Marcos 4

GDF vs ARC

Sair da comparação
ARC Almeida Revista e Corrigida 2009
1 Fitsa tlǝrna, ka dala Yasu da tǝghay dǝlv, ka gwidǝn farsa tsagatǝrdu tsaga tsin kǝ udakh. Dzakhava udakhe a tsarghǝrana zikǝn itar char. Wirva yana, ba da tsin da peryuwa ndzǝgan ǝmb. Dzakhava udakh daghan tsuguna ǝn ghitsǝn tǝghay gǝrdz.
1 E outra vez começou a ensinar junto ao mar, e ajuntou-se a ele grande multidão; de sorte que ele entrou e assentou-se num barco, sobre o mar; e toda a multidão estava em terra junto ao mar.
2 A tsagatǝrdu ad dǝgitakh zikǝn dǝ jakva lavakh. Ka niya tsitar,
2 E ensinava-lhes muitas coisas por parábolas e lhes dizia na sua doutrina:
3 “Bambǝg tlim, tsǝnam tsǝn, dadak wusa a dala da tukhǝn gukh sar.
3 Ouvi: Eis que saiu o semeador a semear.
4 Madǝvin ǝn kwazdu khulfa, yakhaya ɓalal da tǝ ɗul, ka sa ɗikakha vaɗu itar.
4 E aconteceu que, semeando ele, uma
5 Yakhaya tsuguna ɓalala da tǝ vake dǝ jajǝrkh, vake kwal dǝ khay char. Ka fǝtsawal itar kujaɗ kujaɗ, wirva vakena na khay chara bi.
5 E outra caiu sobre pedregais, onde não havia muita terra, e nasceu logo, porque não tinha terra profunda.
6 Tǝvga kǝ fatsiya, ka ɓayandal ad khiyakhen, ka ghulala itar. Wirva tlǝla tara, a dagh ba da khay chara bi.
6 Mas, saindo o sol, queimou-se e, porque não tinha raiz, secou-se.
7 Yakhaya kǝ khulf tsuguna, ɓaldagh itar da tak. Ka ɗakala takena, ɓidzatǝrǝf. Ka yiga ba itar zǝr bi.
7 E outra caiu entre espinhos, e, crescendo os espinhos, a sufocaram, e não deu fruto.
8 Yakhaya kǝ khulf tsuguna, ɓalala itar da tǝ dǝlɓ. Fǝtsawala tsitara, ka ɗakala itar, yiga itar zǝr ndǝkchiɓ. Yakhaya yige tar zǝr kulkhǝkǝrɗ kulkhǝkǝrɗ. Yakhaya tsuguna kulunkwakh kulunkwakh. Yakhaya tsuguna dǝrmǝk dǝrmǝk.”
8 E outra caiu em boa terra e deu fruto, que vingou e cresceu; e um produziu trinta, outro, sessenta, e outro, cem.
9 A mbasana Yasu ad kwar lav sar dǝ kwarne, “Ɗaga ude dǝ tlǝm tsǝn lava, tsǝnin.”
9 E disse-lhes: Quem tem ouvidos para ouvir, que ouça.
10 Madǝv Yasu ǝn ndzǝgan tukuɗa tukuɗa, furakh sar na kǝlatǝm mits, zǝ liye a tsarghǝran, ka ndiɗarwal itar ad dǝge ǝn tuku jakva lavakhen.
10 E, quando se achou só, os que estavam junto dele com os doze interrogaram-no acerca da parábola.
11 Ka niya tsitar, “Kura a khayakurnǝfud ad tsa ɓǝghan na kǝ dǝge tǝghǝr kǝ tlǝksa Yazhigǝl. Ak yakhaye kwal nǝg ǝn kura, itsauɗa ǝn kwaratǝrǝn jakva lavud.
11 E ele disse-lhes: A vós vos é dado saber os mistérios do Reino de Deus, mas aos que estão de fora todas
12 Ki zǝɗa,
12 para que, vendo, vejam e não percebam; e, ouvindo, ouçam e não entendam, para que se não convertam, e lhes sejam perdoados os pecados.
13 Tsuguna ka nǝv Yasu tsitar, “Ai da katlga ba kur ad dǝge ǝn tuku inana kǝ jakva lava bi, ai da katla ndar kur ad dǝge ǝn tuku tlǝrna jakva lavakhi?
13 E disse-lhes: Não percebeis esta parábola? Como, pois, entendereis todas as parábolas?
14 Auna dǝge ǝn tuku jakva lavan. Khulfe a kwazdu dadak tukha, in lav Yazhigǝl.
14 O que semeia semeia a palavra;
15 Khulfakhe a ɓalal da tǝ ɗul, ǝn mǝdla jakva udakhe a tsǝna lav Yazhigǝl. Ba itar ǝn tsǝna lavana, ǝn dǝvǝn dǝva, ka sagh Shatana khutsala dǝ lave ǝn rǝvakhuɗ tar.
15 e os que estão junto ao caminho são aqueles em quem a palavra é semeada; mas, tendo eles a ouvido, vem logo Satanás e tira a palavra que foi semeada no coração deles.
16 Khulfe a ɓalala da tǝ jajǝrkh, ǝn mǝdla jakva udakhe a tsǝna lav Yazhigǝl, ka chauge tar kujaɗ kujaɗ, dǝ khwaɗǝg tsugun.
16 E da mesma sorte os que recebem a semente sobre pedregais, que, ouvindo a palavra, logo com prazer a recebem;
17 Fatsiya a tsǝga ba itar ad tlǝl bi, uk da zulu da tǝ sart khǝɗikǝn itar. Da ka sagh dlaɗa awana mbakhǝl, kǝ wirva fadǝghǝro dǝ lav Yazhigǝl, ka gwiyal itar da tǝlg kujaɗ kujaɗ.
17 mas não têm raiz em si mesmos; antes, são temporãos; depois, sobrevindo tribulação ou perseguição por causa da palavra, logo se escandalizam.
18 Khulfe a ɓaldagh da tak, ǝn mǝdla jakva udakhe a tsǝna lav Yazhigǝl.
18 E os outros são os que recebem a semente entre espinhos, os quais ouvem a palavra;
19 Ai wirva puta giɗǝn larda, zǝ valdu ghǝr gat tluwandala, zǝ nagh dǝgakh lard sikh sikh sikh, ka ɓidzanǝf ad laven. Ka na dǝge ǝn tukuwin bi.
19 mas os cuidados deste mundo, e os enganos das riquezas, e as ambições de outras coisas, entrando, sufocam a palavra, e fica infrutífera.
20 Khulfe ɓalal ǝn tǝ vak duɓan, ǝn mǝdla jakva udakhe a tsǝna lav Yazhigǝl, chauge tar, mangga itar tlǝr din. Ka yige tar zǝr, kulkhǝkǝrɗ kulkhǝkǝrɗ. Yakhaya, kulunkwakh kulunkwakh. Yakhaya tsuguna, dǝrmǝk dǝrmǝk, ak khulfe a kwazduwud.
20 E os que recebem a semente em boa terra são os que ouvem a palavra, e
21 Ka zuvuk Yasu dǝ kwarne, “Ən vǝdza kara kazaz khud ka barsud ǝn kus kǝ gagaya? Awana ǝn kus kǝ pin khǝngana? Nabakhud ǝn bǝga bǝg ǝn vak bǝgan sara?
21 E disse-lhes: Vem,
22 Dǝge ɓǝghanud, da ɓadala ɓud da tǝ ɓal. Dǝge kwargud bǝghanyan, da ɓado ɓud da tǝ ɓal.
22 Porque nada há encoberto que não haja de ser manifesto; e nada se faz
23 Ude dǝ tlim tsǝn lava, tsǝnin.”
23 Se alguém tem ouvidos para ouvir, que ouça.
24 Ka kwara tǝrkhai tsugun kwarne, “Bamaru tlim kǝ dǝge ǝn tsǝna kur. Darame ǝn kuradakha dǝgit kǝ udakh din, din da kura kha dud. Da gwidǝn kurakha dinud mal kǝ yan.
24 E disse-lhes: Atendei ao que ides ouvir. Com a medida com que medirdes vos medirão a vós, e ser-vos-á ainda acrescentada.
25 Ude dina, da banargher bugud zikǝn. Ude kwal dina, ngwaɗa khǝɗike dinin, da chawarval chawud.”
25 Porque ao que tem, ser-lhe-á dado; e, ao que não tem, até o que tem lhe será tirado.
26 Ka nǝv Yasu tsugun, “Nggwaɗe na tlǝksa gharazhigǝl. Nggwaɗa ude a kwazdu khulf ǝn gukh.
26 E dizia: O Reino de Deus é assim como se um homem lançasse semente à terra,
27 Khana zǝ tǝkhul, ǝn fǝtsa khulfena ka ɗak. In tsuguna ǝn tsa ba dǝ ɗule ǝn fǝtsda khulfen zǝ ɗaka bi.
27 e dormisse, e se levantasse de noite ou de dia, e a semente brotasse e crescesse, não sabendo ele como.
28 Khayen dǝ ghǝr sar ǝn bǝgan ad khulfen da fǝtsa, zǝ ɗaka, sǝkhadal ad ghǝr, ka yigan ad zǝr.
28 Porque a terra por si mesma frutifica; primeiro, a erva, depois, a espiga, e, por último, o grão cheio na espiga.
29 Ba dǝgwayen ǝn tǝkhala tǝkh, ka da zǝɓ gidz kǝ da tsǝga tsǝg, wirva a tlala sarta tsǝg khi.”
29 E, quando foice, porque está chegada a ceifa.
30 Ka nǝv Yasu tsugun, “Uɗa da kwara kiyami? Da kura dǝ uɗa kiyam ad tlǝksa Yazhigǝli? Awana, ira kǝ jakva lave da kurada kiyam mana sari?
30 E dizia: A que assemelharemos o Reino de Deus? Ou com que parábola o representaremos?
31 Nggwaɗa khulf mastad, ai khǝɗikan ǝn daghan khulfakhe ǝn tukhud ǝn lard.
31 É como um grão de mostarda, que, quando se semeia na terra, é a menor de todas as sementes que há na terra;
32 Dǝmbiyanen, da tukhgud, ǝn ɗaka mal kǝ dǝgakhe ǝn wusud ǝn nggaɓ. Ən bakh gwal char, ai da tǝkha ɗikakh kǝ ndzǝgan ǝn kus kǝ sǝɗikw sar.
32 mas, tendo sido semeado, cresce, e faz-se a maior de todas as hortaliças, e cria grandes ramos, de tal maneira que as aves do céu podem aninhar-se debaixo da sua sombra.
33 Dǝ khulf ina kǝ jakva lavakh zikǝn, a kwara tǝrkhai Yasu ad lava Yazhigǝl kǝ udakh. Kalkal ɗule da katlda itar.
33 E com muitas parábolas tais lhes dirigia a palavra, segundo o que podiam compreender.
34 Na dǝge a kwara tǝrkhayin kwal dǝ jakva lava bi. Ən sarte da tukuɗa tukuɗa itar zǝ furakh sar, ǝn kwaratra kwara dǝge ǝn tuku laven.
34 E sem parábolas nunca lhes falava, porém tudo declarava em particular aos seus discípulos.
35 Ɓǝlga kǝ khagw fitsa yanen, ka nǝv Yasu kǝ furakh sar, “Dziyamal da tǝ yan kǝ ghǝdzǝva gadzak.”
35 E, naquele dia, sendo já tarde, disse-lhes: Passemos para a outra margem.
36 Ɗuwars itar ad dzakhava udakh, ka dagh furakh sar da peryuwe ǝn ndzǝgan Yasu ǝmb. Nǝg tlǝrna peryuwakh tsugun zitar.
36 E eles, deixando a multidão, o levaram consigo, assim como estava, no barco; e havia também com ele outros barquinhos.
37 Ka soghǝr zikan kǝ fuɗ char ǝn yuwen, ǝn tlǝga tlǝga ghǝɗkuta yuwa ad peryuwen. Ən daks yu da peryu, tǝmga khǝɗikǝn kǝ righa righ.
37 E levantou-se grande temporal de vento, e subiam as ondas por cima do barco, de maneira que já se enchia de água.
38 Ən khǝnkhar Yasu ǝn tǝlg kǝ peryu, ka bo ad ghǝr sar ǝn tǝ dǝg ɓǝl ghǝre kurɓǝt. Ka tsiyanǝf furakh sar, ka ndiɗarwal itar kwarne, “Malǝma, na ɗangwa tsǝkha itsa ndǝkiyamu yuwa, ǝmtsǝga kiyam biya?
38 E ele estava na popa dormindo sobre uma almofada; e despertaram-no, dizendo-lhe: Mestre, não te importa que pereçamos?
39 Ka tsiyif ǝn khar, tavarghǝr ad di kǝ fuɗen. Ka niya kǝ ghǝɗkuta yu, “Ghitsga ghits.” Ka ghitsga fuɗen. Ka ɗiw nǝv vaken.
39 E ele, despertando, repreendeu o vento e disse ao mar: Cala-te, aquieta-te. E o vento se aquietou, e houve grande bonança.
40 Ka niya kǝ furakh sar, “Uɗa lava tsukur a gǝdzǝf ndǝkyani? Sakhkana na kur dǝ fadǝghǝrofǝg biya?”
40 E disse-lhes: Por que sois tão tímidos? Ainda não tendes fé?
41 Ka gǝdzǝf itar char. Ka ndiɗakava tsitar kwarne, “Khulf ira kǝ ud ineni? Zǝva, fuɗa zǝ ghǝɗkutayuwa ǝn tsǝnaru tsǝn kǝ lav sari?”
41 E sentiram um grande temor e diziam uns aos outros: Mas quem é este que até o vento e o mar lhe obedecem?

Ler em outra tradução

Comparar com outra