1 Och ta du upp en klagosång för Israels furstar
2 och säg:
3 Och hon fostrade en av sina ungar
4 När folken samlades mot honom,
5 Nu när hon ser att hon blivit besviken och hennes hopp är förlorat,
6 Och han vandrar mitt bland lejonen,
7 Han kränkte (kände; låg med) deras änkor
8 Och folken ropar över honom
9 Och de sätter honom i en bur
10 Din mor var som en vinranka, i ditt blod (din likhet),
11 Och hon hade starka stammar,
12 Men hon blev uppryckt i raseri,
13 Och nu är hon planterad i öknen
14 Eld har gått ut från grenarna på hennes stam,