Mateus 25
IFY vs ARA
1 Wada mewan ina-abbig Jesus e kantuy “Ya ellian kullin an man-ap-apu ey heni eyan a-abbig ku. Wadadda hampulun biin nandilag et lumaw idan an menammu etan ni lakin mengahwa.
1 Então, o reino dos céus será semelhante a dez virgens que, tomando as suas lâmpadas, saíram a encontrar-se com o noivo.
2 Eleg menemneman ida lima ey nenemneman ida lima.
2 Cinco dentre elas eram néscias, e cinco, prudentes.
3 Yadda etan liman eleg menemneman, ey eleg da eduman hu inla dan patidolyoh ni pandillag da.
3 As néscias, ao tomarem as suas lâmpadas, não levaram azeite consigo;
4 Nem yadda etan liman nenemneman, ey induman da inla dan patidolyoh ni pandillag da.
4 no entanto, as prudentes, além das lâmpadas, levaram azeite nas vasilhas.
5 Netaktak etan lakin mengahwa et hehheggeden da. Entanni ey peteg ugip ida etan ni kamenehhegged et mauyeng idan emin.
5 E, tardando o noivo, foram todas tomadas de sono e adormeceram.
6 Entannit gawan hileng ey wada simmekuk e kantuy ‘Iyalli etan lakin mengahwa! Ikeyuy et tayu dammuen.’
6 Mas, à meia-noite, ouviu-se um grito: Eis o noivo! Saí ao seu encontro!
7 Et bumengun ida etan hampulun bii et pan-iyayyaggud da dilag da.
7 Então, se levantaram todas aquelas virgens e prepararam as suas lâmpadas.
8 Ey kan ida etan ni liman biin eleg menemneman ey ‘Idwasi dakemi anhan ni patidolyoh yu, tep ay kamangke-dep hu dilag mi.’
8 E as néscias disseram às prudentes: Dai-nos do vosso azeite, porque as nossas lâmpadas estão-se apagando.
9 Nem kan ida etan ni nenemneman ni bii ey ‘Eleg, tep hedin um-idwat kami, man mekullangan itsun emin. Kayu gatang di tenda-an.’
9 Mas as prudentes responderam: Não, para que não nos falte a nós e a vós outras! Ide, antes, aos que o vendem e comprai-o.
10 Et lumaw ida etan eleg menemneman ni biin an umgatang. Nem limmaw ida ey dimmateng etan lakin mengahwa et makilaw ida etan biin nenemneman et humgep idan emin etan di baley ni pengngannan et ilekbi da.
10 E, saindo elas para comprar, chegou o noivo, e as que estavam apercebidas entraram com ele para as bodas; e fechou-se a porta.
11 Entanni ey dimmateng ida dama etan eleg menemneman ni bii ey neilekbi et kanday ‘Apu, ibeghul mu anhan.’
11 Mais tarde, chegaram as virgens néscias, clamando: Senhor, senhor, abre-nos a porta!
12 Nem kan etan ni laki ey ‘Eleg, tep makulug ni eleg dakeyu ngu amta.’”
12 Mas ele respondeu: Em verdade vos digo que não vos conheço.
13 Et kan law nan Jesus ey “Helipat-i yu tep eleg yu amta hu aggew niya olas ni pambangngadan ku.”
13 Vigiai, pois, porque não sabeis o dia nem a hora.
14 “Wada mewan hu hakey ni a-abbigen kun keiddingpatan ni elaw ni kapan-ap-apuin Apu Dios. Wada hu tuun umlaw di edawwin bebley et paeyag tudda bega-en tu et kantuy ‘Ngenamung kayu eyan limmuk.’
14 Pois será como um homem que, ausentando-se do país, chamou os seus servos e lhes confiou os seus bens.
15 Et idwatan tuddan pihhuh neipuun di kabaelan da. Ya hakey ni bega-en, ey indawtan tun liman libun pihhuh. Ya etan hakey, ey indawtan tun dewwan libu et ya etan hakey, ey indawtan tun hanlibu. Et lumaw humman ni apu da.
15 A um deu cinco talentos, a outro, dois e a outro, um, a cada um segundo a sua própria capacidade; e, então, partiu.
16 Ya etan nengidwatan tun liman libu, ey nampuunnan tu et ma-duman ni liman libu.
16 O que recebera cinco talentos saiu imediatamente a negociar com eles e ganhou outros cinco.
17 Hanniman dama impahding etan ni nengidwatan tun dewwan libu et pambalin tun epat ni libu.
17 Do mesmo modo, o que recebera dois ganhou outros dois.
18 Nem ya etan nengidwatan tun hanlibu, ey limmaw et tu ngu iku-kud puyek etan pihhuh ni apu tu.
18 Mas o que recebera um, saindo, abriu uma cova e escondeu o dinheiro do seu senhor.
19 Nebayag et han mambangngad etan apu da, et paeyag tudda et ibega tu piga nambalinan ni pihhuh ni indawat tun hi-gada.
19 Depois de muito tempo, voltou o senhor daqueles servos e ajustou contas com eles.
20 Immali etan neidwatan ni liman libu et idwat tun apu tu hu hampulun libu et kantuy ‘Apu, liman libu hu indawat mun hi-gak et pampuunnak et ma-duman ni liman libu.’
20 Então, aproximando-se o que recebera cinco talentos, entregou outros cinco, dizendo: Senhor, confiaste-me cinco talentos; eis aqui outros cinco talentos que ganhei.
21 Kan ni apu tun hi-gatuy ‘Kayyaggud kan bega-en, tep naka-u-unnud mu tugun ku. Anin ni ekket indawat kun hi-gam, et impedakkel mu. Et mukun peta-gey ku saad mu et hi-gam hu mengippaptek ni daddakel ni limmuk. Mekihha-ad kan hi-gak ey mekiam-amleng kan hi-gak.’
21 Disse-lhe o senhor: Muito bem, servo bom e fiel; foste fiel no pouco, sobre o muito te colocarei; entra no gozo do teu senhor.
22 Immali dama etan hakey ni neidwatan ni dewwan libun pihhuh et kantun etan ni apu tuy ‘Apu, dewwan libu indawat mun hi-gak et pampuunnak et ma-duman ni dewwan libu.’
22 E, aproximando-se também o que recebera dois talentos, disse: Senhor, dois talentos me confiaste; aqui tens outros dois que ganhei.
23 Kan ni apu tun hi-gatuy ‘Kayyaggud kan bega-en, tep naka-u-unnud mu tugun ku. Anin ni ekket indawat kun hi-gam, et impedakkel mu. Et mukun peta-gey ku saad mu et hi-gam hu mengippaptek ni daddakel ni limmuk. Mekihha-ad kan hi-gak ey mekiam-amleng kan hi-gak.’
23 Disse-lhe o senhor: Muito bem, servo bom e fiel; foste fiel no pouco, sobre o muito te colocarei; entra no gozo do teu senhor.
24 Entanni ey immali etan neidwatan ni hanlibun pihhuh et kantun apu tuy ‘Inamtak e mabunget kan tuu. Muka ella hu nan-aatuan ni edum mun tuu, et humman hu ingkedangyan mu.
24 Chegando, por fim, o que recebera um talento, disse: Senhor, sabendo que és homem severo, que ceifas onde não semeaste e ajuntas onde não espalhaste,
25 Simmakuttak ni hi-gam et nak itlud puyek hu pihhuh ni indawat mu et adyah e eleg maumah. Ibbangngad kun hi-gam huyyan pihhuh mu.’
25 receoso, escondi na terra o teu talento; aqui tens o que é teu.
26 Ey kan etan ni apu tun hi-gatuy ‘Lawah ka niya mahiga kan bega-en. Inamtam nisi dedan e hanniman elaw ku e nakka ella hu nan-aatuan ni edum ni tuu
26 Respondeu-lhe, porém, o senhor: Servo mau e negligente, sabias que ceifo onde não semeei e ajunto onde não espalhei?
27 ey kele eleg mu ibangkoh eya pihhuh ku et wada nei-dum eyan nambangngadak?’
27 Cumpria, portanto, que entregasses o meu dinheiro aos banqueiros, e eu, ao voltar, receberia com juros o que é meu.
28 Et kan etan ni apu da etan idan edum ni bega-en tuy ‘Aleyu etan hanlibun pihhuh ni imbangngad eyan lawah ni bega-en et idwat yu etan ni bega-en ni hampulun libu pihhuh tu.
28 Tirai-lhe, pois, o talento e dai-o ao que tem dez.
29 Ya tuun tuka ippaptek hu neidwat ni hi-gatu ey me-duman et dumakkel ni peteg. Nem ya etan tuun eleg tu ippaptek hu neidwat ni hi-gatu, anin ekket ey meendi humman ni wadan hi-gatu.
29 Porque a todo o que tem se lhe dará, e terá em abundância; mas ao que não tem, até o que tem lhe será tirado.
30 Ya eya bega-en kun endi silbitu ey heballi depap yu et bekahen yud engeenget di kad-an idan kanenginengih niya daka ngellingellidiha ngipen da.’”
30 E o servo inútil, lançai-o para fora, nas trevas. Ali haverá choro e ranger de dentes.
31 Et kan nan Jesus ey “Hi-gak e Pengulwan ni emin ni tuu ey mambangngad dak ali mewan. Emin idalli anghel di kabunyan ey meki-liddan hi-gak. Ey meang-ang ali kasina-gey ku, tep umyudungngak alid yuddungngan ni keta-ta-geyyan ni Ap-apu.
31 Quando vier o Filho do Homem na sua majestade e todos os anjos com ele, então, se assentará no trono da sua glória;
32 Emin idalli katuutuud kebebbebley di puyek ey meemmung idallid kad-an ku et enappilek ida henin kapengappilin kamampattul ni gelding niya kalneroh.
32 e todas as nações serão reunidas em sua presença, e ele separará uns dos outros, como o pastor separa dos cabritos as ovelhas;
33 Emin idalli etan kayyaggud ni tuun kamengullug ni hi-gak ey appilek idad winannan ku. Nem yadda etan lawah ey pattalen kuddad winillik.
33 e porá as ovelhas à sua direita, mas os cabritos, à esquerda;
34 Et kangkulli ida etan ni wadad winannan kuy ‘Ikeyuy di kad-an Ama, hi-gayuddan binendisyonan tu, tep yadman dedan hu indaddan tun panha-adan yu, neipalpu eman ni naltuan ni emin eyan wadan nunya.
34 então, dirá o Rei aos que estiverem à sua direita: Vinde, benditos de meu Pai! Entrai na posse do reino que vos está preparado desde a fundação do mundo.
35 Tep neupa-ak ey indawtan yuwak ni kennen ku. Na-wewwak ey impainuman yuwak. Eleg yuwak amta, nem minengili yuwak di baley yu.
35 Porque tive fome, e me destes de comer; tive sede, e me destes de beber; era forasteiro, e me hospedastes;
36 Yan endi balwasik ey indawtan yuwak. Nandegehhak ey impaptek yuwak. Neikelabuttak, ey immali kayun an nengidu-ngaw ni hi-gak.’
36 estava nu, e me vestistes; enfermo, e me visitastes; preso, e fostes ver-me.
37 Et kan dallin hi-gak ey ‘Apu, kaw pigan tu la neupaam et pangan daka, niya pigan tu la na-wewam et painuman daka?
37 Então, perguntarão os justos: Senhor, quando foi que te vimos com fome e te demos de comer? Ou com sede e te demos de beber?
38 Ey pigan tu lan nenang-angan daka e eleg daka amta ey minengili daka? Ey pigan la nanhapulam ni balwasi et balwasian daka?
38 E quando te vimos forasteiro e te hospedamos? Ou nu e te vestimos?
39 Ey pigan tu la nandegeham niya pigan la neikelabutam et umli kamin an nengipaptek ni hi-gam?’
39 E quando te vimos enfermo ou preso e te fomos visitar?
40 Nem kangkullin hi-gaday ‘Hedin impahding yudda huyyan tuun kamengullug ni hi-gak, anin na-mun endi bilang da, ey heni hi-gak hu nengipahdingan yu.’
40 O Rei, respondendo, lhes dirá: Em verdade vos afirmo que, sempre que o fizestes a um destes meus pequeninos irmãos, a mim o fizestes.
41 Nem kan kulliddan etan ni tuun lawah elaw dan eleg mengullug ni hi-gak ey ‘A-allaw kayud kad-an ku, tep lawah kayu. Lakkayuy di kad-an ni apuy ni eleg me-me-dep e neidaddan ni lawwan Satanas et yadda etan edum tun dimonyoh.
41 Então, o Rei dirá também aos que estiverem à sua esquerda: Apartai-vos de mim, malditos, para o fogo eterno, preparado para o diabo e seus anjos.
42 Umlaw kayudman tep neupa-ak ey eleg yuwak pangan. Na-wewwak ey eleg yuwak painuman.
42 Porque tive fome, e não me destes de comer; tive sede, e não me destes de beber;
43 Immali-ak di bebley yu ey eleg yuwak ayagan di baley yu. Endi balwasik ey eleg yuwak balwasian. Neikelabuttak niya nandegehhak ey eleg yuwak ipaptek.’
43 sendo forasteiro, não me hospedastes; estando nu, não me vestistes; achando-me enfermo e preso, não fostes ver-me.
44 Hummangen dalli dama et kanday ‘Apu, kaw pigan tu nenang-angan min hi-gam ni neupa, niya na-wew, niya eleg mu pambalwasian, niya nandedgehan mu, niya neikelabutan mu ey eleg daka ipaptek? Niya pigan tu hu inliam ey eleg daka ayagan di baley mi?’
44 E eles lhe perguntarão: Senhor, quando foi que te vimos com fome, com sede, forasteiro, nu, enfermo ou preso e não te assistimos?
45 Nem kangkullin hi-gada ey ‘E-helen kun hi-gayu e ya eleg yu pemaddangan idan kamengullug ni hi-gak, nema-madda etan nebabah neitu-wan da ey hi-gak hu eleg yu baddangan.’
45 Então, lhes responderá: Em verdade vos digo que, sempre que o deixastes de fazer a um destes mais pequeninos, a mim o deixastes de fazer.
46 Et humman hu, umlaw ida humman ni lawah ni tuud impiernoh di kekastiguan dallin ingganah. Nem yadda etan tuun kayyaggud elaw dan kamengullug ni hi-gak ey umlaw idad kad-an Apu Dios et wada biyag dan endi pappeg tu.”
46 E irão estes para o castigo eterno, porém os justos, para a vida eterna.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?