1 Min ande (livskraft) är bruten (förstörd),
2 Ja, verkligen (i sanning), smädarna omger mig
3 [I tre verser riktar sig Job nu till Gud:]
4 Du har stängt deras hjärtan från förstånd,
5 Den som berättar om (skvallrar, förråder) vänner mot belöning (en del, arvslott),
6 Han har gjort mig till ett ordspråk (hebr. mashal).
7 Förmörkade av förargelse (inre vrede – hebr. kaas),
8 De hederliga häpnar över sådant,
9 Ändå håller den rättfärdige fast vid sin väg (vandringsväg, sina livsval),
10 Men ändå (likväl; betecknar en skarp kontrast – hebr. olam)
11 Mina dagar är förbi [jag är på väg att dö],
12 De [Elifaz, Bildad och Tsofar] vill göra natt till dag,
13 Om jag måste vänta mig Sheol (graven, underjorden – de dödas plats) [dödsriket]
14 säga till förgängelsen: ”Du är min far”,
15 Var är då
16 Ska de [mina förhoppningar] gå ner till bommarna för Sheols (underjordens) portar? [\+xt Matt 16:18\+xt*]