1 Lyssna (ge ert öra) ni himlar och jag ska tala!
2 Min lärdom (doktrin – hebr. leqach) ska droppa som regn,
3 Jag vill förkunna (proklamera, ropa ut) Herrens (Jahvehs) namn,
4 Klippan [en benämning på Gud] – hans gärningar är fulländade,
5 Tillhör det korrupta honom [tillbedjan av guldkalven, se \+xt 4 Mos 9:12\+xt*]?
6 Behandlar ni (gör ni så mot) Herren (Jahveh)
7 Kom ihåg svunna dagar (ända från evigheten),
8 När den Högste (Elion) gav folken (hednafolken) deras arv,
9 Herrens (Jahvehs) del är hans folk,
10 Han (Herren) hittade honom (Israel) i ett ökenland,
11 Som en örn som rör om i sitt näste,
12 Herren (Jahveh) själv (ensam, ordagrant: solitär) ledde honom
13 Han lät honom resa på jordens höga platser
14 smör (ost) från nötkreatur och mjölk från småboskapen,
15 Men Jesjurun [poetiskt namn för Israel, betyder ”den rättfärdige”] blev fet och sparkade [upproriskt vilt omkring sig],
16 De drev honom till avundsjuka med främmande gudar,
17 De offrade åt demoner (onda andar – hebr. shed) [\+xt Ps 106:37\+xt*] som inte är en gud (Eloha) –
18 Du har varit obekymrad för Klippan som födde dig
19 Herren (Jahveh) såg och försmådde (dig),
20 Han sa: Jag ska gömma mitt ansikte för (från) dem.
21 De har drivit mig till avundsjuka [\+xt 5 Mos 4:24\+xt*] med en icke-gud (hebr. lo el),
22 En eld har tänts i mina näsborrar
23 Jag ska vräka upp [multiplicera; öka graden av] ondska över dem,
24 Tynande av hunger,
25 Utomhus ska svärdet dräpa
26 Jag säger: ”Jag ska göra slut på dem,
27 var det inte så att jag fruktade fiendens trakasserier,
28 De är ett folk utan rådgivare,
29 Om de vore visa skulle de förstå detta,
30 Hur ska en (person) kunna slå tusen,
31 Deras klippa [avgud; ideologi, mänskliga grund] är inte som vår Klippa [Gud],
32 Deras vin är Sodoms vin och från Gomorras fält [\+xt 1 Mos 19\+xt*],
33 Deras vin är ormens gift
34 Är inte detta lagt i förvar hos mig,
35 Hämnden är min [\+xt Rom 12:9\+xt*] och vedergällningen
36 Herren ska döma sitt folk
37 Det ska sägas: ”Var är deras gudar (elohim) [avgudar],
38 Vem (bland avgudarna) åt det feta av deras offer [\+xt 3 Mos 3:17\+xt*]
39 Se nu att jag, jag är han,
40 För jag lyfter upp min hand till himlarna och säger:
41 Om jag vässar mitt glimmande svärd,
42 Jag ska göra mina pilar druckna med blod
43 Sjung högt (ljudligt), hans folks länder,
44 Och Mose kom och talade alla denna sångs ord i öronen på folket, han och Hosea [Josua], Nuns son. [Det var Mose som gav Hosea namnet Josua, se \+xt 4 Mos 13:8, 16\+xt*.]
45 Och när Mose slutade att tala (ordagrant: fullbordade) alla dessa ord till hela Israel,
46 sa han till dem: ”Sätt ert hjärta till alla de ord som jag har vittnat mot er idag, så att ni må befalla era barn med dem, till att hålla (vakta, skydda, bevara) och göra (agera, handla efter, leva efter) alla ord i denna undervisning (hebr. Torah).
47 För det är ingen fåfäng sak för er, eftersom det är ert liv, och genom dessa ord ska ni förlänga era dagar i landet som ni går över Jordan för att inta (besitta).”
48 Herren (Jahveh) talade till Mose samma dag och sa:
49 ”Gå du upp till detta Avarims berg [bergskedjan], till berget [toppen] Nebo, som är i Moabs land, som ligger mitt emot Jeriko, och bese Kanaans land, som jag ger till Israels söner till besittning (egendom; ordagrant: något att greppa tag om – hebr. achozzah),
50 och dö på berget som du går upp på och bli samlad till ditt folk, som Aron, din bror, dog på berget Hor, och samlades till sitt folk. [\+xt 4 Mos 20:22-29\+xt*].
51 Eftersom du syndade mot mig i Israels söners mitt, vid Meribat-Kadesh vatten, i Tsins öken, eftersom du inte höll mig helgad i Israels söners mitt. [\+xt 4 Mos 20:1-13\+xt*]
52 Du ska se landet på avstånd men du ska inte gå in dit, in i landet som jag ger Israels söner.”