1 Ko ja mʉj xʉʉ tpaty diꞌibʉ xyʉꞌa̱jtypy Pentʉkostés xʉʉ, jaa naty ja mʉbʉjkpʉtʉjk ñaymyúkʉdʉ tʉgoty,
2 es tiꞌin tmʉdoodʉ ñojktaꞌaky tsa̱jpótm es tyukwandsʉdyaay ja tʉjk éxtʉm tuꞌugʉ mʉk poj.
3 Ta oj tꞌijxpa̱a̱ttʉ éxtʉmʉ jʉnyaꞌank, es jam oj wyeꞌemy kʉjktuꞌugʉ jʉnyaꞌank ma̱ kyʉba̱jkʉty.
4 Ta ja Espíritʉ Santʉ myooyʉdʉ ja myʉkꞌa̱jtʉn nidʉgekyʉ ni nʉꞌʉnʉ naty jápʉty. Ta tka̱jxtʉ wiingátypyʉ ayuk wiꞌix yʉ Espíritʉ Santʉ myooyʉdʉ ja ayuk es tka̱jxtʉt.
5 May myiiñ yʉ israelítʉty jap Jerusalén esʉ Dios tꞌawdáttʉt, es may nʉꞌʉn ja ja̱ꞌa̱y naxwiiñ dyajna̱jxtʉ jap ja xʉʉ.
6 Ko yʉꞌʉjʉty tmʉdoodʉ jam tsa̱jwínm ñojktaꞌaky, ta ñaymyujkʉdʉ mayjyaꞌay. Kyaj tnijawʉ ti tʉ jyátyʉty ko nidʉgekyʉ oj tmʉdowdʉ ja apóstʉlʉty mʉt ja myʉguꞌuktʉjkʉty tka̱jxtʉ wiingátypyʉ ayuk éxtʉm ja ja̱ꞌa̱y diꞌibʉ jagam tsoꞌomp.
7 Ta diꞌibʉ miindʉ xʉꞌa̱jtpʉ dʉꞌʉñʉ wyʉꞌʉmʉdyaaydyʉ, es ñayꞌanma̱a̱yʉdʉ niduꞌugáty:
8 Pes, ¿wiꞌixʉ tya̱a̱dʉ nmʉdoꞌom kya̱jxtʉ éxtʉm ʉdsa̱jtʉmʉ nꞌayukꞌa̱jtʉm?
9 ¡Ʉdsa̱jtʉm nmiꞌinʉm ma̱ wiingátypyʉ naxwíñʉdʉ! Ta yʉ ja̱ꞌa̱y diꞌibʉ tsoꞌomp Partyʉ, Meedyʉ, Elam, Mesopotamyʉ, Judeeʉ, Kapadosyʉ, Pontʉ, Asyʉ,
10 Frijyʉ, Panfilyʉ, Ejiptʉ, Áfrikʉ diꞌibʉ myʉwingonʉ Sirene, es nandʉꞌʉnʉ xʉꞌa̱jtpʉ diꞌibʉ tsoꞌomp Romʉ. Nijaꞌadyʉ ja̱ꞌa̱y diꞌibʉ ja̱jtp israelítʉty es nijaꞌajʉty diꞌibʉ tyuktʉjkʉ ja wyinma̱ꞌa̱ñ ja israelítʉty.
11 Ta nandʉꞌʉnʉ diꞌibʉ tsoꞌomp Kretʉ es Araabyʉ. ¡Es ʉdsa̱jtʉm nidʉgekyʉ tyam nmʉdoꞌomʉ tya̱dʉ ja̱ꞌa̱yʉty tniga̱jxtʉ ja mʉjꞌa̱jtʉn diꞌibʉ Dios tyiimpy es mʉk yajjáwʉ, dʉꞌʉn kya̱jxtʉ éxtʉm ʉdsa̱jtʉm nga̱jxʉm!
12 Nidʉgekyʉ ja̱ꞌa̱y dʉꞌʉñʉ wyʉꞌʉmʉdyaaydyʉ es kyaj tnijawʉ ti tyúnʉp es ñayꞌanma̱a̱yʉdʉ niduꞌuk niduꞌuk:
13 Esʉ wiink ja̱ꞌa̱y jeꞌeyʉ oj ttukxiꞌiktʉ, es jyʉna̱ꞌa̱ndʉ:
14 Ta yʉ Peedrʉ mʉt ja myʉꞌapóstʉlʉty tyʉna̱a̱yʉꞌktʉ, esʉ Peedrʉ oj kyajxy mʉk:
15 Ja nmʉguꞌukꞌa̱jtʉm kyaj myiꞌigyʉty, éxtʉm miits mjʉna̱ꞌa̱ndʉ. Kyaj myuꞌugʉdʉ ja̱ꞌa̱yʉty mʉt ko jeꞌeyʉ ja yamʉ xʉʉ waanʉ pyétyñʉm.
16 Tya̱a̱dʉ diꞌibʉ miits yam mꞌijxtʉp es mmʉdoodʉp, yʉꞌʉ diꞌibʉ jʉnán ja Diosʉ kyuga̱jxpʉ Joel:
17 Dios jyʉnáñ: “Ko naty ja naxwíñʉdʉ tyʉgoyannʉ,
18 Es nandʉꞌʉn diꞌibʉts xymyʉduump, yedyʉjk esʉ toxytyʉjk,
19 Ndunaambyʉts ja mʉjꞌa̱jtʉn jam tsa̱jwínm,
20 Kyaj ja xʉʉ ñakyꞌana̱ꞌa̱ñ, dʉꞌʉñʉ wyingoodsʉyaꞌañ,
21 Es nidʉgekyʉ diꞌibʉ mʉnuꞌxtákʉdʉp éxtʉmʉ Nindsʉnꞌa̱jtʉm, nitsoꞌoktʉp.”
22 Net ja Peedrʉ ꞌyakjʉnáñ:
23 Miits xykyʉya̱jktʉ ja Jesús ma̱ ja romanʉ ja̱ꞌa̱y es dyajkruuzpáttʉt es dyaꞌooktʉt. Dʉꞌʉn xytyuundʉ éxtʉmʉ Dios ttuknibʉjtákʉ es jawyiin tnija̱ꞌa̱jʉ.
24 Perʉ Dios dyajjikypyejky ja Jesús es dyajpʉdseemy ma̱ oj ñaxtʉkʉ, mʉt ko kyaj mba̱a̱t myʉmadaꞌagyʉty ja oꞌkʉn.
25 Es ja rey Davit tnimadyaky ja Kristʉ ko oj jyaꞌay jékyʉp:
26 Pa̱a̱ty jyotkujkꞌáty yʉ nꞌanmʉja̱ꞌa̱nʉts,
27 mʉt ko mij kyaj xyñaꞌíxʉt yʉ nꞌanmʉja̱ꞌa̱nʉts ma̱ ꞌyity ja oꞌkpʉtʉjkʉty,
28 Tʉts mij xytyukniꞌꞌixʉ ja nʉꞌʉ tuꞌu diꞌibʉts xyajja̱ꞌtʉp ma̱ ja jikyꞌa̱jtʉn,
29 Es ja Peedrʉ ꞌyakjʉnáñ:
30 Davit yʉꞌʉ Diosʉ kyuga̱jxpʉ, es kyaj dʉꞌʉn jyʉnáñ mʉt yʉ kyʉꞌʉm winma̱ꞌa̱ñ, Dios yʉꞌʉ wya̱ndak es tpʉjta̱ꞌa̱ga̱ꞌa̱ñ nandʉꞌʉn éxtʉmʉ reyʉn tuꞌugʉ tyʉʉmp ꞌya̱a̱ts ja Davit.
31 Dʉꞌʉn éxtʉm ꞌyixy, pa̱a̱ty ja Davit jyʉnáñ ko jikypyʉ́kʉp ja Kristʉ es ko yʉ ñiniꞌx kyaj wyindʉgóyʉt.
32 Es jantsy tʉyꞌa̱jtʉnʉ Dios dyajjikypyejky ja Jesús, es ma̱ taadʉ nidʉgekyʉ ʉʉdsʉty ndestiigʉꞌáttʉ.
33 Dios dyajjikypyejky ja Jesús es tpʉjtáky pyʉꞌa̱a̱y aga̱ꞌa̱ñdsyoo es tmooy ja Espíritʉ Santʉ, dʉꞌʉn éxtʉm tʉ twa̱ndaꞌaky. Es tyam ja Jesús tʉ dyaky ja Espíritʉ Santʉ ma̱ ʉʉdsʉty. Es pa̱a̱ty dʉꞌʉn jyaty diꞌibʉ miits mꞌijxtʉp es mmʉdoodʉp.
34 Yʉ Davit kyaj tsya̱jpejty, dʉꞌʉn éxtʉm ja Davit jyʉnáñ:
35 extʉ kots ʉj nyajtʉgóyʉt tʉgekyʉ mijʉ mmʉdsip.”
36 Esʉ Peedrʉ ꞌyakjʉnáñ:
37 Ko oj ja ja̱ꞌa̱yʉty tmʉdowdʉ diꞌibʉ kya̱jx ja Peedrʉ, net jyotmayꞌoꞌktʉ es dyajtʉʉdʉ ja Peedrʉ es ni nʉꞌʉnʉ apóstʉlʉty:
38 Esʉ Peedrʉ ꞌyadsooy:
39 Miidsʉty yʉ Dios tʉ mdukmʉwa̱nda̱a̱gʉdʉ mʉt yʉ mꞌuꞌunk mꞌʉna̱ꞌkʉty, es nidʉgekyʉ ja ja̱ꞌa̱yʉty diꞌibʉ jagam tsʉna̱a̱ydyʉp; nidʉgekyʉ diꞌibáty ja Nindsʉnꞌa̱jtʉm Dios wyinwitsaampy.
40 Dʉꞌʉnʉ Peedrʉ oj kyajxy jeky, es wyinma̱ꞌa̱ñmyooyʉ:
41 Pʉ́nʉty myʉbʉjktʉ wiꞌixʉ Peedrʉ jyʉnáñ, jaꞌa oj ñʉbattʉ. Janitʉgʉk milʉn ja ja̱ꞌa̱y diꞌibʉ myʉbʉjktʉp ja Jesús ja xʉʉ.
42 Es ja mʉbʉjkpʉtʉjk jyotmooydyʉp tʉgekyʉ diꞌibʉ ja apóstʉlʉty tukꞌʉxpʉjkʉdʉp, ñayyajtiꞌigyʉdʉ mʉdʉ myʉmʉbʉjkpʉty, kya̱jxtáktʉ es ñaymyujkʉdʉ, es ttujkwa̱ꞌxtʉ ja tsa̱jkaaky éxtʉmʉ Jesús ttuuñ ko jatim okpʉ tka̱a̱y mʉdʉ ꞌyʉxpʉjkpʉtʉjk.
43 Esʉ apóstʉlʉty ttuundʉ mayʉ mʉjꞌa̱jtʉn esʉ ijxwʉꞌʉmʉn diꞌibʉ dʉꞌʉñʉ yajwʉꞌʉmʉdyaaydyʉ ja ja̱ꞌa̱yʉty.
44 Nidʉgekyʉ diꞌibʉ myʉbʉjktʉ tiꞌigyʉ ꞌyittʉ es dyajwa̱ꞌxtʉ diꞌibʉ naty myʉda̱jttʉp.
45 Pʉ́nʉty ti myʉda̱jttʉp, tyoꞌktʉp jaꞌa, es ja ñimeeñ dyajwa̱ꞌxtʉ wiꞌix pʉ́n tyʉgoyꞌa̱jtxʉty,
46 es ñaymyujkʉdʉ mʉj tsa̱jptʉjk ñabotsoty bom bom. Es ma̱jatyʉ tyʉjkʉty kyaay ꞌyuktʉ tiꞌigyʉty mʉt ja xondakʉn es mʉt ja oyjyot es tꞌawda̱jttʉ ja Dios.
47 Es nidʉgekyʉ ja̱ꞌa̱yʉty jyʉnandʉ ko jyikyꞌattʉ tʉyꞌa̱jtʉn mʉʉt. Es bom bom wyimbejty yʉꞌʉjʉty diꞌibʉ kyupʉjktʉp ja Jesukristʉ.