Mateus 7
IFY vs ARC
1 Entan tu pihul edum yun tuu et eleg kayu dama mapihul.
1 Não julgueis, para que não sejais julgados,
2 Tep hedin nemahhig hu pemihhul yun edum yun tuu ey nemahhig dama kepihhulan yu. Ya pengibbillang yun edum yun tuu ey henin nunman dama pengibbillang Apu Dios ni hi-gayu.”
2 porque com o juízo com que julgardes sereis julgados, e com a medida com que tiverdes medido vos hão de medir a vós.
3 — ausente —
3 E por que reparas tu no argueiro que
4 — ausente —
4 Ou como dirás a teu irmão: Deixa-me tirar o argueiro do teu olho, estando uma trave no teu?
5 — ausente —
5 Hipócrita, tira primeiro a trave do teu olho e, então, cuidarás em tirar o argueiro do olho do teu irmão.
6 Entan tu ituttuddu elaw nan Apu Dios idan manghay ni tuun henidda netagal ni ahhu niya henidda killum, tep eleg da damengu u-unnuda. Ey eleg mabalin ni an mehullulan ni kayyaggud hu elaw dan heni elaw ni ahhu winu killum. Pampihhulen da kumedek niya ngi-ngi-ngian dakeyun ebuh.
6 Não deis aos cães as coisas santas, nem deiteis aos porcos as vossas pérolas; para que não as pisem e, voltando-se, vos despedacem.
7 Pandasadasal kayu ma-lat idwat Apu Dios hu pinhed yun ibbagan hi-gatu. Tep ya elaw ni pandasal ey heninnuy: Hedin tagan yu hamak ni sillak yu, ey lektattuy hemmaken yu. Hedin tagan yu tugtug di habyen ni baley, ey ibbeghulan dakeyu.
7 Pedi, e dar-se-vos-á; buscai e encontrareis; batei, e abrir-se-vos-á.
8 Tep ya tuun mambegga ey meidwatan. Ya tuun menemmak ni pinhed tu ey hemmaken tu. Ya tuun mantugtug di habyen ey meibbeghulan.
8 Porque aquele que pede recebe; e o que busca encontra; e, ao que bate, se abre.
9 Ey endi hakey ni tuun ya batu hu tu iddawat, hedin mambegga u-ungnga tun sinapay,
9 E qual dentre vós é o homem que, pedindo-lhe pão o seu filho, lhe dará uma pedra?
10 niya endi tuun ya uleg hu tu iddawat ni u-ungnga tu, hedin mambeggan deleg.
10 E, pedindo-lhe peixe, lhe dará uma serpente?
11 Hi-gayun tutu-u, ey lawah kayu, nem inamta yun um-idwat ni kayyaggud idan u-ungnga yu. Et nema-ma ngun Ameyun hi Apu Dios di kabunyan, tep iddawat tulli hu kayyaggud ni ibbageyu.
11 Se, vós, pois, sendo maus, sabeis dar boas coisas aos vossos filhos, quanto mais vosso Pai, que
12 Ya pinhed yun ippahding ni tuun hi-gayu ey humman et dama ipahding yun hi-gada. Huyya keibbellinan ni tugun Moses et ya intuttuddu ida lan prophet ni nunman.
12 Portanto, tudo o que vós quereis que os homens vos façam, fazei-lho também vós, porque esta é a lei e os profetas.
13 — ausente —
13 Entrai pela porta estreita, porque larga
14 — ausente —
14 E porque estreita
15 Helipat-i yuddalli etan tuun kanday prophet idan Apu Dios tep heni kayyaggud hu daka peang-ang e henidda etan ni kalneroh ni maka-ayup, nem lawah ni peteg hu wadad nemnem da e henidda etan ni mabunget ni ahhu tep pinhed dan bahbahen etan kayyaggud ni neitugun ni hi-gayu.
15 Acautelai-vos, porém, dos falsos profetas, que vêm até vós vestidos como ovelhas, mas interiormente são lobos devoradores.
16 Amtaen yuddalli huyyan tuu tep ya pehpehding dan lawah. Huyyalli penang-angan yun mangkaitek ida. Inamta yu e ya nangkahbitan ni wakal ey endi da illameh ni grapes. Henin nunman alin hi-gada e eleg da hanggelan mengippahding ni kayyaggud.
16 Por seus frutos os conhecereis.
17 Heni daman keyew e hedin kakkayyaggud kakyew tu, man kakkayyaggud dama illameh tu. Hedin lawah kakyew tu ey lawah dama illameh tu.
17 Assim, toda árvore boa produz bons frutos, e toda árvore má produz frutos maus.
18 Eleg mabalin ni mebussingew illameh ni kayyaggud ni keyew ey eleg mabalin ni kayyaggud hu illameh ni lawah ni keyew.
18 Não pode a árvore boa dar maus frutos, nem a árvore má dar frutos bons.
19 Yadda keyew ni lawah hu daka illameh ey humman ida melngeh et maitungu.
19 Toda árvore que não dá bom fruto corta-se e lança-se no fogo.
20 Huyya neidingpatan idan kanday prophet ida, nem beken ida kaya. Em, amtaen yulli e maitek ida huyyan tuu tep lawah daka pehpehding.
20 Portanto, pelos seus frutos os conhecereis.
21 Beken ni emin hu tuun kamenghel e hi-gak hu Apu da ey ippaptek Apu Dios, tep ebuh ida etan kamengippahding ni pinhed Ama Apu Dios di kabunyan ni ippaptek tu.
21 Nem todo o que me diz: Senhor, Senhor! entrará no Reino dos céus, mas aquele que faz a vontade de meu Pai, que
22 Medettengan ali aggew ni penuwetan Apu Dios ni tuu, et dakel idalli menghel ni kanday ‘Apu, inamta dakemin hi-gam, tep hi-gam nengidwat ni kabaelan min nengituttuddun ehel Apu Dios ni um-amnulli. Ey ing-ingkal midda dakel ni kameihhuklung ni dimonyoh ey impahding midda dakel ni miracle e kaketngain tuu gapuh ni kabaelan ni indawat mun hi-gami.’
22 Muitos me dirão naquele Dia: Senhor, Senhor, não profetizamos nós em teu nome? E, em teu nome, não expulsamos demônios? E, em teu nome, não fizemos muitas maravilhas?
23 Humman hu kandallin hi-gak, nem kangkullin hi-gaday ‘Eleg dakeyu amta. Pampenga-allaw kayun lawah hu tuka pehpehding!’
23 E, então, lhes direi abertamente: Nunca vos conheci; apartai-vos de mim, vós que praticais a iniquidade.
24 Ya tuun kamengngel ni hi-gak et ipahding tu nakka e-hela ey kamei-ellig etan di tuun nelaing ni nengapyan baley tu, tep imbehwat tud batu.
24 Todo aquele, pois, que escuta estas minhas palavras e as pratica, assemelhá-lo-ei ao homem prudente, que edificou a sua casa sobre a rocha.
25 Immali na-let ni pewek niya na-let ni udan et luma-pih dillud wangwang, et datngen tu kad-an etan ni baley, nem eleg metukkad tep neihammad.
25 E desceu a chuva, e correram rios, e assopraram ventos, e combateram aquela casa, e não caiu, porque estava edificada sobre a rocha.
26 Ya tuun kamengngel ni hi-gak, nem tuwak kakehhinga, ey heni etan ni tuun linglinggem tu kapyan baley tu e impakdag tu tuun ni tukud di palnah.
26 E aquele que ouve estas minhas palavras e as não cumpre, compará-lo-ei ao homem insensato, que edificou a sua casa sobre a areia.
27 Immali na-let ni pewek niya na-let ni udan, et luma-pih hu dillud wangwang et datngen tu etan di baley ey netukkad et mekabbahbah.”
27 E desceu a chuva, e correram rios, e assopraram ventos, e combateram aquela casa, e caiu, e foi grande a sua queda.
28 Ginibbuh Jesus ni inhel huyya ey natngadda etan neamung ni tuun elaw ni tuka penuttuddu
28 E aconteceu que, concluindo Jesus este discurso, a multidão se admirou da sua doutrina,
29 tep ka-ang-ang e et-eteng kelebbengan tun mantuttuddu nem yadda kamantuttuddun Tugun Moses.
29 porquanto os ensinava com autoridade e não como os escribas.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?