Atos 17
IFY vs ARC
1 Indalan di Paul nan Silas di Ampipolis et yad Apolonia ni linawwan dad Thessalonica e wada simbaan idan Jews diman.
1 E, passando por Anfípolis e Apolônia, chegaram a Tessalônica, onde havia uma sinagoga de judeus.
2 Kaumlaw diman hi Paul ni mandeyyaw nan Apu Dios hedin Sabaduh, tep humman imminghan tuka pehding. Et hi-gatu nantuttuddun tellun Sabaduh ni meippanggep ni neitudek ni ehel Apu Dios.
2 E Paulo, como tinha por costume, foi ter com eles e, por três sábados, disputou com eles sobre as Escrituras,
3 Intuttuddu tu hu keibbellinan etan ni neitudek e mahapul ni panlelehhanan Christo et matey, nem metegguan. Kan Paul ey “Huyyan hi Jesus e nakka peennamtan hi-gayu ey hi-gatu hi Christo.”
3 expondo e demonstrando que convinha que o Cristo padecesse e ressuscitasse dos mortos. E este Jesus, que vos anuncio, dizia ele, é o Cristo.
4 Wadadda edum ni nengulug et mei-dum idad Paul nan Silas. Nei-dum ida dama dakel ni Greek ni kamenaydayaw nan Apu Dios, anin idan edum ni bibi-in Greek ni eta-gey saad da tep nengulug ida.
4 E alguns deles creram e ajuntaram-se com Paulo e Silas; e também uma grande multidão de gregos religiosos e não poucas mulheres distintas.
5 Nem nemahhig hu ameh idan Jews et ida umeyag ni mangkanghay et ida mengapkapyan guluh di diman ni bebley. Hinggep da baley Jason e nekiha-adan di Paul nan Silas ma-lat depapen dadda,
5 Mas os judeus desobedientes, movidos de inveja, tomaram consigo alguns homens perversos dentre os vadios, e, ajuntando o povo, alvoroçaram a cidade, e, assaltando a casa de Jasom, procuravam tirá-los para junto do povo.
6 nem endid Paul diman. Neala law et hi Jason et yadda etan edum ni kamengullug hu nan-inuhnuh da et ilaw daddad kad-an idan ap-apudman ni bebley e daka pan-itkuk e kanday “Immalidda law eyad bebley tayu etan ida tuun kaumbabahbah ni nemnem ni tuud kebebbebley
6 Porém, não os achando, trouxeram Jasom e alguns irmãos à presença dos magistrados da cidade, clamando: Estes que têm alvoroçado o mundo chegaram também aqui,
7 et aygan idan Jason di baley da. Emin ida ey daka kehhinga hu olden nan Cesar tep kanday wada hu keta-ta-geyyan ni ap-apu e hi Jesus kunu ngadan tu.”
7 os quais Jasom recolheu. Todos estes procedem contra os decretos de César, dizendo que há outro rei, Jesus.
8 Dingngel idan ap-apu et yadda tuu humman ni inhel da ey kamemunnumunnu nemnem da.
8 E alvoroçaram a multidão e os principais da cidade, que ouviram estas coisas.
9 Hedin hi Jason et yadda edum tu, ey minultaddan ap-apu et han dadda ibukyat.
9 Tendo, porém, recebido satisfação de Jasom e dos demais, os soltaram.
10 Kaikkakaguh idan kamengullug diman di Paul nan Silas et itu-dak daddad Berea ni hileng. Dimmateng idadman et ipa-yuh dan limmaw di simbaan idan Jews.
10 E logo os irmãos enviaram de noite Paulo e Silas a Bereia; e eles, chegando lá, foram à sinagoga dos judeus.
11 Kayyaggud hu nemnem idan Jews diman nem yadda Jews di Thessalonica tep pinpinhed dan mandeddengngel ni kaituttuddud Paul nan Silas. Ey daka bidbidan kewa-wa-wa etan neitudek ni ehel Apu Dios ma-lat amtaen da hedin makulug hu daka ituttuddu.
11 Ora, estes foram mais nobres do que os que estavam em Tessalônica, porque de bom grado receberam a palavra, examinando cada dia nas Escrituras se estas coisas eram assim.
12 Dakel ida nengulug diman, anin idan bibi-in Greek ni eta-gey saad da niyadda dakel ni lalakki.
12 De sorte que creram muitos deles, e também mulheres gregas da classe nobre, e não poucos varões.
13 Nem dingngel idan edum ni Jews di Thessalonika e kaituttuddud Paul hu ehel Apu Dios di Berea ey limmaw ida mewan et ida mengapkapyan guluh diman.
13 Mas, logo que os judeus de Tessalônica souberam que a palavra de Deus também era anunciada por Paulo em Bereia, foram lá e excitaram as multidões.
14 Et papuut idan kamengullug et pabsik da hi Paul e kinadwaan dan nampalaw di gilig di baybay. Nem hedin hi Silas nan Timothy ey nanha-ad idad Berea.
14 No mesmo instante, os irmãos mandaram a Paulo que fosse até ao mar, mas Silas e Timóteo ficaram ali.
15 Inlaw idan kamengullug hi Paul di Athens et yan pambangngadan da ey impaad tun hi-gada e mei-unnud di Silas nan Timothy di Athens.
15 E os que acompanhavam Paulo o levaram até Atenas e, recebendo ordem para que Silas e Timóteo fossem ter com ele o mais depressa possível, partiram.
16 Yan nunman ni wada hi Paul di Athens ni tu kapenehheggedid Silas nan Timothy ey lawah tuka pannemnem tep dakel hu kinapyaddan tuud man Athens ni nambakbaklang ni dios ni daka daydayawa.
16 E, enquanto Paulo os esperava em Atenas, o seu espírito se comovia em si mesmo, vendo a cidade tão entregue à idolatria.
17 Kewa-wa-wa ni limmaw hi Paul di simbaan idan Jews ni mantuttuddun hi-gada niyadda Gentiles ni kamandaydayaw nan Apu Dios ey kameki-enung-ungbal ni hi-gada et yadda tutu-ud mulkaduh.
17 De sorte que disputava na sinagoga com os judeus e religiosos e, todos os dias, na praça, com os que se apresentavam.
18 Wadadda damadman etan ida nangkelaing ni tuun nengadal ni elaw Epikulus et ya Stoic e nekienung-ungbal idan Paul. Yadda edum ni hi-gada ey kanday “Hipa kae-e-hela eyan tuu e nalgenalgem hu tuka heppita.” Kan idan edum ey “Meippanggep na-mun dios ni edum ni bebley hu tuka ituttuddu.” Huyya kan da tep kaituttuddun Paul hu meippanggep nan Jesus et ya netagwan tu.
18 E alguns dos filósofos epicureus e estoicos contendiam com ele. Uns diziam: Que quer dizer este paroleiro? E outros: Parece que é pregador de deuses estranhos. Porque lhes anunciava a Jesus e a ressurreição.
19 Ingkuyug idan tuu hi Paul et ilaw daddan etan ni kan dan Areopagus et kandan hi-gatuy “Ehel mu pangngun hi-gami meippanggep eyan baluh ni muka ituttuddu.
19 E, tomando-o, o levaram ao Areópago, dizendo: Poderemos nós saber que nova doutrina é essa de que falas?
20 Hin-appil ni peteg huttan ni muka ituttuddu, et humman hu pinhed min amtaen hu keibbellinan tudda huttan.”
20 Pois coisas estranhas nos trazes aos ouvidos; queremos, pois, saber o que vem a ser isso.
21 Yadda tuudman Athens, anin idan etan ni nekibebley ey pinpinhed dan an mandeddengngel niya meki-enung-ungbal meippanggep ni hipan hin-appil ni kamee-ehhel.
21 (Pois todos os atenienses e estrangeiros residentes de nenhuma outra coisa se ocupavam senão de dizer e ouvir alguma novidade.)
22 Et umehneng hi Paul et kantuddan neamung ey “Hi-gayun tuud Athens, nakka ang-ang-anga ey nemahhig hu yuka penaydayaw idan dios yu.
22 E, estando Paulo no meio do Areópago, disse: Varões atenienses, em tudo vos vejo um tanto supersticiosos;
23 Tep nak nandalladallan et ang-ang-angen kudda dakel ni kinapya yun yuka daydayawa ey inang-ang ku neitudek etan di hakey ni yuka pan-apisi e kantuy ‘Huyya pan-appitan etan ni dios ni eleg meamta.’ Huyyan Dios ni yuka daydayawan eleg yu amta hu peamtak ni hi-gayun nunya.
23 porque, passando eu e vendo os vossos santuários, achei também um altar em que estava escrito: Ao Deus Desconhecido . Esse, pois, que vós honrais não o conhecendo é o que eu vos anuncio.
24 Humman ni Dios hu nengapya eyan puyek et yadda hipan wadadya. Hi-gatu ap-apun emin ni wadad puyek et yad kabunyan. Huyyan Dios ey eleg manha-ad di kakapyaan tuun pambelleyan tu.
24 O Deus que fez o mundo e tudo que nele há, sendo Senhor do céu e da terra, não habita em templos feitos por mãos de homens.
25 Ey eleg tu mahapul hu hipan kapehding winu kaiddawat ni tuu tep endi mahapul tu. Hi-gatu anhan law hu kamengidwat ni biyag, ya yayyah niya emin ni mahapul idan tuu.
25 Nem tampouco é servido por mãos de homens, como que necessitando de alguma coisa; pois ele mesmo é quem dá a todos a vida, a respiração e todas as coisas;
26 Hi-gatu nanletun nemangulun tuun nahlagan ni emin ni tuud puyek. Simpeng tu biyag ni tuud puyek niya attu panha-adan da.
26 e de um só fez toda a geração dos homens para habitar sobre toda a face da terra, determinando os tempos já dantes ordenados e os limites da sua habitação,
27 Huyya impahding Apu Dios ma-lat wada inna-nun tutu-un mannemmen niya mengamtan hi-gatu, tep ya kakulugan tu ey eleg meidawwin hi-gatsu.
27 para que buscassem ao Senhor, se, porventura, tateando, o pudessem achar, ainda que não está longe de cada um de nós;
28 Makulug numan etan kanday ‘Hi Apu Dios hu kamengidwat ni biyag tayu, yadda wadan hi-gatsu, niya hi-gatu gaputun wada itsudya.’ Anin eman lan hakey ni edum yun nangkelaing ni mantuddek ey wada intudek tun kantuy ‘Emin itsu ey u-ungnga daitsun Apu Dios.’
28 porque nele vivemos, e nos movemos, e existimos, como também alguns dos vossos poetas disseram: Pois somos também sua geração.
29 Et hedin hanniman e u-ungnga daitsun Apu Dios, eleg tayu nemnemnema e hi-gatu ey heniddan yuka kekapyaan dios yun balituk, gumek, keyew winu batu.
29 Sendo nós, pois, geração de Deus, não havemos de cuidar que a divindade seja semelhante ao ouro, ou à prata, ou à pedra esculpida por artifício e imaginação dos homens.
30 Hi Apu Dios ey eleg tu kastiguen ida tuun nunman ni eleg da pengamtaan ni hi-gatu, nem yan nunya law ey pinhed tun mantuttuyyuddan emin hu tuun liwat da niya issiked dan menaydayaw idan beken ni makulug ni dios et hi-gatu law hu daydayawen da.
30 Mas Deus, não tendo em conta os tempos da ignorância, anuncia agora a todos os homens, em todo lugar, que se arrependam,
31 Tep gintud tu aggew ni panhuwetan tun emin ni tuud puyek niya limpiyuh hu tuka panhuwet. Ya kei-ang-angan tu e makulug huyya ey sineguan tu hi Jesus ni neteyyan tu et hi-gatu putuken tun manhuwet ni emin ni tuu.”
31 porquanto tem determinado um dia em que com justiça há de julgar o mundo, por meio do varão que destinou; e disso deu certeza a todos, ressuscitando-o dos mortos.
32 Dingngel da humman ni inhel Paul meippanggep ni kaketegguin netey ey anggengi-ngiddan edum. Nem wadadda dama edum ni kanday “Pinhed min mandedngel ali mewan ni pidwatun pantuttudduam ni meippanggep ni nuntan.”
32 E, como ouviram falar da ressurreição dos mortos, uns escarneciam, e outros diziam: Acerca disso te ouviremos outra vez.
33 Entanni et hi-yanen Paul ida etan neamung.
33 E assim Paulo saiu do meio deles.
34 Nem wadadda edum ni nengabulut ni intuttuddun Paul et mangulug ida. Ya hakey ni nengulug ey hi Dionisio e hakey ni konsihal et ya etan hakey daman bii e hi Damaris et wadadda pay edum da.
34 Todavia, chegando alguns varões a ele, creram: entre os quais estava Dionísio, o areopagita, e uma mulher por nome Dâmaris, e, com eles, outros.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?