1 Sedan hörde jag en stark röst [Guds röst] från templet säga till de sju änglarna: ”Gå ut och töm Guds sju vredesskålar över jorden.”
2 Den förste ängeln gick bort och tömde sin skål över jorden. Onda (otäcka) och smärtsamma bölder slog upp på de människor som hade vilddjurets märke och som tillbad dess bild.
3 Den andre [ängeln] tömde sin skål över havet, och havet förvandlades till blod som från en död, och allt liv i havet dog.
4 Den tredje [ängeln] tömde sin skål över floderna och vattenkällorna, och de förvandlades till blod.
5 Jag hörde också en vattnets ängel säga:
6 De har utgjutit de heligas (ditt folks) blod och profeters blod [ända sedan Abel],
7 Jag hörde altaret säga: ”Ja, Herre Gud Allsmäktig,
8 Den fjärde [ängeln] tömde sin skål över solen, och den fick makt att bränna människorna med eld.
9 Människorna brändes av stark hetta och hädade Guds namn, han som har makt över dessa plågor. Men de omvände sig inte så att de gav honom äran.
10 Den femte [ängeln] tömde sin skål över vilddjurets tron, och dess rike lades i mörker. Människorna bet sig i tungan av smärtan (plågan, ångesten)
11 och hädade himlens Gud för sina smärtor (plågor) och sina bölder. Men de omvände sig inte från sina gärningar.
12 Den sjätte [ängeln] tömde sin skål över den stora floden Eufrat, och dess vatten torkade ut så att vägen öppnades för kungarna från Östern.
13 Sedan såg jag tre orena [onda] andar som liknade paddor komma ut ur
14 De är onda andar som gör tecken [påverkar och influerar opinionen]. De drar ut till kungarna i hela världen för att samla dem till striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag.
15 Se, jag kommer som en tjuv. Salig (lycklig, välsignad) är den som vakar och bevarar sina kläder, så att han inte går naken och man ser hans skam. [Jesus ger nu samma varning som han gett förut, se \+xt Matt 24:43\+xt*. Hans ankomst kommer att ske plötsligt och oväntat, se \+xt 2 Pet 3:10\+xt*.]
16 De samlade dem på den plats som på hebreiska heter Harmagedon.
17 Den sjunde [ängeln] tömde sin skål över luften. En stark röst gick ut från tronen i templet: ”Det har skett.”
18 Det kom blixtar och dån och åska och en så stor jordbävning att något liknande aldrig har hänt så länge människan har funnits på jorden, så stor och väldig var jordbävningen.
19 Den stora staden [syftade i \+xt Upp 11:8\+xt* på Jerusalem, senare är det staden Babylon, se \+xt Upp 17:18; 18:10, 16\+xt* – kan även syfta på Rom] rämnade i tre delar, och folkens städer störtade samman. [Tidigare har det också skett jordbävningar, en där en tiondel av Jerusalem kollapsade, se \+xt Upp 11:13\+xt*.] Gud kom ihåg det stora Babylon och räckte det bägaren med sin stränga vredes vin.
20 Alla öar flydde, och bergen fanns inte mer.
21 Stora hagel, tunga som talenter [omkring 30 kg], föll från himlen över människorna, och de hädade Gud för hagelplågan eftersom den var mycket svår.