1 Herren svarade Mose: ”Nu gör jag dig som en gud för farao [för att säga mina ord till honom], och din bror Aron ska bli din profet.
2 Du ska tala allt vad jag befaller dig, och din bror Aron ska tala det till farao så att han måste låta israeliterna lämna hans land.
3 Men jag ska göra så att faraos hjärta förhärdas. Trots att jag kommer att göra många övernaturliga tecken och under i Egyptens land,
4 ska farao inte lyssna till dig. Jag ska lägga min hand på Egypten och jag ska föra ut mina härskaror, mitt folk israeliterna, ut ur Egyptens land genom stora straffdomar.
5 Då ska egyptierna förstå att jag är Herren, när jag sträcker ut min hand över Egypten och för ut israeliterna från dem.”
6 Mose och Aron gjorde allt som Herren hade befallt dem.
7 När de talade med farao var Mose 80 år gammal och Aron 83 år.
8 Herren (Jahveh) talade till Mose och Aron, han sa:
9 ”När farao talar till er: ’Gör ett övernaturligt tecken. [Bevisa er auktoritet.]’, ska du säga till Aron: ’Kasta din stav framför farao’, så ska den bli en orm (krokodil – hebr. tanin).”
10 Mose och Aron gick till farao och gjorde exakt som Herren hade sagt till dem. Aron kastade sin stav inför farao och hans tjänare, och den blev en orm (krokodil – hebr. tanin).
11 Då kallade farao till sig sina visa män och magiker (trollkarlar), och dessa – de egyptiska spåmännen (skrivare, från ordet för penna) – gjorde liknande saker [imiterade Guds mirakler] med hjälp av magi (ockulta krafter). [Enligt judisk tradition hette två av dem Jannes och Jambres, se \+xt 2 Tim 3:8\+xt*.]
12 Var och en av dem kastade sin stav och de blev till ormar (krokodiler – hebr. tanin), men Arons stav slukade deras stavar.
13 Men faraos hjärta blev förhärdat (tillslutet – hebr. chazaq) och han lyssnade inte till dem, precis som Herren (Jahveh) hade talat.
14 Sedan sa Herren (Jahveh) till Mose: ”Faraos hjärta är hårt (tillslutet). Han vägrar att släppa folket.
15 Gå till farao på morgonen, då går han ut till vattnet och du ska stå på flodstranden och möta honom. Staven som blev en orm (hebr. nachash) ska du ha i din hand. [\+xt 2 Mos 4:3\+xt*]
16 Du ska säga till honom: ’Herren (Jahveh), hebréernas Gud (Elohim), har sänt mig till dig och säger: Släpp mitt folk så att de kan tjäna (hålla gudstjänst till) mig i öknen, och se, du har inte lyssnat.
17 Detta är vad Herren säger: Genom detta ska du veta att jag är Herren (Jahveh). Se, jag ska slå på vattnet som är i floden med staven i min hand och det ska förvandlas till blod.
18 Fisken som är i floden ska dö och floden ska bli stinkande [av all rutten fisk] och egyptierna ska avsky (tappa tålamodet; tröttas ut av) att dricka flodens vatten.’ ” [Här används hebr. laa i betydelsen att de blir uttröttade, irriterade och tappar tålamodet på att söka efter rent dricksvatten.]
19 Herren sa till Mose: ”Säg till Aron: ’Ta din stav och sträck ut din hand över Egyptens vatten – över floderna, över dess kanaler, över dess pölar och över allt dess samlade (hebr. miqveh) vatten [dvs. reservoarer, men även mindre kärl] – så att det blir till blod.’ Det ska vara blod över hela Egyptens land även i träkärl och stenkärl [allt vatten, både naturligt och uppsamlat, ska bli till blod].”
20 Mose och Aron gjorde som Herren (Jahveh) hade befallt. Han lyfte upp staven och slog vattnet i Nilen inför faraos och hans tjänares ögon. Då förvandlades allt vatten i floden till blod (blev det blodrött). [Hebreiskan kan tolkas så att vattnet bokstavligt blev till blod, eller att det blev färgat blodrött. Ordet symboliserar också död, vilket blev effekten eftersom fiskarna dör och folket får gräva brunnar för att få drickbart vatten, se vers 21, 24.]
21 Fiskarna som fanns i floden dog och floden stank (luktade och smakade) så illa att egyptierna inte kunde dricka vattnet. Blodet var överallt (i alla slags vatten) över hela Egyptens land.
22 Men de egyptiska spåmännen (skrivare, från ordet för penna) gjorde samma sak med sina hemliga konster.
23 Farao vände sig om och gick in i sitt hus utan att ens ta någon notis om dem.
24 Alla egyptier grävde runt floden efter dricksvatten för de kunde inte dricka vattnet från Nilen.
25 Det gick sju fulla dagar efter att Herren (Jahveh) hade slagit Nilen.