1 Hör ordet som Herren (Jahveh) talar till er, Israels hus.
2 Så säger Herren (Jahveh):
3 För folkslagens sedvänjor är fåfänglighet,
4 De täcker det med silver och med guld
5 De är som pelare i gurklandet (grönsakslandet)
6 [Men jag, Jeremia, säger:]
7 Vem skulle inte frukta dig,
8 Men de [den här världens visa, se även \+xt Ps 115:8\+xt*] är alla råa (brutala, känslokalla) och dåraktiga (förstockade),
9 Silver uthamrat till fat som hämtats från Tarshish
10 Men Herren Gud (Jahveh Elohim) är sann,
11 [Här skiftar språket till arameiska.] Så ska ni säga dem:
12 Han som har gjort jorden med sin styrka och makt,
13 Till rösten av hans utgivande, ljudet (bruset) av [mäktiga] vatten i himlarna,
14 Helt okänsliga (urskillningslösa som djur) är hela mänskligheten [alla människor som tillverkar eller tillber avgudar] – helt utan kunskap,
15 De är fåfänglighet, ett inbillat arbete,
16 Jakobs del är inte som dessa,
17 Samla upp ditt gods från marken,
18 Eftersom Herren (Jahveh) säger så:
19 Ve till mig över min smärta!
20 Mitt tält är fördärvat
21 Eftersom herdarna har blivit råa (brutala)
22 En röst, lyssna! Se, det kommer
23 Herre (Jahveh), jag vet (känner väl till) att människans vägar inte är hans egna,
24 Herre (Jahveh), tillrättavisa mig, i rättvisa –
25 Häll ut din vrede över folkslagen