Mateus 7
KQA vs ARC
1 Jisas sɨhinda ambami, Narɨ kru muŋɨnɨŋɨndu vana ŋgata ŋgatɨŋgɨruta ndaŋɨnɨŋ ñamba ŋɨnɨŋ vata maŋambamara. Kamavɨtɨra narɨŋ Got sɨhwɨmaña musa andɨrɨmandɨ.
1 Não julgueis, para que não sejais julgados,
2 Narɨ kru muŋɨnɨŋ ŋgatɨŋgɨrundara maña, Got ndahara narɨŋ ŋgatɨŋgurɨmandɨ. Kamata nurɨŋ muhɨmɨmuhɨm musa andara maña, narɨŋ ndahara kɨmbɨ andɨrɨmandɨ.
2 porque com o juízo com que julgardes sereis julgados, e com a medida com que tiverdes medido vos hão de medir a vós.
3 Mumɨndɨhi nasindu tamɨŋga hañɨ ayɨwɨrsɨ sukɨyɨpu ha ŋgata ambandana. Hara nandɨ tamɨŋga hañɨ ahusɨŋga aru haŋandɨhinɨrɨm maŋindarɨndana.
3 E por que reparas tu no argueiro que
4 Nandɨ tamɨŋga hañɨ ahusɨŋga ha kɨtihɨti, mumɨrɨm yasi nandɨ tamɨŋga hañɨ ayɨwɨrsɨ ha tɨhuyɨkɨrɨtɨnɨ vamba ambɨrɨmana.
4 Ou como dirás a teu irmão: Deixa-me tirar o argueiro do teu olho, estando uma trave no teu?
5 Na kuyusɨhɨrɨmbɨhapɨha mɨŋga. Atɨ ahusɨŋga nandɨ tamɨŋgañɨ ha wɨsa mɨŋata kavara. Kamata tɨhɨramaŋgarata sɨhinda nasindu tamɨŋga hañɨ ayɨwɨrɨsɨyɨpu kɨyɨmandɨ haŋandɨhin ŋgamaŋgarata tɨhuyɨkɨra.
5 Hipócrita, tira primeiro a trave do teu olho e, então, cuidarás em tirar o argueiro do olho do teu irmão.
6 Muhɨmɨmuhɨm Gotɨrɨm yɨhɨramandu haŋɨnɨŋ mɨŋgata upɨriŋ maŋgumara. Narɨŋ aŋga kimɨruramata sɨtumandɨhi. Naŋga narɨŋandɨ mɨnza avivi haŋɨnɨŋ sambarɨm maŋgavaramara. Kamatɨranda tandayɨ taya taŋgumɨŋgutumandɨhi, vami.
6 Não deis aos cães as coisas santas, nem deiteis aos porcos as vossas pérolas; para que não as pisem e, voltando-se, vos despedacem.
7 Jisas sɨhinda ambami, Got naŋga kuyundavarata nuŋ kitɨwɨtɨra narɨŋ muhɨmɨmuhɨm ŋgurɨmandɨ. Kamata muhɨmɨmuhɨm puhɨravuhɨraramata ŋgɨmandɨra. Kamata tavɨ kɨndɨŋari yɨvuyɨvuramɨtɨra narɨŋambirɨm Got kɨndɨŋari pɨhɨrɨmandɨ.
7 Pedi, e dar-se-vos-á; buscai e encontrareis; batei, e abrir-se-vos-á.
8 Harɨm kru Gotɨŋ kitɨhundu haŋɨnɨŋ muhɨmɨmuhɨm mɨŋandu. Kamata muhɨmɨmuhɨmɨrɨm puhɨravuhɨraramandu haŋɨnɨŋ ŋgandu. Naŋga tavɨ kɨndɨŋari yɨvuyɨvuramandu haŋɨnɨŋɨrɨm Got kɨndɨŋariha pɨhɨrɨndi.
8 Porque aquele que pede recebe; e o que busca encontra; e, ao que bate, se abre.
9 Kɨra nɨñɨndu muvat mɨŋgandu ñɨŋi, nɨŋuvaŋ mavatɨmbarɨm kitɨwɨti nɨŋuva nuŋ tɨmba ŋguhi vaha. Manɨŋganzɨkwɨ.
9 E qual dentre vós é o homem que, pedindo-lhe pão o seu filho, lhe dará uma pedra?
10 Naŋga nuŋandɨ ñɨŋi nɨŋuvaŋ asarɨm kitɨwɨti tau ŋguhi vaha. Manɨŋganzɨkwɨ.
10 E, pedindo-lhe peixe, lhe dará uma serpente?
11 Nɨŋuvanin narɨ ñamba vana sambɨ andara. Hara narɨŋandɨ ñɨŋisɨmɨŋ avihɨmɨŋgɨm ŋgurɨm mavɨndamandara. Kamataharɨm ŋgamara. Narɨŋandɨ Nava nuŋandɨ pɨhuyɨ kɨyɨ hama naŋga kuyundavarɨtɨra, muhɨmɨmuhɨm avihɨmɨŋgɨm ŋgurɨm kɨnzɨhɨnzɨtɨrɨmandɨ.
11 Se, vós, pois, sendo maus, sabeis dar boas coisas aos vossos filhos, quanto mais vosso Pai, que
12 Muhɨmɨmuhɨm vana narɨŋ kru muŋɨnɨŋ andɨmu vata pɨrɨ tamɨrɨmandɨra ha, sɨhwɨmaña musa kru muŋɨnɨŋ ndahara andɨmara. Kanɨmata vana nɨŋandɨhin Gotɨndu tɨkatɨka kuyundu kuyu sapa. Naŋga kru Gotɨndu kuyu mɨŋata ambavaravara haŋɨnɨŋɨndu kuyuyɨndu kuyu sapa, vami.
12 Portanto, tudo o que vós quereis que os homens vos façam, fazei-lho também vós, porque esta é a lei e os profetas.
13 Jisas sɨhinda ambami, Narɨ kwɨmbɨsiki suksɨmbɨrɨ hañɨ umara. Pɨhu yɨwarayɨwara hañɨ uhuhundu kwɨmbɨ ha aru. Naŋga pɨhu kandɨhañɨ uhuhu kwɨmbɨ ha patɨ. Harɨm krunavundi sambɨ kwɨmbɨ kandɨhañɨ undu.
13 Entrai pela porta estreita, porque larga
14 Hara pɨhu sɨhaŋgɨyɨhɨyɨndu kwɨmbɨsiki haŋandɨhin sukɨsɨmbɨrɨ sɨkwɨ. Naŋga kwɨmbɨsiki kandɨhañɨ uhuhurɨm avɨrɨ tamahana. Kamataharɨm krunavundi mɨŋgɨyavatɨvat taya kwɨmbɨsiki kandɨha ŋgata kandɨhañɨ undu, vami.
14 E porque estreita
15 Jisas sɨhinda nɨmavami, Kru muvɨra kuyusɨhɨrata ara kru Gotɨndu kuyu mɨŋata ambavaravara ŋɨnɨŋ vamba ambɨrɨmandɨyu. Harɨm tamɨŋga naŋga kɨndamara. Nurɨ kuyusɨhɨranzɨra narɨŋ kuyu avivi ambavarɨmandɨyu. Hara narɨŋandɨ indarɨmit hambu mɨŋawɨnɨkwɨnɨtɨrɨm andɨrɨmandɨyu. Kandɨhamata haŋɨnɨŋ upɨri saŋara maña sipsip vɨsa tarɨŋguramata arɨñɨ uta sipsip mu mɨŋahandɨmɨndaŋ vata andɨndu.
15 Acautelai-vos, porém, dos falsos profetas, que vêm até vós vestidos como ovelhas, mas interiormente são lobos devoradores.
16 Nurɨ andɨrɨmandɨyu musa ha ŋgata ambɨrɨmandɨra. Nurɨ kuyusɨhɨrata ara kru Gotɨndu kuyu mɨŋata ambavaravara ŋɨnɨŋ vamba ambandu, vamba ambɨrɨmandɨra. Kru wain kɨrɨs mɨŋɨrɨm siki punzɨ naŋgañɨ uta mamɨŋandu, naŋga kru ahu fik kɨrɨs mɨŋɨrɨm tɨpa sɨhɨvɨ naŋgañɨ uta mamɨŋandu.
16 Por seus frutos os conhecereis.
17 Kamata maña sɨhanaŋga ahu avivi haŋɨnɨŋ kandɨ avivi tamandu. Ahu ñamba haŋɨnɨŋ kandɨ ñamba tamandu.
17 Assim, toda árvore boa produz bons frutos, e toda árvore má produz frutos maus.
18 Ahu avi haŋɨnɨŋ kandɨ ñamba mandamandu. Ahu ñamba haŋɨnɨŋ kandɨ avi mandamandu.
18 Não pode a árvore boa dar maus frutos, nem a árvore má dar frutos bons.
19 Sɨhanaŋga ahu kandɨ avi mandamandu haŋɨnɨŋ tahɨravarandu. Kamata ahumirayɨ kavarahu tumbɨrundu.
19 Toda árvore que não dá bom fruto corta-se e lança-se no fogo.
20 Kamataharɨm nurɨ andɨrɨmandɨyu vana hambu taya ŋgata ambɨrɨmandɨra. Nurɨ kuyusɨhɨrata ara kru Gotɨndu kuyu mɨŋata ambavaravara ŋɨnɨŋ vamba ambandu, vamba ambɨrɨmandɨra.
20 Portanto, pelos seus frutos os conhecereis.
21 Krunavundi sambɨ saŋɨnaŋga yaŋ ambandu, Aru mɨŋga, Aru mɨŋga, vamba ambandu. Hara krunavundi kandɨhaŋɨnɨŋ Gotɨndu tɨwɨyɨ maŋgɨyɨmandɨyu. Kru Yavandak nuŋandɨ pɨhuyɨ kɨyɨ hamandu kuyu taya mɨŋahandɨrɨmandɨ hama, Yavandakɨndu tɨwɨyɨ kɨyɨmandɨ.
21 Nem todo o que me diz: Senhor, Senhor! entrará no Reino dos céus, mas aquele que faz a vontade de meu Pai, que
22 Got kuyu mɨŋasɨrɨvɨrɨmandɨ hɨvɨ hañɨ, krunavundi sambɨ yambirɨm nɨmavamba ambɨrɨmandɨyu. Aru mɨŋga nandɨ ñɨmbiyɨ ara Gotɨndu kuyu mɨŋata ambavarandarɨŋ. Naŋga nandɨ ñɨmbiyɨ taya ara sundɨ ñamba pɨŋguvarata muhɨmɨmuhɨm nzihɨ sihɨrandarɨŋ, vamba ambɨrɨmandɨyu.
22 Muitos me dirão naquele Dia: Senhor, Senhor, não profetizamos nós em teu nome? E, em teu nome, não expulsamos demônios? E, em teu nome, não fizemos muitas maravilhas?
23 Kamavɨtu kandɨhɨvɨ hañɨ nurɨŋ yi kuyu kɨmbañɨ ambɨrɨman. Yi narɨŋ maŋgahandandin. Narɨ ñamba vana andɨndara. Harɨm yi kɨn nɨñɨ mikitamamara, vamba ambɨrɨman, vami.
23 E, então, lhes direi abertamente: Nunca vos conheci; apartai-vos de mim, vós que praticais a iniquidade.
24 Jisas sɨhinda ambami, Kru yandɨ kuyu indarɨta mɨŋahandandi hama, kru indarɨmit avi naŋga mɨŋga nuŋandɨ tavɨ tɨmba hɨmbañɨ tɨhundi maña mɨŋga.
24 Todo aquele, pois, que escuta estas minhas palavras e as pratica, assemelhá-lo-ei ao homem prudente, que edificou a sua casa sobre a rocha.
25 Kumba kayɨvata mɨŋguta tɨmba parapara aru ha ŋgandi. Kamata tɨmba hɨmba hañɨ tavɨ tɨpɨ haŋɨnɨŋ tararamandi. Kamataharɨm, kuku mɨŋgata kukuwɨrɨ taŋgundi, naŋga wɨnɨ tɨkatɨka pandi. Kamata mɨŋañaŋgɨrahi ndahara tavɨ kandɨha mamɨŋgata yɨvundi.
25 E desceu a chuva, e correram rios, e assopraram ventos, e combateram aquela casa, e não caiu, porque estava edificada sobre a rocha.
26 Hara kru yandɨ kuyu indarɨta mamɨŋahandandi hama, kru indarɨmit avi manɨman mɨŋga nuŋandɨ tavɨ kasɨyɨ tɨhundi maña mɨŋga.
26 E aquele que ouve estas minhas palavras e as não cumpre, compará-lo-ei ao homem insensato, que edificou a sua casa sobre a areia.
27 Kamatɨhi wɨnɨ pandi. Naŋga kuku mɨŋgandi. Kamata kukuwɨrɨ taŋguta tavɨ ha mɨŋañaŋgɨrahi sɨkwɨtaya mɨŋgata yɨvundi, vami.
27 E desceu a chuva, e correram rios, e assopraram ventos, e combateram aquela casa, e caiu, e foi grande a sua queda.
28 — ausente —
28 E aconteceu que, concluindo Jesus este discurso, a multidão se admirou da sua doutrina,
29 — ausente —
29 porquanto os ensinava com autoridade e não como os escribas.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?