25:23; 26:9; Sak 14:10\+xt*].
39 Och mätsnöret ska dras rakt fram till Garevs kulle [ordagrant: skabbens kulle] och ska vända mot Goata [okänd plats nära Jerusalem; betyder ”rytande”].
40 Och hela dalen med de döda kropparna och med askan, och alla fält till Kidrons bäck, till hörnet på Hästporten österut [\+xt 2 Krön 23:15; Neh 3:28\+xt*], ska vara helgat åt Herren (Jahveh). Det ska inte mer bli uppryckt eller nedbrutet, för evigt.