1 Budskap om (profetord, börda över) öknen vid havet [troligtvis Babylon och området kring floden Eufrat].
2 En hemsk syn berättas för mig:
3 Därför är mina höfter fyllda med krampryckningar,
4 Mitt hjärta är förvillat,
5 De förbereder bordet,
6 För så har Herren (Adonai) sagt till mig:
7 Och när han ser en armé (karavan),
8 Och han ska ropa (ryta) som ett lejon:
9 Och se, där kommer en armé med män,
10 Mina söndertröskade, som säd på tröskplatsen [ordagrant: Du min tröskning, och barn av min tröskplats – Juda hade blivit krossat av Babylon],
11 Budskap om (profetord, börda över) Doma [betyder ”tystnad” och refererar till Edom].
12 Väktaren svarar:
13 Budskap om (profetord, börda över) Arabien.
14 Möt de törstande med vatten, ni invånare i Temas land,
15 För de flyr från svärdet,
16 För så har Herren (Adonai) sagt till mig: ”Inom ett år, så som en inhyrd [noggrant] räknar år, ska Kedars härlighet [område i norra Arabien] falla,
17 och återstoden av antalet bågskyttar, de mäktiga männen av Kedars söner, ska förminskas, för Herren (Jahveh), Israels Gud (Elohim), har talat.”