1 Förbli i syskonkärleken (håll den ömsesidiga kärleken och omsorgen om varandra levande).
2 Glöm inte bort att vara gästvänliga (visa kärlek genom att vara generösa och inbjudande mot främlingen), för genom detta har somliga haft änglar som gäster utan att veta om det. [Flera personer i GT fick möta änglar: Abraham, se \+xt 1 Mos 18\+xt*; Lot, se \+xt 1 Mos 19\+xt*; Gideon, se \+xt Dom 6\+xt*; Simsons far Manoa, se \+xt Dom 13\+xt*.]
3 Kom ihåg fångarna [syskonen i tron som sitter bundna i fängelse], som om ni var deras [fastbundna] medfångar, de som misshandlas (plågas, torteras) som om ni själva var i den kroppen (kände deras lidande).
4 Hedervärt (ärofyllt, dyrbart)
5 Var inte girig (inte penningkär – det grekiska adjektivet afilarguros är sammansatt av tre ord och betyder ”inte-älska-silver”) till sättet (karaktären), var nöjda med vad ni har (hur er nuvarande situation är). För han [Gud] har själv sagt:
6 Därför kan vi frimodigt säga:
7 Kom ihåg era ledare som gav er (talade, förklarade) Guds ord. Studera noga (reflektera över) resultatet av deras liv (utgången; hur de fick sluta sina liv), och imitera (kopiera; ta som exempel) deras tro (trofasthet).
8 Jesus den Smorde (Messias, Kristus),
9 Låt er inte föras bort (ryckas med, bli lurade) av alla slags främmande läror. För det är gott att bli styrkt i sitt hjärta [den inre människan] genom nåd och inte genom [yttre ceremoniella] regler om mat som inte har hjälpt dem som har sysslat med sådant.
10 Vi har ett altare från vilket tabernaklets tjänare inte har rätt att äta.
11 Offerdjurens blod bärs in i det allra heligaste av översteprästen som syndoffer, men själva kropparna bränns upp utanför lägret.
12 Därför, för att helga folket genom sitt eget blod, led (pinades och dödades) även Jesus utanför stadsporten. [Slaktresterna från djuren som offrats i templet kastades utanför lägret (\+xt 2 Mos 29:14\+xt*), på samma sätt dödades Jesus på Golgata kors, som låg utanför den dåtida stadsmuren i Jerusalem.]
13 Låt oss gå ut till honom utanför lägret och bära [ordagrant: bärande – dvs. samtidigt som vi bär] hans smälek (skymf, vanära) [den förolämpning, tillrättavisning, förebråelse, beskyllning och ärekränkning som han fick utstå]. [Låt oss lämna betoningen på det yttre och i stället söka oss till Jesus där den inre överlåtelsen leder till verklig förändring.]
14 För här har vi ingen permanent stad, utan vi ser fram emot (söker efter, längtar efter) den som ska komma.
15 Genom honom får vi därför ständigt [oavsett omständighet] frambära lovets offer till Gud [ära och upphöja honom med sång] – det är (det vill säga) en frukt från läppar som [med tacksamhet och i full överenskommelse öppet] bekänner [sig till] (bejakar, prisar) hans namn.
16 Men glöm inte att göra gott och dela med er (försumma inte välgörenhet – gr. eupoiia och gemenskap – gr. koinonia) [både när det gäller det materiella och det emotionella], för sådana offer behagar (är välbehagliga inför) Gud.
17 Lyssna på dina andliga ledare och låt dig överbevisas av dem [utifrån Guds ord som de talar], för de vakar ständigt över era själar och ska avlägga räkenskap [för sin trohet till sin kallelse, se \+xt Apg 20:28\+xt*]. Låt dem kunna göra detta [vaka över er] med glädje och inte med tungt hjärta (suckan, klagan), för det skulle inte gagna er. [Ordet ”gagna” är ordagrant en ekonomisk term: ”att inte betala”. Ett andligt ledarskap som ständigt måste oroa sig för en församling, är en dålig investering.]
18 Fortsätt be för (runtomkring – gr. peri) oss [brevets författare och de som finns hos honom]! Vi vet att vi har ett gott samvete, för vi vill göra det rätta (leva ärligt och rätt i allt).
19 Jag vill verkligen uppmana er att göra detta [be för mig], så att jag snart kan få komma tillbaka till er.
20 Nu ska fridens Gud som i kraft av ett evigt förbunds blod har återfört fårens store Herde, vår Herre Jesus, tillbaka från de döda,
21 utrusta er (till tjänst) med allt gott så att ni kan (själva har förmågan att) utföra hans vilja. Hela tiden verkar han i oss, genom Jesus den Smorde (Messias, Kristus), så vi förmår göra det som behagar honom. Hans är härligheten i evigheters evighet, amen.
22 Jag ber er, syskon (bröder och systrar i tron), att lyssna tåligt på mina uppmuntrande (uppbyggande) ord, eftersom jag har skrivit kortfattat till er.
23 Jag kan berätta för er att vår broder Timoteus har blivit frisläppt. Om han snart kommer hit ska vi besöka er tillsammans.
24 Hälsa alla era ledare och alla de heliga. De troende (bröderna och systrarna) som är från Italien hälsar [också] er.
25 Nåden vare med er alla.