Mateus 7
MAM_COM vs ARIB
1 Mi chi oka kawil kyibꞌaj kynimbꞌil txqantl, tuꞌntzintla mi kawine Dios kyibꞌaja.
1 Não julgueis, para que não sejais julgados.
2 Quꞌn kchi okila toj xjelbꞌil tuꞌn nchi kawiꞌn kyibꞌaj txqantl. Atziꞌn nukꞌbꞌil lo ikytziꞌn tzeꞌn nchi miloꞌn kyiꞌj txqantl. Tuꞌntziꞌn, jniꞌx malbꞌil k-okil kyqꞌoꞌn kyiꞌj txqantl, ikyxjo k-okil kyiꞌja tuꞌn Dios.
2 Porque com o juízo com que julgais, sereis julgados; e com a medida com que medis vos medirão a vós.
3 Nya wen tuꞌn tyolbꞌiꞌn tiꞌj juntl, quꞌn ikytziꞌn tzeꞌnku jun xjal tokx jun ma tij tze toj twutz, exsin tajtz tuꞌn tetz tiꞌn jun tal netzꞌ tzꞌis toj twutz juntl tukꞌa. ¿Tzeꞌntzin tten tuꞌn t-xi tqꞌmaꞌn te termana: Yoꞌnkutzin nej, tuꞌn tetz wiꞌn tzꞌis toj twutza, ex mi naꞌnl te tuꞌn, qa at jun ma tij tze tokx toj twutza?
3 E por que vês o argueiro no olho do teu irmão, e não reparas na trave que está no teu olho?
4 — ausente —
4 Ou como dirás a teu irmão: Deixa-me tirar o argueiro do teu olho, quando tens a trave no teu?
5 Xmiletzꞌa. Il tiꞌj tuꞌn tetz tiꞌnjiy te nej a ma tij tze tokx toj twutza, tuꞌntzin tlontejiy tal netzꞌ tzꞌis tokx toj twutz termana.
5 Hipócrita! tira primeiro a trave do teu olho; e então verás bem para tirar o argueiro do olho do teu irmão.
6 Bꞌaꞌnqexa noq txi kyqꞌonjiꞌy tumil, a tzꞌaqle twutz Dios, kye xjal, ayeꞌ noqx nchi yasin tiꞌj Tbꞌanil Tqanil, quꞌn okla k-elil kyiꞌjlin kyyola, mo tzeꞌnqekuꞌ jun kuch nipela tuꞌn t-xiꞌ jun qꞌinimil kye, noq aku bꞌaj kywaꞌbꞌin. Ex aku chi tzaj meltzꞌaj kyiꞌja tzeꞌnku jun txꞌuꞌj txꞌyan.
6 Não deis aos cães o que é santo, nem lanceis aos porcos as vossas pérolas, para não acontecer que as calquem aos pés e, voltando-se, vos despedacem.
7 Qa ma txi kyqaniꞌn, ktzajil tqꞌoꞌn Dios; qa ma chi jyoꞌn tiꞌjjo t-xilin tajbꞌil qMan, ex knetil kyuꞌn; ex qa ma txi kyqꞌolbꞌiꞌn toj kynaꞌj Diosa, ex ktzajil ttzaqꞌwin kyeꞌy.
7 Pedí, e dar-se-vos-á; buscai, e achareis; batei e abrir-se-vos-á.
8 Quꞌn alkye nqanin jun tiꞌ, ok kꞌmetil tuꞌn; ex alkye njyoꞌnxix, ok knetil tuꞌn; ex alkye nqꞌolbꞌin, ex ok ktzajil tzaqꞌwin.
8 Pois todo o que pede, recebe; e quem busca, acha; e ao que bate, abrir-se-lhe-á.
9 Quꞌn ¿Ma akutzin txi kyqꞌoꞌn kyeꞌ jun abꞌj te jun kykꞌwala, qa ma tqanin twa?
9 Ou qual dentre vós é o homem que, se seu filho lhe pedir pão, lhe dará uma pedra?
10 ¿Mo txi kyqꞌoꞌn jun kan te, qa ma tqanin jun tchiꞌ kyiẍ? ¡Mina!
10 Ou, se lhe pedir peixe, lhe dará uma serpente?
11 Quꞌn exla qa aj ilqiꞌy, me tililx tiꞌj kxel kyqꞌoꞌn jun tbꞌanil tiꞌ te kykꞌwala. ¿Yajtzilaꞌ te kyMaꞌn at toj kyaꞌj? ¿Ma nlaypela tzaj tqꞌoꞌn jun tbꞌanil tiꞌ kyeꞌ, ayeꞌ nchi qanin tiꞌj?
11 Se vós, pois, sendo maus, sabeis dar boas dádivas a vossos filhos, quanto mais vosso Pai, que está nos céus, dará boas coisas aos que lhas pedirem?
12 Tuꞌnpetziꞌn, kybꞌinchinkujiꞌy kyukꞌa txqantl, a tzeꞌnku kyaja tuꞌn tkubꞌ kybꞌinchin txqantl kyukꞌiy. Quꞌn a nukꞌbꞌil lo, ikyx t-xilin tojjo ojtxe kawbꞌil ex jniꞌ kyyol yolil Tyol Dios ojtxe.
12 Portanto, tudo o que vós quereis que os homens vos façam, fazei-lho também vós a eles; porque esta é a lei e os profetas.
13 Ku kyokxa tojjo tal tjpel bꞌe tal muchꞌ te chwinqil. Quꞌn atzin ma tij tjpeljo ma tij bꞌe, tbꞌanilx wen toj kywutzxjal, ex ma nintz nbꞌaj bꞌet toj; me atzin bꞌe anetziꞌn nqox tiꞌn toj najin.
13 Entrai pela porta estreita; porque larga é a porta, e espaçoso o caminho que conduz à perdição, e muitos são os que entram por ela;
14 Me atzin tal muchꞌ tjpel exsin bꞌe tal muchꞌ nqox tiꞌn toj chwinqil te jun majx, ex nya ilaꞌ taj tuꞌn tbꞌet toj.
14 e porque estreita é a porta, e apertado o caminho que conduz à vida, e poucos são os que a encontram.
15 Kykaꞌyimtzin kyibꞌa kyejo sbꞌul yol, ayeꞌ n-ok kyqꞌoꞌn kyibꞌ te yolil Tyol Dios. N-ok kyqꞌoꞌn kyibꞌ te nimil ex tal mutxin xjal wen, tzeꞌnku jun tal rit; me toj kyanmin manyor xoꞌjqex.
15 Guardai-vos dos falsos profetas, que vêm a vós disfarçados em ovelhas, mas interiormente são lobos devoradores.
16 Me noq tiꞌjjo kybꞌinchbꞌin k-elile kynikyꞌa kye, quꞌn ikytziꞌn tzeꞌnku jun tze, n-el tnikyꞌtzajil noq tiꞌjjo twutz. Quꞌn nlay tzꞌel jun uv tiꞌj tqan txꞌiꞌx; ex nlay tzꞌel jun iw noq tiꞌj jun tqan kꞌul.
16 Pelos seus frutos os conhecereis. Colhem-se, porventura, uvas dos espinheiros, ou figos dos abrolhos?
17 Ikytziꞌn tzeꞌn jun tze, qa tbꞌanilx tze, ex tbꞌanilqe twutz chi elil te lobꞌj. Ex qa mina, nlay chi el twutz tbꞌanil.
17 Assim, toda árvore boa produz bons frutos; porém a árvore má produz frutos maus.
18 Quꞌn jun tze wen, nlay tzꞌel twutz nya wen. Ex jun tze nya wen, nlay tzꞌel twutz wen.
18 Uma árvore boa não pode dar maus frutos; nem uma árvore má dar frutos bons.
19 Quꞌn tkyaqiljo tze, qa nya wen twutz s-el, kjawil txꞌemit, ex k-okix toj qꞌaqꞌ.
19 Toda árvore que não produz bom fruto é cortada e lançada no fogo.
20 Tuꞌnpetziꞌn, noq tiꞌjjo kybꞌinchbꞌin, k-elile kynikyꞌa kye qa wen xjalqe mo minaj.
20 Portanto, pelos seus frutos os conhecereis.
21 Quꞌn nya kykyaqiljo nkyqꞌmaꞌn weꞌy: WAjaw, wAjaw, kchi okix toj Tkawbꞌil Dios toj kyaꞌj. Qalaꞌ okqexjo, ayeꞌ nkubꞌ kybꞌinchin a tajbꞌil nMaꞌn, a at toj kyaꞌj.
21 Nem todo o que me diz: Senhor, Senhor! entrará no reino dos céus, mas aquele que faz a vontade de meu Pai, que está nos céus.
22 Quꞌn aj tpon qꞌij te paꞌbꞌin twutz Dios, nimxjal kqꞌmalte weꞌy: WAjaw, wAjaw, ma qo yolin qe tiꞌj tbꞌiy, ex tukꞌa tipin tbꞌiy, i bꞌaj ex taqꞌnil tajaw il toj kyanminxjal quꞌn; ex noq tukꞌa tipin tbꞌiy, bꞌanteꞌ nim techil tipiꞌn quꞌn.
22 Muitos me dirão naquele dia: Senhor, Senhor, não profetizamos nós em teu nome? e em teu nome não expulsamos demônios? e em teu nome não fizemos muitos milagres?
23 Ex oktzin kxel nqꞌmantza kye: Nya weqiꞌy. Chi laqꞌexa nkꞌatza, quꞌn bꞌinchil ilqiꞌy.
23 Então lhes direi claramente: Nunca vos conheci; apartai-vos de mim, vós que praticais a iniqüidade.
24 Tuꞌnpetziꞌn, kykyaqiljo nchi bꞌin nyola, ex nkubꞌ kybꞌinchin tzeꞌnku nxi nqꞌmaꞌn, ikyqetziꞌn tzeꞌnku jun xjal at tnabꞌl, a kux tqꞌoꞌn abꞌj te tqꞌuqil tja, tej tjaw tbꞌinchin.
24 Todo aquele, pois, que ouve estas minhas palavras e as põe em prática, será comparado a um homem prudente, que edificou a casa sobre a rocha.
25 Tej ttzaj jbꞌal, chꞌiy nim aꞌ tiꞌjile, ex tzaj txqan kyqꞌiqꞌ tiꞌj. Me mix yekchix, quꞌn tuꞌn tjaw tqꞌuqil abꞌj kujxix.
25 E desceu a chuva, correram as torrentes, sopraram os ventos, e bateram com ímpeto contra aquela casa; contudo não caiu, porque estava fundada sobre a rocha.
26 Me ayetziꞌn nchi bꞌin tiꞌj nyola, ex mi nkubꞌ kybꞌinchin tzeꞌnku nxi nqꞌmaꞌn, ikyqetziꞌn tzeꞌnku jun xjal ntiꞌ tnabꞌl, a jaw tbꞌinchin tja tibꞌaj tzꞌawin.
26 Mas todo aquele que ouve estas minhas palavras, e não as põe em prática, será comparado a um homem insensato, que edificou a sua casa sobre a areia.
27 Ex tej ttzaj txqan jbꞌal, chꞌiy nim aꞌ tiꞌjile, ex tzaj txqan kyqꞌiqꞌ tiꞌj. Bꞌeꞌx ikyꞌ pakꞌchaj, quꞌn bꞌeꞌx el yulj tzꞌawin tjaqꞌ.
27 E desceu a chuva, correram as torrentes, sopraram os ventos, e bateram com ímpeto contra aquela casa, e ela caiu; e grande foi a sua queda.
28 Tbꞌajlinxitzin tyolin Jesúsjo ikyjo, bꞌeꞌx i jaw kaꞌylaj xjal tiꞌjjo t-xnaqꞌtzbꞌil,
28 Ao concluir Jesus este discurso, as multidões se maravilhavam da sua doutrina;
29 quꞌn atzin t-xnaqꞌtzbꞌil tbꞌanilxix tukꞌa tkyaqil toklin Dios, ex mikyxiꞌ tzeꞌn kyxnaqꞌtzbꞌil xnaqꞌtzil tiꞌj ojtxe tkawbꞌil Judiy.
29 porque as ensinava como tendo autoridade, e não como os escribas.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?