Rute 4
CBUNT vs NVT
1 Anuritam zar Boos yaktashsha shaniyshini tsiyatkamchu kusarangiya yuwash anshuch tputs urutamari tsiyatsseem yaramaam shaniykana anshu. Ashirucha, anungaz tputs mazinapani atusin, Boostam maachiri kusataranganaya. Boossha tsiyatarangu, Naanints ningeem; k'xinangints. Yuwaa tsiyatki anoo mazinangtsa, tárangu, tputsshitisin anuritam mazinapani atusin kuxinartaranganaya.
1 Boaz foi à porta da cidade e sentou-se ali. Nesse momento, ia passando o parente resgatador que ele havia mencionado. Boaz o chamou: “Venha cá e sente-se, amigo. Quero conversar com você”. O homem foi e se sentou.
2 Sheeru, anumun anshucheetssha kurak wachinanuree chung tputs kuruzeeru, anshutam tushaneerangiya. Sheeru, ashpari tputs kusatarachusin,
2 Então Boaz chamou dez autoridades da cidade e pediu que se sentassem com eles.
3 anush Boos wamindoo tsiyatarangiya. Zuwaa, mazinancha. Noem Mowabamand tsap yusur kanapeeshiniya. Na watsapunee tupaxanxamaam zandkiya iyaanaatsi kamindini Elimelekarineetsi watsapuni.
3 Em seguida, disse ao resgatador da família: “Você conhece Noemi, que voltou de Moabe. Ela está vendendo a propriedade de nosso parente Elimeleque.
4 Ashirucha, nuw shiyaa pxanxangi, táshina. ¿Mayaamaja ngatchish? Mishat, ¿mayaamaja xarachish? watam na yuwaa ántari anoo ashpari kurakawtamsin paranaya. Mishat, watam shiyshat anchichee kizpurinasha nuwamand arang kamindshawa. Shaantanacha anoo tsap amuytakush wanasiriya. Mishat, paxanxamaam ngatkeesha, nuwaa tsinsarush kamaningandama. Nuwshat anoo tsap uru amuytachina, tárangu, wamindsha, Zuraktishcha. Ashiri nuwaana paxanxchima, tárangiya.
4 Pensei que devia falar com você a esse respeito, para que você a resgate, caso tenha interesse. Se quer a propriedade, compre-a na presença das autoridades do meu povo. Se não tiver interesse por ela, diga-me logo, porque, depois de você, sou o resgatador mais próximo”. O homem respondeu: “Está certo; eu resgatarei a propriedade”.
5 Yusur Boos tsiyatarangu, Ashiri Noemee watsapun paxanxkacheesha, umeenpatari mashind Rut sur taaru anpatari yamangsi, watam an kiz Mowaba tsap watsapunitamtawa. Ashiriya, iparinakchush, uwshat iparish anoo tsap wamatarisha amuytachiya. Shiyshat zuwanllineemish wip pzapanitsha, tárangu,
5 Então Boaz lhe disse: “É claro que, ao comprar a propriedade de Noemi, você também deve se casar com Rute, a viúva moabita. Desse modo, ela poderá ter filhos que levem o nome de seu marido e mantenham a herança na família dele”.
6 wamindsha anoo mazinarangu, Ambinaa ashimaam zandkeezi. Manguparina kurikireetsi tuchingchina. Apaz iparinakchuri, wamarishsha anoo tsapoo amuytakchu. Itaru mishat, ipari anoo tsap nda yachiya. Shiyanaa zandkush, pxanxangi, watam nuwaana atinawa. Ashiri na shiyaamsha kasachinllpa, tárangiya.
6 “Se é assim, não posso resgatá-la”, respondeu o parente resgatador. “Isso poria em risco minha própria herança. Resgate você a propriedade. Eu não posso fazê-lo.”
7 Anpurshat zar Israelshuch tputs watsapunee, mishat maachiritaatstam watsapun tupaxanxamaam zandkatssin, uru wanasir tsiyateeru, Shiyshat nee nllura wanasir ksutangcha, mxaxzeewa wanasir yanungangcha, táyarusin, izureeru kasakchu, sapturpatari yusheeru, Neewa. Zurampataritanda táyanlli, táyaru panatariya.
7 Naqueles dias, havia o seguinte costume em Israel: quando alguém queria transferir o direito de resgate e troca, tirava a sandália e a entregava à outra pessoa para validar publicamente a transação.
8 Ashirucha, anpursha anuritam chinarangusin, Elimelekarini wamind anoo tsapoo Boosaamsha panakchu, sapturpatari yusheeru, Boosaamsha panarangiya. Panaramchu, Neewa, zurampataritanda táyanlli. Shiysha na pxanxangsi, tárangiya.
8 Assim, o outro parente resgatador tirou a sandália e disse a Boaz: “Compre você a propriedade”.
9 Ashirucha, Boossha anuritam ayu tárangu, ichingaru kurakawtamsin mazinarsin, Boossha tsiyatarangiya. Ashiriya, na siy ichingarus pakeensa yuwaa nuw Noemee watsapun, mishat Elimelekarineetstam, Kiliyónarineetstam, Malónarineetstam watsapun paxanxarangi anootsee.
9 Então Boaz disse às autoridades da cidade e ao povo ao redor: “Vocês são testemunhas de que hoje comprei de Noemi toda a propriedade de Elimeleque, Quiliom e Malom.
10 Mishat, Malónarineetstam wizanll mashindoo Mowabshuchee kiz yamayanlltandi. Nuwshat arang Malónarinchicheem nutsas pzapanichima. Ashkachuri, anchich maachiri urutamaritam taachinllinaya. Na ashiri watam siy ichingarus pakeensawa. Ayamtaati nda nee mbizachinipa, watam siy kurakis ichingarus pakeensawa, tárangiya.
10 E, junto com a propriedade, tomei como esposa Rute, a viúva moabita de Malom. Assim, ela poderá ter um filho que leve o nome da família de seu falecido marido e herde a propriedade da família aqui na cidade natal dele. Vocês hoje são testemunhas disso”.
11 Kurakshitisin, mishat anshuchtam tputs shaniyamapan kusatarangana antamsin tsiyataranganaya. Zuraksha. Na ichingaruni shiyaa pakeeniya. Apanllsha uru Ruteem kapung istachiya wipaamtam pzapaneemaama. Sirútama Rakelarineem, mishat Liyarineemtam kapung istarangu, wachinllin Israelash yakat na pzapaneersin taakana, uwshtisin ambitam ashchinllinaya. Efratchicheem pzapaneerusin, kizpur kurakaam kinayarusin, Biringaa tsap urutamari payuchinllinaya. Anchich ayamtaati nda pastachiya.
11 As autoridades da cidade e todo o povo que estava na porta responderam: “Somos testemunhas! Que o S enhor faça a esta mulher que chega à sua família o que ele fez a Raquel e Lia, das quais descendeu toda a nação de Israel! Que você seja próspero em Efrata e famoso em Belém!
12 Apanllsha uru neem kizaam zapan wipaam panachiya, Ashkachu, waachich maachiri zapantam pzapanichinllinaya. Shiyshat arang Utaárineem wip Tamarash Faresaa iparinarangu, anchicheem wachinllin aranginasha pzapanitsha, táranganaya.
12 Que o S enhor lhe dê com esta jovem uma descendência numerosa como a de nosso antepassado Perez, filho de Tamar e Judá!”.
13 Amb sheeru, Boos Rutee wizanlleem yamarangiya. Rut wazaranllpasha taarangsin, Apanllsha wipaam panarangu, nlluraa mireerangshita. Sheeru, kamuz iparinarangiya.
13 Boaz levou Rute para a casa dele, e ela se tornou sua esposa. Quando Boaz teve relações com ela, o S enhor permitiu que ela engravidasse, e ela deu à luz um filho.
14 Ashirucha, anshuchshitisin kizanur kizaptatin Noemeetssha, Shiyaam Apanll kapung istarangu, na shaanaatsi ungirtaksha. Na zar chinllinish minum kamuz nllurtayanlliya yuw shaanaatsi ksuchchu anu. Mishat, waani chinllinish Israelchicheem kurak taachpa. Ashkachu, watsimari tpuschinllinaya.
14 Então as mulheres da cidade disseram a Noemi: “Louvado seja o S enhor , que hoje proveu um resgatador para sua família! Que este menino seja famoso em Israel!
15 Mishat, inpari chinllinish shaanaatsi tuwizpurtaku, shiy mangish kissha taatsha. Shaanaatsi kapung ksuchiya, watam shaana kuminish wipawa. Uru shaanaatsi kapung chinachiya. Amb ashishtar ashku, shaanapaz iparish 7 taaru ashtatsha. Itaru, minumta chinllinishsha, táranganaya.
15 Que ele restaure seu vigor e cuide de você em sua velhice, pois ele é filho de sua nora, que a ama e que tem sido melhor para você do que sete filhos!”.
16 Ashirucha, uwshat Noem umeenaa wip waama wachinllin yamarangiya. Nuwaama yanungayaruri, nuwaanapaz ipari ashtapi átu, yamayaru, wachinllinoo kapung chinarangiya.
16 Noemi pegou o bebê, aninhou-o junto ao peito e passou a cuidar dele como se fosse seu filho.
17 Wamkurshitisin kizaptatin parangusin, Na Noem wip minum kamuz wanindayanlliya, tárangusin, nlluraatssha sur Obed atusin, ísamaranganaya.
17 As mulheres da vizinhança disseram: “Noemi tem um filho outra vez!”, e lhe deram o nome de Obede. Ele é o pai de Jessé, pai de Davi.
18 Nishuch tputs ichingaru Fareschichinandari wachinllin taariya. Faresarini Hesronaam iparnarangiya.
18 Esta é a genealogia de Perez: Perez gerou Hezrom.
19 Hesronsha Ramarineem iparnarangiya. Ramsha Aminadapaam iparinarangiya.
19 Hezrom gerou Rão. Rão gerou Aminadabe.
20 Aminadapsha Nahasonaam iparnarangiya. Nahasonshat Salmunaam iparnarangiya.
20 Aminadabe gerou Naassom. Naassom gerou Salmom.
21 Salmunshat Boosaam iparnarangiya. Boosshat Obedaam iparnarangiya.
21 Salmom gerou Boaz. Boaz gerou Obede.
22 Obedshat Jeseyaam iparnarangiya. Jeseyshat Dapiyaam iparinarangiya.
22 Obede gerou Jessé. Jessé gerou Davi.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?