1 Herrens (Jahvehs) ord som kom till Jeremia angående torkan:
2 Juda sörjer och dess portar förtvinar,
3 Deras ädla sänder sina ynglingar efter vatten,
4 Marken är sprucken
5 Hinden kalvar på fältet och överger sin unge
6 Och vildåsnan står på de kala höjderna [höga berg utan vegetation]
7 Ve, våra ögon ser i oss (vittnar mot oss),
8 Israels hopp (hebr. miqveh),
9 Varför skulle du vara som en överrumplad man,
10 Så säger Herren (Jahveh) till detta folk:
11 Och Herren (Jahveh) sa till mig: Be inte för detta folk, för deras goda [deras välgång].
12 När de fastar ska jag inte höra deras rop och när de offrar brännoffer och matoffer ska jag inte ge nåd (villkorad nåd – hebr. ratsa), utan jag ska sluka dem genom svärdet och genom hungersnöd och genom pest.
13 Och jag sa: ”Ack, Herrarnas Herre (Adonai Jahveh), se, profeterna säger till dem: Ni ska inte se svärdet och hungersnöd ska inte drabba er eftersom jag ska ge varaktig (stabil) fred [frid som står fast, är sanning – hebr. shalom emet] på denna plats.”
14 Och Herren (Jahveh) sa till mig: Profeterna profeterar lögn i mitt namn, jag sände dem inte, jag har inte befallt dem, inte talat till dem, de profeterar till er en lögnaktig syn och spådom och ting som är intet och deras egna hjärtans bedräglighet.
15 Därför säger Herren (Jahveh) så om dessa profeter som profeterar i mitt namn, fast jag inte har sänt dem, de som säger att svärd och hungersnöd inte ska komma i detta land – genom svärd och hungersnöd ska dessa profeter bli förgås.
16 Och folket till vilka de profeterar ska kastas ut på Jerusalems gator på grund av hungersnöden och svärdet, och de ska inte ha någon som begraver dem, deras hustrur och deras söner och deras döttrar, för jag ska hälla ut deras ondska över dem.
17 Och du ska säga dessa ord till dem:
18 Om jag vandrar ut på fältet
19 Har du helt förskjutit Juda?
20 Herre (Jahveh), vi känner (är förtrogna med) vår ondska,
21 Förakta oss inte för ditt namns skull,
22 Finns det någon bland folkslagens de fåfänga [tomma avgudar] som kan åstadkomma regn?