Provérbios 1

IFY vs ARIB

Sair da comparação
ARIB Almeida Revisada Imprensa Bíblica
1 Huyyadda kayyaggud ni ehel niya tugun nan hi Solomon e nampatul lad Israel ni nunman, e u-ungngan David.
1 Provérbios de Salomão, filho de Davi, rei de Israel:
2 Huyyaddan kayyaggud ni ehel niya tugun ey kaumbaddang ni tuu ma-lat menemneman niya ma-lat matugun. Baddangan da mewan hu tuun man-ewwat ni neligat ni meewwatan ni tuttuddun makahhapul di neitu-wan.
2 Para se conhecer a sabedoria e a instrução; para se entenderem as palavras de inteligência;
3 Ya etan tuun mengu-unnud idan nunyan tugun ey menemneman niya umyaggud elaw tu ma-lat ya neiptek, ya meandeng niya limpiyuh pehding tu.
3 para se instruir em sábio procedimento, em retidão, justiça e eqüidade;
4 Ey umbaddang idan tuun nelakah ni meihheppitan ma-lat eleg maheul niya ma-lat maweda hu kayyaggud ni pan-ewwat tu. Niya umbaddang etan ni kamenangpah ma-lat menemneman niya ma-duman hu inamta tu ey amtaen tun memillin kayyaggud ni pehding tu.
4 para se dar aos simples prudência, e aos jovens conhecimento e bom siso.
5 Ey anin ni hi-gayuddan nelaing niya nenemneman, et dengel yudda huyyan tugun ma-lat ma-duman laing yu niya nemnem yu niya yuka pan-ewwat.
5 Ouça também, o sábio e cresça em ciência, e o entendido adquira habilidade,
6 Niya ma-lat dammutun han-awat yudda neligat ni meewwatan ni keibbellinan etan idan tugun, yadda ab-abig, yadda bullikay et yadda ehel idan nangkelaing niya nenemneman.
6 para entender provérbios e parábolas, as palavras dos sábios, e seus enigmas.
7 Ya kapengilillingisin tuun pengu-unnudan tun Apu Dios hu kakeilleppuin kenemneman tu. Nem hedin yadda endi nemnem tun tuu ey daka kehhinga tugun niya eleg da pinhed ni metuggun.
7 O temor do Senhor é o princípio do conhecimento; mas os insensatos desprezam a sabedoria e a instrução.
8 Hi-gam ni u-ungngak, ey u-unnud mu tugun di amam nan inam.
8 Filho meu, ouve a instrução de teu pai, e não deixes o ensino de tua mãe.
9 Tep yadda ittugun da hu mengiyyaggud ni elaw mu e henin kayyaggud ni penget winu banggel e kamengippeyaggud ni ang-ang.
9 Porque eles serão uma grinalda de graça para a tua cabeça, e colares para o teu pescoço.
10 Hedin ewwisen dakaddan lawah ni tuu ma-lat ipahding mu dama daka pehpehding, ey entan tu u-unnud.
10 Filho meu, se os pecadores te quiserem seduzir, não consintas.
11 Entan tudda hangud hedin kandan hi-gam ey “Ikay et itsu mambetak ni tutu-un endi bahul da et patyen tayudda.
11 Se disserem: Vem conosco; embosquemo-nos para derramar sangue; espreitemos sem razão o inocente;
12 Petteyen tayudda humman ni tutu-un bebtaken tayu et anin ni makattagudda niya na-let ida, et henidda mategun meikkullung,
12 traguemo-los vivos, como o Seol, e inteiros como os que descem à cova;
13 et penuen tayu baballey tayun limmu da niyadda nangkebalol ni tenged dan ellan tayu.
13 acharemos toda sorte de bens preciosos; encheremos as nossas casas de despojos;
14 Ikay kuma et tayu ipahding humman et hedin wada ellan tayu, man panggagadwa tayu.”
14 lançarás a tua sorte entre nós; teremos todos uma só bolsa;
15 Hi-gam e u-ungngak, ey entan kaya an pekikkillaw idan hanniman ni tutu-u ma-lat eleg mu ipahding hu daka pehpehding,
15 filho meu, não andes no caminho com eles; guarda da sua vereda o teu pé,
16 tep pinhed dan peteg ni pehding ni lawah ey ida kaumpatey.
16 porque os seus pés correm para o mal, e eles se apressam a derramar sangue.
17 Inamta tayu e hedin kaang-ang-angaddan sisit muka pampengihha-addin lingen, ey eleg ida mekna.
17 Pois debalde se estende a rede à vista de qualquer ave.
18 Nem hedin yadda lawah ni tutu-u, ey meknadda et matey ida etan di ingkapya dan keknaan ni edum ni tuu.
18 Mas estes se põem em emboscadas contra o seu próprio sangue, e as suas próprias vidas espreitam.
19 Hanniman daman nanna-ud ni mettey hu tuun neka-agum e tuka pilliwa limmun edum tun tuu tep huyya hu kepappegan ni tuun henin nunman hu elaw tu.
19 Tais são as veredas de todo aquele que se entrega à cobiça; ela tira a vida dos que a possuem.
20 Hedin ya laing ey kamei-ellig di hakey ni biin kaman-eyyag idan tuud keltad niyaddad mulkaduh.
20 A suprema sabedoria altissonantemente clama nas ruas; nas praças levanta a sua voz.
21 Tuka pantugguna tutu-u anin ni attu neamungan da, yad heggeppan ni bebley winu yad keltad.
21 Do alto dos muros clama; às entradas das portas e na cidade profere as suas palavras:
22 Kantuy “Hi-gayun neikamkampu nemnem tu, kaw pinhed yun hannitan kayun neyun e eleg yu ussala nemnem yu? Isiked yun meneghegnud ida etan ni nelaing niya nenemneman.
22 Até quando, ó estúpidos, amareis a estupidez? e até quando se deleitarão no escárnio os escarnecedores, e odiarão os insensatos o conhecimento?
23 Pandengel kayu hedin e-helan dakeyu, tep tuggunen dakeyu niya ituttudduk hu kayyaggud ni wadad nemnem ku ma-lat amtaen yu.
23 Convertei-vos pela minha repreensão; eis que derramarei sobre vós o meu; espírito e vos farei saber as minhas palavras.
24 Dakeyu kaeyyaeyyagi ma-lat umli kayud kad-an ku ma-lat baddangan dakeyu, nem eleg yuwak hengnguda.
24 Mas, porque clamei, e vós recusastes; porque estendi a minha mão, e não houve quem desse atenção;
25 Eleg yu dedngela tugun kun hi-gayu niya eleg yu pinhed ni me-helan,
25 antes desprezastes todo o meu conselho, e não fizestes caso da minha repreensão;
26 et humman hu, ngi-ngi-ngian dakeyullin hi-gak hedin wadalli ligat yu.
26 também eu me rirei no dia da vossa calamidade; zombarei, quando sobrevier o vosso terror,
27 Ey makulug ni taltalanggaan dakeyu niya eleg dakeyu baddangi hedin um-ali nemahhig ni ligat ni memahbah ni hi-gayu e henin na-let ni pewek e tuka bahbaha baley.
27 quando o terror vos sobrevier como tempestade, e a vossa calamidade passar como redemoinho, e quando vos sobrevierem aperto e angústia.
28 Hedin mambegga kayullin baddang ni hi-gak, man eleg dakeyulli hengnguda. Et yuwak ali hemmahemmaken, nem eleg yuwak ali hanhamak.
28 Então a mim clamarão, mas eu não responderei; diligentemente me buscarão, mas não me acharão.
29 Eleg yu pinhed ni metuttudduan niya eleg yu ilillingisin mengippahding ni pinhed Apu Dios.
29 Porquanto aborreceram o conhecimento, e não preferiram o temor do Senhor;
30 Em, eleg yu u-unnuda tugun ku niya eleg yu pinhed ni me-helan
30 não quiseram o meu conselho e desprezaram toda a minha repreensão;
31 et heni yu intanem hu lawah, et humman hu, ennien yulli hu mapeit ni lameh tu e humman ali kebahbahan yu.
31 portanto comerão do fruto do seu caminho e se fartarão dos seus próprios conselhos.
32 Tep ya etan tuun endi nemnem tu e tuka iwwalleng hi Apu Dios. Eleg tu hengnguda kayyaggud ni elaw niya hellamdaken tu ketteyyan tu.
32 Porque o desvio dos néscios os matará, e a prosperidade dos loucos os destruirá.
33 Nem emin ida mandedngel ni tugun ku et u-unnuden da ey umlinggep ida e endi da tekkutan niya endi an meippahding ni hi-gadan lawah.”
33 Mas o que me der ouvidos habitará em segurança, e estará tranqüilo, sem receio do mal.

Ler em outra tradução

Comparar com outra