1 Hör på mig, ni kustländer,
2 Han gjorde min mun likt ett skarpt svärd,
3 Och han sa till mig: ”Du är min tjänare, Israel [idealbilden av Israel; hebr. jisrael – Gud triumferar],
4 Men jag svarade: ”Jag har ansträngt mig (arbetat) förgäves,
5 Nu säger Herren (Jahveh), han som har skapat mig till sin tjänare redan i moderlivet,
6 Han [Herren talar nu profetiskt om sin tjänare Messias och] säger:
7 Detta säger Herren (Jahveh),
8 Detta är vad Herren säger [Gud Faderns ord till sonen Messias]:
9 Ni ska säga till de fångna: Kom ut,
10 De ska varken hungra eller törsta,
11 Jag ska göra alla mina berg till en väg (hebr. derech)
12 Se, dessa ska komma från långt bort
13 Stäm upp till glädjesång, ni himlar!
14 Men Sion [Jerusalem, och dess invånare som blivit tillfångatagna och förda till Babylon] säger:
15 [Herren svarade:]
16 Se på mina händer, jag har graverat dig på mina handflator.
17 Dina söner ska skynda sig, dina fördärvare
18 Lyft upp dina ögon och se runt omkring,
19 För dina fördärvade och ödelagda platser
20 Sönerna från din smärtsamma förlust
21 Då ska du säga (tänka) i ditt hjärta:
22 Så säger Herren Gud (Adonai Jahveh):
23 Och kungar ska vara deras uppfostrare
24 Ska bytet tas från den mäktige
25 Men så säger Herren (Jahveh):
26 Och jag ska mata dem som förtryckte dig med deras eget kött,