João 8
IFY vs NAA
1 Nem hedin hi Jesus ey nanteyed di Duntug e Olibah.
1 Jesus, no entanto, foi para o monte das Oliveiras.
2 Newa-wa et humelaman ni limmaw di Tempol ey dakel ida neamung ni tuu et yumudung et mantuttuddu.
2 De madrugada, voltou novamente para o templo, e todo o povo se reuniu em volta dele; e Jesus, assentado, os ensinava.
3 Entanni ey in-aliddan kamantuttuddun Tugun Moses et yadda Pharisee hu biin neha-kupan ni nekiulig di beken tu ahwa. Impeehneng dad gawwan neamung ni tutu-u
3 Então os escribas e fariseus trouxeram à presença dele uma mulher surpreendida em adultério e, fazendo-a ficar em pé no meio de todos,
4 et kandan Jesus ey “Huyyan bii ey neha-kupan ni nekiulig di beken tu ahwa.
4 disseram a Jesus: — Mestre, esta mulher foi surpreendida em flagrante adultério.
5 Kantud Tugun Moses ey pantengbaen et matey hu hanniman ni tuu, nem pinhed min amtaen hedin hipa dedan dama kammu.”
5 Na Lei, Moisés nos ordenou que tais mulheres sejam apedrejadas. E o senhor, o que tem a dizer?
6 Mukun inhel da humman nan Jesus ey tep daka hellipat-i meihallan e-helen tu et wada pebehhul dan hi-gatu. Nem nanyuung hi Jesus et tuka pan-ikku-lit hu kimeng tud puyek.
6 Eles diziam isso tentando-o, para terem de que o acusar. Mas Jesus, inclinando-se, escrevia na terra com o dedo.
7 Nem tagan da puhdapuhdan ni hi-gatu et umehneng et kantuy “Hedin wadan hi-gayu hu endin hekey liwat tu, hi-gatu kabukul ni menengba eyan bii.”
7 Como eles insistiam na pergunta, Jesus se levantou e lhes disse:
8 Et manyuung mewan e tuka pan-ikku-lit kimeng tud puyek.
8 E, inclinando-se novamente, continuou a escrever no chão.
9 Dingngel da humman ni inhel Jesus ey nanligud idan nehakkehakkey ni limmaw e nemanguludda etan nangkea-amman aap-apu da et lektattuy attukaw idan emin. Ebuh hi Jesus et ya etan biin wada.
9 Mas eles, ouvindo essa resposta, foram saindo um por um, a começar pelos mais velhos até os últimos, ficando só Jesus e a mulher em pé diante dele.
10 Immehneng hi Jesus et kantu etan ni bii ey “Attudda mewan la etan tuun kanday pantengbaen daka ey?”
10 Levantando-se, Jesus perguntou a ela:
11 Kan etan ni bii ey “Limmaw idan emin.” Kan Jesus ey “Anin, anemut ka, nem isiked mu law ni manliwwat. Eleg daka kastiguan hi-gak.”
11 Ela respondeu: — Ninguém, Senhor! Então Jesus disse:
12 Entanni ey an nantuttuddu mewan hi Jesus di Tempol et kantuy “Hi-gak etan kamei-ellig ni dilag ni kamemnang ni engeenget. Ya etan tuun mengiddinnel ni hi-gak et u-unnuden tuwak ey meweddan hi-gatu hu biyag ni endi pappeg tu.”
12 De novo, Jesus lhes falou, dizendo:
13 Kan idan Pharisee ni hi-gatuy “Itek mu. Hi-gam ngu ni ine-ehhel mu hu meippanggep ni annel mu.”
13 Então os fariseus lhe disseram: — Você dá testemunho de si mesmo. O testemunho que você dá não é verdadeiro.
14 Hinumang idan Jesus ey kantuy “Anin ni ene-ehhelen ku hu meippanggep ni annel ku, haggud makulug. Tep amtak hu nalpuan ku niya amtak hu lawwan ku, nem hedin hi-gayu, man eleg yu amta nalpuak niya lawwak.
14 Jesus respondeu:
15 — ausente —
15 Vocês julgam segundo a carne; eu não julgo ninguém.
16 — ausente —
16 E, se eu julgo, o meu juízo é verdadeiro, porque não sou só eu que julgo, mas eu e o Pai, que me enviou.
17 Anin ya Tugun Moses ni yuka u-unnuda et kantuy ‘Hedin dewwan tuun kamengihhuddut, ey humman hu makulug.’
17 Também na Lei de vocês está escrito que o testemunho de duas pessoas é verdadeiro.
18 Hi-gak hu hakey ni kamengihhuddut ni meippanggep ni hi-gak et ya meikkadwa ey hi Ama e nengitu-dak ni hi-gak.”
18 Eu dou testemunho de mim mesmo, e o Pai, que me enviou, também dá testemunho de mim.
19 Kan idan Pharisee nan Jesus ey “Attu kad-an nan Amam?” Hinumang Jesus et kantuy “Eleg yuwak amta, et humman hu, eleg yu dama amta hi Ama. Gullat ni inamta yuwak et inamta yu dama hi Ama.”
19 Então eles lhe perguntaram: — Onde está o seu Pai? Jesus respondeu:
20 Huyyadda inhel Jesus eman ni nantuttudduan tud Tempol etan di daka pengi-emmungin kaiddawat idan tuun pihhuh, nem endi an nampap ni hi-gatu, tep eleg ni medatngan hu aggew ni gintud Apu Dios ni pempapan dan hi-gatu.
20 Jesus proferiu essas palavras perto da caixa de ofertas, quando ensinava no templo. Ninguém o prendeu, porque ainda não havia chegado a sua hora.
21 Entanni mewan ey kan Jesus ni hi-gaday “Umlawwak et yuwak ali hemmahemmaken, nem mettey kayulli ey eleg mepesinsahan hu liwat yu, et humman hu eleg mabalin ni kayu umlaw etan di lawwan ku.”
21 Outra vez Jesus lhes falou, dizendo:
22 Ida kamanhuhummangan etan Jews e kanday “Mampettey na-mu, kele kantuy eleg mabalin ni tayu unnuden di lawwan tu?”
22 Então os judeus diziam: — Será que ele tem a intenção de se suicidar? Porque diz: “Para onde eu vou vocês não podem ir.”
23 Et kan Jesus ni hi-gaday “Hi-gayu ey tuu kayun ebuh, et humman hu, ebuh hu meippanggep ni wadad puyek ni wadad nemnem yu. Nem beken ni hanniman ni hi-gak, tep nalpu-ak di kabunyan.
23 Jesus lhes disse:
24 Huyya gaputun nanghelan kun nunman ni hi-gayun kangkuy mettey kayulli ey eleg mepesinsahan hu liwat yu hedin eleg yu kulluga e hi-gak hu Christo ni intu-dak Apu Dios ni mengippaptek ni tuu.”
24 Por isso, eu lhes disse que vocês morrerão em seus pecados. Porque, se não crerem que
25 Ey kan idan Jews ni hi-gatuy “Nem kaw hipa ka?” Kan Jesus ey “In-inhel ku dedangngu lan hi-gayu hedin hipa-ak ingganah nunya, nem eleg yu kulluga.
25 Então lhe perguntaram: — Quem é você? Jesus respondeu:
26 Dakel et hu e-helen kun lawah ni elaw yun umhulun ni kekastiguan yu. Nem ya nakka e-helan ebuh ey ya inhel etan ni nengitu-dak ni hi-gak, tep inamtak e makulug ni emin hu tuka e-hela.”
26 Muitas coisas tenho para falar e julgar a respeito de vocês. Porém aquele que me enviou é verdadeiro, de modo que as coisas que dele ouvi, essas digo ao mundo.
27 Emin ida etan nangngel nunya, ey eleg da amta e hi Apu Dios hu kapan-e-helan Jesus.
27 Eles não entenderam que Jesus lhes falava do Pai.
28 Kan Jesus ni hi-gaday “Yallin pengitta-geyan yuwak di keyew e Pengulwan ni emin ni tuu hu pengamtaan yun kakulugan tu hedin hipa-ak niya amtaen yulli dama e emin nakka pehpehding niya nakka e-e-hela ey intuttuddun Ama.
28 Então Jesus disse:
29 Ya etan nengitu-dak ni hi-gak ey wadan hi-gak ni kenayun. Eleg tuwak e-waya, tep nakka ippahding ni emin hu pinhed tu.”
29 E aquele que me enviou está comigo, não me deixou só, porque eu faço sempre o que lhe agrada.
30 Inhel Jesus huyya ey dakel ida tuun nengulug ni hi-gatu.
30 Quando Jesus disse isto, muitos creram nele.
31 Kan Jesus idan Jews ni nengulug ni hi-gatuy “Hedin pannananeng yun mengu-unnud ni nakka ituttuddu, man hi-gayu hu makulug ni kamengu-unnud ni hi-gak.
31 Então Jesus disse aos judeus que haviam crido nele:
32 Amtaen yulli hu makulug et isiked yun mengippahding ni lawah e mei-ellig etan ni himbut ni neliblih di nehimbutan tu.”
32 conhecerão a verdade, e a verdade os libertará.
33 Kan idan edum ni Jews ni hi-gatuy “Hi-gamin helag Abraham ey endi hakey ni hi-gamin an nanhimbut ingganah nunya. Hipa pinhed mun e-helen etan ni kammun meliblih kamid nehimbutan mi?”
33 Eles responderam: — Somos descendência de Abraão e jamais fomos escravos de ninguém. Como você pode dizer que seremos livres?
34 Hinumang Jesus et kantuy “Dengel yu eya e-helen kun hi-gayu. Makulug e ya tuun kamanliwwaliwwat ey heni himbut ni liwat tu, tep endi kabaelan tun mengippahding ni kayyaggud.
34 Jesus respondeu:
35 Ya himbut ey eleg meibbillang di pamilyah etan ni kan himbut ni hi-gatu, tep bega-en ni ebuh et anin hipan aggew et dammutun meippa-hep ali. Nem ya u-ungnga da ey ibbilang dan ingganah di pamilya da.
35 O escravo não fica sempre na casa; o filho, sim, fica para sempre.
36 Hi-gak e U-ungngan Apu Dios ey wada kabaelan kun umbaddang ni hi-gayu ma-lat isiked yun mengippahding ni lawah ey mewedda kabaelan yun mengippahding ni kayyaggud.
36 Se, pois, o Filho os libertar, vocês serão verdadeiramente livres.
37 Inamtak e helag dakeyun Abraham, nem beken ni henin elaw tu hu elaw yu. Tep hedin hi-gayu, man pinhed yun petteyen yuwak, tep eleg yu pinhed ni u-unnuden hu nakka ituttuddu.
37 Bem sei que vocês são descendência de Abraão; no entanto, estão querendo me matar, porque a minha palavra não está em vocês.
38 Hi-gak ey ya inang-ang kun Ama hu nakka e-e-hela. Nem hi-gayu ey yuka u-unnuda hi ameyu, et humman hu lawah hu yuka pehpehding.”
38 Eu falo das coisas que vi junto de meu Pai; vocês, porém, fazem o que ouviram do pai de vocês.
39 Kanda mewan ey “Endi edum ni impan-ammed mi, ebuh hi Abraham.” Kan Jesus ey “Gullat ngun hi Abraham hu ameyu et iu-unnud yud kayyaggud ni impahpahding tu.
39 Então lhe disseram: — Nosso pai é Abraão. Mas Jesus respondeu:
40 Nem beken ni hi-gatu ameyu tep pinhed yuwak ni petteyen ni nakka penghelin hi-gayun diddingngel kun Apu Dios. Hi Abraham ey eleg tu ipahding hu henin nunman.
40 Mas agora vocês estão querendo me matar, a mim que lhes falei a verdade que ouvi de Deus; Abraão não fez isso.
41 Emin kayu ey yuka pehpehding hu lawah, henin kapehpehding ameyu.”
41 Vocês fazem as obras do pai de vocês. Eles responderam: — Nós não somos filhos ilegítimos. Temos um pai, que é Deus.
42 Kan Jesus ey “Gullat ngun hi Apu Dios hu Ameyu, et pinheden yuwak, tep nalpu-ak ni hi-gatu. Immali-ak eyad puyek tep intu-dak tuwak ni hi-gatu, beken ni gapu tep pinhed ku.
42 Jesus disse:
43 Eleg yu han-awat hu nakka e-e-hela, tep eleg yu pinhed ni dedngelen.
43 Por que vocês não compreendem a minha linguagem? É porque vocês são incapazes de ouvir a minha palavra.
44 Heni kayu tu-wangu hi ameyu hi Satanas, tep pinpinhed yun pehding ida pinhed tu. Gapun hi-gatu ey kamettey hu tuu. Eleg tu pinhed hu kayyaggud tep endin hekey hu kayyaggud ni elaw tu. Ebuh haul niya itek ni wadan hi-gatu. Hi-gatu ap-apun emin ni maitek.
44 Vocês são do diabo, que é o pai de vocês, e querem satisfazer os desejos dele. Ele foi assassino desde o princípio e jamais se firmou na verdade, porque nele não há verdade. Quando ele profere mentira, fala do que lhe é próprio, porque é mentiroso e pai da mentira.
45 Et mukun eleg yuwak kulluga hedin nakka pan-e-helan hi-gayu hu makulug.
45 Mas, porque eu digo a verdade, vocês não creem em mim.
46 Hipan hi-gayu hu menghel ni wada liwat ku? Endi. Nem tamey hedin nakka e-e-helan hi-gayu hu makulug ey eleg yu kulluga.
46 Quem de vocês me convence de pecado? Se digo a verdade, por que não creem em mim?
47 Ya makulug ni tuun Apu Dios ey tuka u-unnuda tugun tu. Hedin hi-gayu, man eleg yu u-unnuda hi Apu Dios, et humman keang-angan tun beken kayun tuu tu.”
47 Quem é de Deus ouve as palavras de Deus; por isso, vocês não me ouvem, porque não são de Deus.
48 Kan idan Jews nan Jesus ey “Tam makulug etan inhel min iSamaria ka niya nehuklungan kan dimonyoh!”
48 Os judeus disseram a Jesus: — Será que não temos razão em dizer que você é samaritano e tem demônio?
49 Hinumang Jesus e kantuy “Endi neihuklung ni hi-gak. Ya nakka daydayawa ey hi Ama, nem yuwak kapippihula.
49 Jesus respondeu:
50 Hi-gak ey bekken ni ya keiddeyyawan ni annel ku nakka gamgami, tep ngenamung hi Apu Dios ni mengipedeyyaw ni hi-gak. Hi-gatu manhuwet ni hi-gayu.
50 Eu não procuro a minha própria glória; há quem a busque e julgue.
51 E-helen kun hi-gayu e makulug ni ya tuun kullugen tu eya nakka ituttuddu ey eleg mettey.”
51 Em verdade, em verdade lhes digo que, se alguém guardar a minha palavra, não verá a morte eternamente.
52 Ey kan mewan idan etan ni Jews nan Jesus ey “Makulug ni nehuklungan ka tu-wangu. Hi Abraham et yadda la prophets ey nangketey ida, ey kele hedin hi-gam kuma ey kammuy eleg mettey hu mengullug ni hi-gam?
52 Então os judeus disseram: — Agora estamos certos de que você tem demônio. Abraão morreu, e também os profetas, e você diz: “Se alguém guardar a minha palavra, não provará a morte eternamente.”
53 Kaw eta-ta-gey ka nem di Abraham et yadda la eman nangketey ni prophets? Hipa ni-ngangu muka pannemnem ni annel mu?”
53 Você não está querendo dizer que é maior do que Abraão, o nosso pai, que morreu? Também os profetas morreram. Quem você pensa que é?
54 Hinumang Jesus e kantuy “Hedin hi-gak hu kamengidaydayaw ni annel ku, ey endi silbitu. Nem hi Apu Dios e kanyun Dios yu hu kamengippedeyyaw ni hi-gak.
54 Jesus respondeu:
55 Ya kakulugan tu ey eleg yu amta hi Apu Dios, nem hedin hi-gak, man naka-amtak ni peteg. Eleg mabalin ni kangkuy eggak amta, tep hedin humman kangku, maitekkak tep. Nem bekennak ni henin hi-gayu e maitek, tep makulug ni naka-amtak hi Apu Dios et hi-gatu nakka u-unnuda.
55 Entretanto, vocês não o conhecem; eu, porém, o conheço. Se eu disser que não o conheço, serei como vocês: mentiroso; mas eu o conheço e guardo a sua palavra.
56 Hi Abraham e impan-ammed yu la ey pinhed tun ang-angen hu ellian ku et kaman-am-amleng eman ni nenang-angan tu.”
56 Abraão, o pai de vocês, alegrou-se por ver o meu dia; e ele viu esse dia e ficou alegre.
57 Kan idan Jews ey “Kulang pay ni nelima hu toon mu, ey kele kanmuy inang-ang mu hi Abraham ey netey dedangngu la et han ka maweda?”
57 Então os judeus lhe perguntaram: — Você não tem nem cinquenta anos e viu Abraão?
58 Nem kan Jesus ey “E-helen kun hi-gayu e makulug ni sigud ni wada-ak et han maweda hi Abraham.”
58 Jesus respondeu:
59 Inhel Jesus huyya ey kaeladdan batu etan Jews ni penengba dan hi-gatu, nem nanligud ni limmaw et hi-yanen tuddad Tempol.
59 Então pegaram pedras para atirar nele, mas Jesus se ocultou e saiu do templo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?