1 Crônicas 21

Ya ehel apu Dios (IFY) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Entanniy pinhed Satanas ni iddawtan ida helag Israel ni panliggatan da et penemnem tun David ni pebillang ida tutu-u tu.
1 Satanás quis criar problemas para o povo de Israel e por isso levou Davi a fazer uma contagem do povo.
2 Et iolden David nan Joab niyadda edum ni ap-apun sindalu tu et kantuy “Lakkayuy di emin ni bebley di Israel meippalpud Beersheba di south ingganah di Dan di north et bilangen yuddan emin hu helag Israel, tep pinhed kun amtaen hedin pigaddan emin.”
2 Davi deu a Joabe e aos outros oficiais a seguinte ordem: — Vão por toda a terra de Israel, desde o Norte até o Sul, e façam a contagem do povo. Eu quero saber quantos somos.
3 Nem kan Joab ey “Hi Apu Dios hu mengippedakkel ni meminhanggatut hu tutu-u eyad Israel! Apu patul, bega-en muddan emin. Kele mu pehding huyya? Kaw beken ni pambehhulan emin ni helag Israel?”
3 Mas Joabe respondeu: — Que o
4 Nem kapepillit nan David ni pehding Joab huyyan in-olden tu et lumaw hi Joab et tu hinapen emin ida bebley di Israel et han mambangngad di Jerusalem.
4 Mas o rei fez com que Joabe obedecesse à sua ordem. Então Joabe saiu, viajou por toda a terra de Israel e depois voltou para Jerusalém.
5 Et peamtan Joab nan David e ya bilang idan lalakkin kabaelan tun mekiggubbat ey hakey ni milyon et hanggatut ni libud Israel niya epat ni gatut et nepitun libud Judah.
5 Ele informou ao rei Davi que o total de homens capazes para o serviço militar era o seguinte: um milhão e cem mil em Israel e quatrocentos e setenta mil em Judá.
6 Eleg pinhed Joab humman ni in-olden nan David et eleg tu pakibilang ida helag Levi nan Benjamin.
6 Mas Joabe desaprovava a ordem do rei e por isso não fez a contagem nas tribos de Levi e Benjamim.
7 Nem eleg ni hekey pinhed Apu Dios hu da nambilangan et kastiguen tudda helag Israel.
7 O que foi feito desagradou a Deus, e por isso ele castigou o povo de Israel.
8 Et entanniy kan David nan Apu Dios ey “Nakka ebbuluta e nanliwattak ni hi-gam ni nak nengipahdingan nunya. Liwwan mu anhan huyyan nanliwatak. Eggak ni hekey nemnemen et ipahding ku huyya.”
8 Então Davi disse: — Ó Deus, eu cometi um pecado terrível quando mandei contar o povo. Por favor, perdoa-me! O que fiz foi uma loucura.
9 Et kan Apu Dios nan Gad e prophet David ey
9 Então o Senhor Deus disse a Gade, o profeta de Davi:
10 “Mu ehel nan David e kammuy ‘Huyya inhel Apu Dios: Iddawtan dakan tellun pampillian mun pengastiguk ni hi-gam, et ya etan pillien mu hu ippahding ku.’”
10 — Vá e diga a Davi que eu dou a ele o direito de escolher uma de três coisas; aquilo que ele escolher eu farei. — Você pode escolher uma destas três coisas: três anos de fome, três meses fugindo dos exércitos dos seus inimigos ou três dias nos quais o
11 Et lumaw hi Gad di kad-an David et kantun hi-gatuy “Huyya inhel Apu Dios: ‘Hipa hu pinhed mun pengastiguk ni hi-gam:
11 — ausente —
12 ya tellun toon ni bisil, winu tellun bulan ni pemahbahan dakeyun buhul yu, winu tellun aggew ni nemahhig ni degeh ni i-alin anghel Apu Dios e hinnapen tun emin eya Israel.’ Hipa pillien mu et humman hu ihhumang kun Apu Dios?”
12 — ausente —
13 Hinumang David ey kantuy “Nekalligat huttan ni nemnemen. Nem nakka pekeddukdul ni hi Apu Dios mismuh mengastigun hi-gak tep et-eteng ni hemek tu, et beken ni ya tuu ussalen tun mengastigun hi-gak.”
13 Davi respondeu: — Estou desesperado; porém não quero ser castigado por homens. Que o próprio
14 Et paelin Apu Dios hu nemahhig ni degeh idan helag Israel ey nepitun libu hu netey ni hi-gada.
14 Então Deus mandou que uma peste caísse sobre o povo de Israel, e morreram setenta mil israelitas.
15 Intu-dak tu etan anghel ni an memettey idan iJerusalem nem nantuttuyyu et kantu etan ni anghel ey “Hiyya ew law, entan tudda patey tuudman.” Yan nunman ey kaman-eh-ehneng etan anghel di kad-an ni illikan Araunah e Jebusite.
15 Depois mandou um anjo para destruir a cidade de Jerusalém, mas mudou de ideia e disse ao anjo: — Pare! Já chega! O anjo do
16 Intangaw David di kabunyan ey inang-ang tu humman ni anghel ni kaman-eh-ehneng e singnged tu ispadah e nandaddan ni memettey idan iJerusalem. Et mambalwasiddan langgusih hi David niyadda etan kamengipappangngulu et lumukbub idad puyek.
16 Davi olhou e viu o anjo no ar, segurando a sua espada, pronto para destruir Jerusalém. Então Davi e os líderes do povo, todos eles vestindo roupas feitas de pano grosseiro, ajoelharam-se e encostaram o rosto no chão.
17 Ey nandasal hi David e kantuy “Apu Dios, hi-gak hu nanliwat. Hi-gak hu nengipebilang idan tutu-u. Apu Dios e Dios ku, hi-gak niyadda pamilyah ku kastigum. Entan tu ilegat ida eya tutu-u tep beken ni hi-gada nanliwat.”
17 Aí Davi orou assim: — Ó Deus, fui eu que errei. Fui eu quem mandou fazer o recenseamento. O que foi que essa pobre gente fez? Ó
18 Et an ehelen etan ni anghel Apu Dios nan Gad e tu e-helen nan David et lumaw di illikkan Araunah et mengapyan pan-appitan nan Apu Dios diman.
18 Então o anjo do Senhor disse a Gade que mandasse Davi construir um altar para Deus no terreiro de malhar cereais que pertencia a Araúna.
19 Inu-unnud David humman ni in-olden Apu Dios ni inhel Gad ni hi-gatu et lumaw.
19 Davi obedeceu à ordem do Senhor e foi, como Gade lhe tinha dito.
20 Wada hi Araunah diman niyadda etan epat ni lakin u-ungnga tu e ida kaman-illik ni wheat. Yan nenang-angan dan etan ni anghel ey bimmesik ida etan epat ni u-ungngan Araunah et ida mantalu.
20 Ali, no terreiro, Araúna e os seus quatro filhos estavam malhando trigo. Quando viram o anjo, os filhos fugiram e se esconderam.
21 Inang-ang Araunah e iyalli hi David e patul ey hini-yan tu etan illikkan et tu dammuen et manyuung e neitumuk angah tud puyek.
21 Ao ver Davi chegando, Araúna saiu do terreiro, ajoelhou-se e encostou o rosto no chão.
22 Kan David ni hi-gatuy “Igtang mun hi-gak eya puyek ni muka pan-illiki et mengapya-ak ni pan-appitan Apu Dios ma-lat pasiked tu hu degeh ni neihinap di bebley tayu et kamangkettey ida tuu. Iddawat ku ustuh ni bayad tu.”
22 Então Davi lhe disse: — Quero que você me venda o seu terreiro de malhar cereais a fim de que eu construa nele um altar para Deus, o
23 Kan Araunah ey “Apu patul, iddawat kun hi-gam et usalen mud pinhed mun pengussalan. Adyah ida eya bakan i-appit mun kagihheba ey adyah ida eya keyew ni pan-illikan ni ittungum niya adyah ida wheat ni mei-dum ni mei-appit. Iddawat kun hi-gam idan emin huyya.”
23 Araúna disse: — Fique com o terreiro e faça com ele o que quiser. Aqui estão estes bois para serem queimados em
24 Nem himmumang hi David ey kantuy “Eleg, beyyadak etan ustuh ngu dedan ni bayad tu. Tep eggak i-appit nan Apu Dios hu hipan melpun hi-gam ni eggak beyyadi.”
24 Mas Davi respondeu: — Isso não! Eu pagarei o preço justo. Não vou dar como oferta ao
25 Et idwat tun Araunah etan bayad ni puyek ni pan-illikan e enem ni gatut ni balituk.
25 E pagou a Araúna quase sete quilos de ouro pelo terreiro.
26 Nengapyan pan-appitan et man-appit nan Apu Dios ni kagihheba niya nan-appit ni pekiddagyuman ni hi-gatu. Nandasal ey hinumang Apu Dios et paeli tu apuy ni nalpud kabunyan et magiheb ida etan neiappit di pan-appitan.
26 Então construiu ali um altar para Deus e ofereceu sacrifícios que foram completamente queimados e ofertas de paz. Ele orou, e Deus respondeu, mandando fogo do céu para queimar os sacrifícios que estavam no altar.
27 Entanni ey immehel hi Apu Dios etan ni anghel et ibangngad nunman ni anghel hu ispadah tud asip tu.
27 O Senhor Deus mandou que o anjo colocasse a sua espada na bainha, e ele obedeceu.
28 Yan nenang-angan David e hinumang Apu Dios hu dasal tu ey nan-appit etan di illikkan Araunah.
28 Naquele instante Davi entendeu que Deus havia respondido à sua oração e por isso ofereceu sacrifícios no altar do terreiro de malhar cereais.
29 Ya Tabernacle ni kinapyan Moses di eleg mebebleyi niya etan kapan-appisin kagihheba ey wadaddad Gibeon ni nunman ni tsimpuh.
29 Naquele tempo a Tenda da Presença de Deus , que Moisés havia feito no deserto, e o altar onde os sacrifícios eram queimados ainda estavam no lugar de adoração que ficava em Gibeão.
30 Nem eleg peka-law hi David diman ni an mandeyyaw nan Apu Dios tep kaumtakut ni ispadah etan ni anghel Apu Dios.
30 Mas Davi não podia ir até lá para adorar a Deus porque estava com medo da espada do anjo do Senhor .

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Crônicas 21, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.