Daniel 8

IFY vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Yan eman ni meikkatlun toon ni nampatulan nan Belsassar ey nan-i-inneppak mewan e humman hu meikkadwan i-innep ku.
1 No terceiro ano do reinado do rei Belsazar, eu, Daniel, tive uma visão. Isto aconteceu depois daquela visão que eu tive anteriormente.
2 Yad i-innep ku ey wada-ak kumangngud Susa, e neluhud ni et-eteng ni bebley di probinsiya di Elam. Et nak kumangngu kaman-eh-ehneng etan di gilig ni wangwang di Ulai
2 Quando tive a visão, parecia que eu estava na cidadela de Susã, que fica na província de Elão. Nessa visão, eu estava junto ao rio Ulai.
3 ey wada inang-ang kun lakkitun kalneroh ni dewwa ha-duk tun andukkey. Nem andudukkey hu hakey, anin ni nanggillig ni simmu-lu.
3 Levantei os olhos e eis que, diante do rio, estava um carneiro, que tinha dois chifres. Os dois chifres eram compridos, mas um era mais comprido do que o outro; e o mais comprido apareceu por último.
4 Nakka ang-ang-anga humman ni lakkitun kalneroh ey tagan tu ha-duk e tuka panha-dukadda etan edum tun wadad appit ni kakelinnugin aggew, yad north niyad south. Katekkusiddan emin ni edum ni animal di puyek et endi hu hakey ni wada kabaelan tun mengippesikked ni tuka pehpehding. Et entanni ey nambalin ni et-eteng law kabaelan tu et tuka pehding ni emin hu pinhed tun pehding.
4 Vi que o carneiro dava chifradas para o oeste, para o norte e para o sul, e nenhum animal podia resistir a ele, nem havia quem pudesse livrar-se do seu poder. Ele fazia o que bem queria e, assim, se engrandeceu cada vez mais.
5 — ausente —
5 Enquanto eu procurava entender isso, eis que um bode vinha do oeste percorrendo toda a terra, mas sem tocar no chão. Esse bode tinha um chifre bem visível entre os olhos.
6 — ausente —
6 Foi na direção do carneiro que tinha os dois chifres, que eu tinha visto diante do rio, e correu contra ele com todo o seu furioso poder.
7 Indeplug tu etan kalneroh et panha-duken tu et mehepngit etan dewwan ha-duk tu. Endi law kabaelan nunman ni kalneroh et tu-lien etan ni gelding et pan-igsin tu, nem endi kameheggag ni kaan memaddang etan ni kalneroh.
7 Eu vi quando o bode chegou perto do carneiro e, enfurecido contra ele, o atacou e lhe quebrou os dois chifres. O carneiro não tinha força para resistir ao bode. O bode jogou o carneiro no chão e o pisou com os pés, e não houve quem pudesse livrar o carneiro do poder do bode.
8 Nema-ma law ni et-eteng ni peteg kabaelan nunman ni gelding. Nem entanni ey nepugah hu ha-duk tu et mahululan ni epat ni etta-teng ni ha-duk ni nambakbaklang hu nengihanggaan da.
8 O bode se engrandeceu cada vez mais. Porém, quando estava no auge do seu poder, o seu grande chifre foi quebrado, e em seu lugar saíram quatro chifres bem visíveis, que cresceram na direção dos quatro ventos do céu.
9 Entanni mewan ey pimmingi hu hakey ida etan ni epat ni ha-duk. Et-eteng kabaelan nunman ni ek-eket ni ha-duk niya sinekup ni nan-ap-apuan tu etan ida bebley di appit ni south niyad appit ni kasimmilin aggew ingganah lad bebley idan tutu-un Apu Dios di Israel.
9 De um deles saiu um chifre pequeno, que se engrandeceu na direção do sul, do leste e da terra gloriosa.
10 Nambalin ni et-eteng ni peteg kabaelan tu humman ni pingin ha-duk et gubaten tudda sindalud kabunyan et egahen tudda edum ni bittuwen et pan-igsin tudda.
10 Ele se engrandeceu tanto, que alcançou o exército dos céus. Lançou por terra alguns desse exército e das estrelas e os pisou com os pés.
11 Anin ni ya etan Ap-apuddan sindalud kabunyan et kinehing tu, et pasiked tu hu kamei-appit ni hi-gatun kewa-wa-wa, niya binahbah tu hu Tempol.
11 Ele se engrandeceu tanto, que chegou a desafiar o príncipe desse exército. Tirou dele o sacrifício diário e destruiu o lugar do seu santuário.
12 Gapuh nunman ni impahding tu ey wadadda law helag Israel ni kamangngenghay. Ey impanhelheltap tudda kamengullug. Emin etan kapehding idan tuun Apu Dios ni neiptek ni daka penaydayaw ni hi-gatu ey impasiked tu. Ey emin etan pinhed tu ey impahding tu.
12 O exército lhe foi entregue, com o sacrifício diário, por causa das transgressões. Lançou por terra a verdade, e tudo o que ele fez prosperou.
13 Entanni ey dingngel ku hu hakey ni anghel e kantu etan ni edum tun anghel ey “Pigan tulli hu keippahdingan eyan inang-ang ku? Ey pigan tu hu kegibbuhan ni nemahhig ni lawah ni kemeipahpahding di Tempol et han dammutu mewan ni man-appit ida tuun Apu Dios ni kewa-wa-wan hi-gatu? Ey pigan aggew hu panhelheltapan idan tutu-un Apu Dios niyadda sindalu tu? Niya pigan aggew hu pangngengehhayan dan Tempol?”
13 Depois, ouvi um santo que falava; e outro santo lhe perguntou: — Até quando vai durar a visão do sacrifício diário suprimido e da transgressão desoladora? Até quando o santuário e o exército ficarão entregues, para que sejam pisados aos pés?
14 Himmumang etan hakey ni anghel ey kantuy “Mengmenglaw ali humman ni lawah ni meippahding ni hanlibu et hanggatut et neliman aggew. Yan nunman alin tsimpuh ey eleg meippahding etan kapan-appisiddan tuun Apu Dios ni hi-gatun kekakkabbuhhan niya kekahkahdem. Pakkadek ni melebbah huyyan nebilang ni aggew et han mewan mambangngad ni emin etan kakkayyaggud ni kameippahding di Tempol.”
14 Ele me disse: — Até duas mil e trezentas tardes e manhãs. Depois, o santuário será purificado.
15 Nakka nemnemnema hu keibbellinan nunman ni nak ini-innep ey pinhakkeyey wada hu heni tuun immehneng di hinanggak.
15 Depois que tive a visão, eu, Daniel, procurei entendê-la. Foi quando se apresentou diante de mim um ser que tinha a aparência de homem.
16 Entanni ey wadalli kaman-e-hel etan di Wangwang e Ulai e kantuy “Gabriel, ehel mun hi-gatu hu keibbellinan eyan ini-innep tu.”
16 E ouvi uma voz de homem que vinha das margens do rio Ulai e que gritou assim: — Gabriel, explique a visão a esse homem.
17 Immali hi Gabriel et meidagsin hi-gak ey netukkaddak ni takut ku. Et kantun hi-gak ey “Hi-gam e tuun ebuh, ey mahapul ni ewwatam e huyyan inang-ang mud i-innep mu, ey humman idalli hu mekapkapyallin kepappegan ni puyek.”
17 Ele veio para perto de onde eu estava. Quando chegou, fiquei com muito medo e caí com o rosto em terra. Mas ele me disse: — Filho do homem, você precisa entender que esta visão se refere ao tempo do fim.
18 Kaman-e-ehhel ey nealimudengngak e limmukbubbak di puyek. Nem singnged tuwak et peehneng tuwak.
18 Ele ainda falava comigo quando caí sem sentidos, com o rosto em terra. Ele, porém, me tocou, me pôs em pé
19 Kantu ey “Dengel mu et ehelen kun hi-gam hu meippahding alin kepappegan eyan puyek ni pengippeang-angan Apu Dios ni bunget tu.
19 e disse: — Eis que vou lhe contar o que há de acontecer no último tempo da ira, porque esta visão se refere ao tempo determinado do fim.
20 Ya etan dewwan ha-duk etan ni lakkitun kalneroh ni inang-ang mu, ey humman ida etan bebley di Media niyad Persia.
20 Aquele carneiro com dois chifres, que você viu, são os reis da Média e da Pérsia.
21 Ya etan gelding, ey i-ehneng tu hu bebley di Greece. Ya etan ha-duk di nambattanan ni matetu, ey humman ali etan memengngulun patul di Greece.
21 O bode peludo é o rei da Grécia, e o chifre grande entre os olhos é o primeiro rei.
22 Yadda etan epat ni ha-duk ni simmemel ni neihullul etan di nehepngit ni ha-duk ey humman idalli etan epat ni bebley ni kegennadwaan ni bebley di Greece. Endillin hi-gada hu meki-ingngeh di kabaelan etan ni nemangulu.
22 O fato de o chifre ter sido quebrado, levantando-se quatro chifres em lugar dele, significa que quatro reinos se levantarão deste povo, mas não com força igual à que ele tinha.
23 Yallin ngannganih ni kepappegan idan nunman e kapan-ap-apui, tep ya nemahhig ni lawah ni daka pehpehding, ey wadalli hu meihhullul ni mampatul ni makabbunget niya nekattalam.
23 Quando se aproximar o fim desses reinos e as transgressões tiverem chegado ao máximo, surgirá um rei cruel e mestre em intrigas.
24 Et-eteng ali kabaelan tu, nem eleg ali melpun hi-gatu humman ni kabaelan tu. Nemahhig ali bahbahen tu niya meippahding alin emin hu pinhed tu. Anin idallin et-eteng kabaelan da niyadda tutu-un Apu Dios et bahbahen tudda.
24 Grande será o seu poder, mas não por sua própria força. Causará destruições terríveis, e prosperará naquilo que fizer. Destruirá os poderosos e o povo santo.
25 Nelaing alin peteg ni umtalam niya umhaul et he-ulen tulli hu dakel ni tuu et apputen tudda. Endilli maptek ey bahbahen tu dakel ni tutu-u ey eleg dalli am-amta. Et-eteng ali pampahhiyyaan tud tuka pehpehding, et anin ali etan ni Keta-ta-geyyan ni Ap-apu et kakkahingen tu. Mettey ali humman ni patul, nem beken alin tuu hu memettey ni hi-gatu.
25 Por sua astúcia, fará prosperar o engano. No seu coração ele se engrandecerá, e destruirá muitos que vivem despreocupadamente. Ele se levantará contra o Príncipe dos príncipes, mas será destruído sem intervenção humana.
26 Hedin ya etan meippanggep ni pan-appitan ni kekakkabbuhhan niyan mahmahdem ni inang-ang mud i-innep mu ey makulug ni um-amnudda, nem entan tu ni e-ehhel tep ayepaw ali amnuan tu.”
26 — A visão das tardes e das manhãs, que lhe foi dada, é verdadeira. Mas guarde a visão em segredo, porque se refere a dias ainda bem distantes.
27 Impandegeh kun pigan aggew humman ni nak ini-innep. Nem entanni ey inhikal ku et lumawwak di ngunuk ni indawat nan patul ni hi-gak. Nem nanengtun humman ni nak inang-ang di i-innep ku hu nakka pannenemnem, tep eggak han-awat.
27 Eu, Daniel, enfraqueci e fiquei doente durante vários dias. Depois, me levantei e tratei dos negócios do rei. Fiquei espantado com a visão, e não havia quem a entendesse.

Ler em outra tradução

Comparar com outra