Filipenses 2
AMF_SIM vs XGS
1 Kiristooska yesa wocchimbhe daa ko hanna, kisa nashimmakkonkaar wocchimbhaana ye hanna, Manpas Gazankaar kinka kalaa maataana ye hanna, kinka kinka kinaar burqadhaynabee payya yer hayaynabe ye hanna,
1 Kiraiso seaiiŋɨ́pimɨ dánɨ dɨŋɨ́ wɨ́á bɨ mɨseaónɨpaxɨ́ranɨ? O wá seawianɨŋɨ́pimɨ dánɨ mɨŋɨ́ ikɨŋwɨ́ mɨseamɨrɨpaxɨ́ranɨ? Seyɨ́né kwíyɨ́ Gorɨxoyápɨ tɨ́nɨ mɨkumɨxɨnɨpa reŋoɨ? Segɨ́ imónɨgɨ́áyɨ́ tɨ́nɨ dɨŋɨ́ sɨpí inɨro wá wianenɨro minɨpaxɨ́ranɨ?
2 nashimmakko kalaabee, woylam kalaabee, qaabo kalaabeka maatayse kinka kinka agintaka, isa wozanam thoosee.
2 Apɨ nɨpɨnɨ nepa imónɨŋagɨ nánɨ “Poro dɨŋɨ́ niɨ́á onɨmiápɨ mɨwinɨ́ ayá wí owinɨnɨ.” nɨseaimónɨrɨ́ná rɨpɨ éɨ́rɨxɨnɨ. Dɨŋɨ́ ná bɨnɨ axɨ́pɨnɨ ɨ́á nɨxɨrɨrɨ éɨ́rɨxɨnɨ. Dɨŋɨ́ sɨpí inarɨgɨ́á axɨ́pɨnɨ ɨ́á nɨxɨra úɨ́rɨxɨnɨ. Axɨ́yɨ́nɨŋɨ́ imónɨ́ɨ́rɨxɨnɨ. Apɨ oyaneyɨnɨróná dɨŋɨ́ ná bɨnɨ tɨ́nɨnɨ nɨmoro rɨnɨ́ɨ́rɨxɨnɨ.
3 Metenam toskayse waani eenaam yedara kattsi sagi kenin dohonam bhocchee; meten yennonam gettsayse way “Idara sagea hayne?” hamayse pormakkoka yer kala hattear hayeebhode.
3 Seyɨ́né sɨpɨ́í nimónɨmáná mepa ero wárɨxayɨ́né nimónɨmáná mepa ero éɨ́rɨxɨnɨ. Woxɨnɨ woxɨnɨ re yaiwinɨ́ɨrɨxɨnɨ, “Nionɨ sɨyikwɨ́pɨ́nɨŋɨ́ imónɨŋáná gɨ́ wí seáyɨ e rɨnimónɨŋoɨ?” yaiwinɨ́ɨrɨxɨnɨ.
4 Yin yedi kalaa kalaana yena agen bish dayma, eedi abnaar agenam bhocchee.
4 Seyɨ́né re mɨyaiwí, “Nionɨ gɨ́ dɨŋɨ́ e nimónarɨŋɨ́pɨnɨ nɨxɨ́dɨranéná ayɨ́ apánɨrɨnɨ.” mɨyaiwí ámá wí wimónarɨŋɨ́pɨ enɨ “Ananɨ oyaneyɨ.” yaiwíɨ́rɨxɨnɨ.
5 Yesus Kiristoosdar dohoono qaabono yedarar ko dee.
5 Seyɨ́né Kiraisɨ Jisaso yapɨ pákínɨ́ nimónɨro o xwɨ́á tɨ́yo nánɨ nɨbɨrɨ́ná dɨŋɨ́ moŋɨ́pa seyɨ́né enɨ axɨ́pɨ móɨ́rɨxɨnɨ.
6 — ausente —
6 O Gorɨxo imónɨŋɨ́pa aga nepa nimónɨrɨ aiwɨ wí re mɨyaiwiŋɨnigɨnɨ, “Gorɨxo tɨ́nɨ xɨxenɨ imónɨŋápɨ wí mɨwáramopaxɨ́ imónɨŋɨnɨ.” mɨyaiwí nerɨ
7 — ausente —
7 e imónɨŋɨ́pɨ pɨ́nɨ nɨwiárɨmɨ aga ámá wónɨŋɨ́ nimónɨrɨ́ná omɨŋɨ́ wiinɨ́a nánɨ Gorɨxoyá xɨnáí wínɨŋɨ́ imónɨŋɨnigɨnɨ.
8 — ausente —
8 Ámá imónɨŋɨ́pa nimónɨmáná xewanɨŋo sɨyikwɨ́pɨ́nɨŋɨ́ nimónɨrɨ Gorɨxo urɨ́ɨ́pɨ arɨ́á nɨwirɨ xɨxenɨ xɨ́dɨŋɨnigɨnɨ. Ayɨ́ nɨpenɨ́a nánɨnɨ marɨ́áɨ, yoxáɨ́pámɨ yekwɨroáráná penɨ́a nánɨ aí Gorɨxo urɨ́ɨ́pɨ arɨ́á nɨwirɨ xɨxenɨ xɨ́dɨŋɨnigɨnɨ.
9 — ausente —
9 Jisaso e éɨ́ eŋagɨ nánɨ Gorɨxo seáyɨ e numɨ́eyoarɨ yoɨ́ wíyo nɨyonɨ seáyɨ e múrónɨŋɨ́pɨ wɨ́rɨŋɨnigɨnɨ.
10 — ausente —
10 Ayɨ́ rɨpɨ nánɨ e eŋɨnigɨnɨ. Aŋɨ́namɨ ŋweáyɨ́ranɨ, xwɨ́áyo ŋweáyɨ́ranɨ, xwɨ́árímɨ ínɨmɨ ŋweáyɨ́ranɨ, nɨ́nɨ yoɨ́ Jisasoyá arɨ́á nɨwiróná xómɨŋɨ́ nɨyɨkwiro yayɨ́ umero
11 — ausente —
11 woákɨ́kɨ́ nɨwiróná “Nɨyonɨ nánɨ Ámɨnáo, ayɨ́ Jisasɨ Kiraisorɨnɨ.” rɨro epɨ́rɨ́a nánɨ Gorɨxo omɨ numɨ́eyoarɨ yoɨ́ seáyɨ e imónɨŋɨ́pɨ wɨ́rɨŋɨnigɨnɨ. Kiraisomɨ ámá seáyɨ e uméɨ́ápimɨ dánɨ ápo Gorɨxomɨ enɨ seáyɨ e umepɨ́rɨ́árɨnɨ.
12 Ogonante isa nashonato, inta yembesana inin dohon wodan wulka ina ee hamayna yenin dohondettsi, ta yekala pegadhayse inin dohon wodanka sagi ee hamayna yenin doadettsi ida bhocchise. Ogodettsi yedi kalaa kalaana yenin dhaqonam may hayana kurtumbhebee gibazabeka wocchimbhayse waadadhee.
12 Gɨ́ dɨŋɨ́ sɨxɨ́ seayiŋáyɨ́né, Jisaso “Gɨ́ dɨŋɨ́ tɨ́nɨ bɨ oemɨnɨ.” mɨyaiwí Gorɨxo urɨ́ɨ́pɨ arɨ́á nɨwirɨ xɨxenɨ nɨxɨ́dɨrɨ́ná sɨŋwepɨgɨ́ neaiŋɨ́ eŋagɨ nánɨ seyɨ́né xámɨ Gorɨxo rɨŋɨ́pɨ arɨ́á yɨ́mɨgɨ́ nɨwiro xɨxenɨ yagɨ́ápa nionɨ seyɨ́né tɨ́nɨ ŋweaŋánánɨ marɨ́áɨ, agwɨ ríná nionɨ tɨ́nɨ mɨŋweá segɨ́pɨ nɨŋwearɨ́ná aí axɨ́pɨ e arɨ́á yɨ́mɨgɨ́ nɨwiro píránɨŋɨ́ xɨdɨ́ɨ́rɨxɨnɨ. Xɨxenɨ píránɨŋɨ́ nɨxɨ́dɨróná omɨ wáyɨ́ wiro óɨ́ wiro nero naŋɨ́ e éɨ́rɨxɨnɨrɨ yeáyɨ́ seayimɨxemeaŋɨ́yɨ́né xɨxenɨ axɨ́pɨ éɨ́rɨxɨnɨ.
13 Harrna hambhidianna, Barjo yisa payyan bhocchinam yenin zagoabee hayoabedettsi yesa iinte hayea Barjone.
13 Xɨ́o wimónarɨŋɨ́pɨ “E oyaneyɨ.” seaimónɨro xɨxenɨ e ero epɨ́rɨ nánɨ sɨ́kɨ́kɨ́ seaomɨxarɨŋo, ayɨ́ xɨ́o eŋagɨ nánɨ rarɨŋɨnɨ.
14 Waadima hamaamaar yenin waadadhenka gundumimabee palimimabe waadadhee.
14 Pí pí seyɨ́né yarɨgɨ́ápɨ nerɨ́ná anɨŋúmɨ́ ikaxɨ́ mɨrɨpa ero xwɨyɨ́á xɨmɨxɨmɨ́ ninɨrɨ mɨrɨpa ero éɨ́rɨxɨnɨ.
15 Yin hayayna ye hanna, ko wodan een wobonbee siyonbesa shaarinte wuupobee siyamobeysa qolmina Barjosa gazana naana maatintaka, peen kodar wancodettsi shaakayna maatayse yeda haapadhe.
15 — ausente —
16 Ogono yin konin maatayno, sadan imen upsinam kena garma yenin giyenkane. Ogodettsi isa gobenbee isa waadimanbe sun pootima maatayse konin shidhiminna, Kiristoos nivea rooroaka kanka inin erimea isa yer daane hamintane.
16 — ausente —
17 Yesa Barjodar woylamin qajidinbee waadimanbe Barjona marsha machadheadettsine; pir i deesadhidiannaar isa zombhino marshandar laldhea wucimadettsi konin maatenna, ida wozadhe; isa wozanamaar yembesana ida kashime.
17 Seyɨ́né Gorɨxomɨ dɨŋɨ́ nɨwɨkwɨ́roro xɨ́darɨgɨ́ápɨ, ayɨ́ naŋwɨ́ o nánɨ rɨdɨyowá yarɨgɨ́ápɨ́nɨŋɨ́ imónɨnɨ. Nionɨ seyɨ́né omɨ píránɨŋɨ́ oxɨ́dɨ́poyɨnɨrɨ nɨyunɨmáná seaíwapɨyarɨ́ná ámá wí nɨpɨkíáná ragɨ́ nionɨyá púɨ́pɨ, ayɨ́ iniɨgɨ́ wainɨ́ rɨdɨyowá seyɨ́né yarɨgɨ́ápɨ rɨ́á ápiáwɨ́ xwé owenɨrɨ seáyɨ e iwayɨmóɨ́ápɨ́nɨŋɨ́ imónɨnɨ́árɨnɨ. Nionɨ nɨnɨpɨkíáná aí seyɨ́né Gorɨxomɨ píránɨŋɨ́ oxɨ́dɨ́poyɨnɨrɨ rɨxa seaíwapɨyiŋámɨ nɨpɨkíɨ́á eŋagɨ nánɨ ananɨ nionɨ nɨgɨ́ nímeáɨ́pɨ nánɨ yayɨ́ erɨ seyɨ́né nánɨ yayɨ́ erɨ emɨ́árɨnɨ.
18 Ogodettsi yedi wozadhee; yesa wozanamaar imbesana kashimee.
18 Seyɨ́né enɨ axɨ́pɨ nionɨ yayɨ́ yarɨŋápa segɨ́ seaímeáɨ́pɨ nánɨ yayɨ́ ero nionɨ nímeáɨ́pɨ nánɨ yayɨ́ ero éɨ́rɨxɨnɨ.
19 Intaar yennon goynsa qansayse inin wocchimbhoadettsi, Imbaa wontea Yesussa bhocchi maatidi ko hanna, Thimaatoosam saana yedar yittsana qaabe ida haye.
19 “Ámɨná Jisaso ‘Ananɨrɨnɨ.’ nɨwimónɨrɨ́náyɨ́, nionɨ sɨ́á árɨ́nɨ́ wí nɨpwémáná eŋáná Timotio seyɨ́né tɨ́ŋɨ́ e yaxwɨ́ nénapɨrɨ seyɨ́né imónɨgɨ́ápɨ nánɨ áwaŋɨ́ nɨráná dɨŋɨ́ wɨ́á nónɨnɨ́a nánɨ urowárɨ́ɨmɨgɨnɨ.” nimónarɨnɨ.
20 Yesa dayntan goynsa idettsi woylam wulka bhocchea eedi ab qolehe.
20 Ámá nionɨ tɨ́nɨ re ŋweagɨ́áyɨ́ wo seyɨ́né nánɨ dɨŋɨ́ nɨmorɨ́ná Timotio moarɨŋɨ́pa mɨmoarɨŋɨ́ eŋagɨ nánɨ “Omɨ urowárɨ́ɨmɨgɨnɨ.” seararɨŋɨnɨ. O nepa seyɨ́né nánɨ “Arɨge rɨ́a imónɨŋoɨ?” nɨyaiwirɨ mimáyo tɨnɨŋorɨnɨ. Ámá re ŋweagɨ́áyɨ́ wí axɨ́pɨ mimónɨŋoɨ.
21 Waani eena wul yina maaten yerinam keda zage; Yesus Kiristoosna maaten waadimanam qaabehe.
21 Ayɨ́ Kiraisɨ Jisaso apɨ nánɨ dɨŋɨ́ omópoyɨnɨrɨ wimónarɨŋɨ́pɨ nánɨ dɨŋɨ́ mamó wigɨ́ wimónarɨŋɨ́pɨ nánɨnɨ moarɨgɨ́á eŋagɨ nánɨ omɨ seyɨ́né tɨ́ŋɨ́ e nánɨ urowárɨ́ɨmɨgɨnɨ.
22 Thimaatoos taysate shedadhenkaar gon hama eedi kinin dohon, pir naasibee imbabe kinka kenin waadadhendettsi, kidi imbesana kinka Barjosa dhacchintan upsinam giyaate kinin waadadhonam yedi dheseeda dhese.
22 O mɨmɨwiáró Kiraisomɨ píránɨŋɨ́ xɨ́darɨŋo eŋagɨ nánɨ seyɨ́né nɨjɨ́árɨnɨ. Xámɨ nionɨ xwɨyɨ́ápɨ wáɨ́ urɨmearɨ́ná niaíwɨ́ xanomɨ saŋɨ́ uráparɨŋɨ́pa nerɨ saŋɨ́ nɨrápɨŋorɨnɨ.
23 Ta keeda inno yerro hardar konin yeskonam inin qansonsa budonte Thimaatoosam saana yedar yittsana bhocchi ida haye.
23 Ayɨnánɨ “Amɨpí nionɨ nipɨ́rɨ́ápɨ nánɨ rɨxa anɨŋɨ́nɨ nɨjɨ́á nimónárɨmáná urowárɨ́ɨmɨgɨnɨ.” nimónarɨnɨ.
24 Taar inta imal yekal saana inin nivoadettsi Imbaa wontea Yesus haya ki haye ida hame.
24 E nerɨ aí nionɨ dɨŋɨ́ re nɨyaiwirɨ ipɨmónɨŋɨnɨ, “Timotionɨ marɨ́áɨ, niɨwanɨŋonɨ enɨ Ámɨnáoyá dɨŋɨ́yo dánɨ sɨnɨ mé seyɨ́né tɨ́ámɨnɨ bɨmɨ́árɨnɨ.” nɨyaiwirɨ ipɨmónɨŋɨnɨ.
25 Ko dahaannaar iam kinin kelshoadettsi yenin yittsaa Ebhapirooditos, isa imbanaas maataabee imbesana kinka Kiristoosna banqin kanseabeam yekal maasate yittsa ko iam zaske hamayse inta bhocchidine.
25 E nerɨ aí nionɨ dɨŋɨ́ re yaiwiárɨ́ɨnɨ, “Epapɨrodaitaso —O gɨ́ nɨrɨxɨ́meáónɨŋɨ́ imónɨŋɨ́ worɨnɨ. Jisaso nánɨ wáɨ́ urarɨŋwápɨ nánɨ gwɨ́ mónɨŋwáyɨ́ worɨnɨ. Xwɨrɨxɨ́ nɨmearɨgɨ́á rɨpɨ nánɨ enɨ gwɨ́ nɨmónɨŋɨ́yɨ́ worɨnɨ. Seyɨ́né nionɨ tɨ́ŋɨ́ e nánɨ urowárénapáná saŋɨ́ nɨrónaroŋɨ́yɨ́ worɨnɨ. ‘O nionɨ tɨ́nɨ re sɨnɨ ámɨ bɨ tɨ́nɨ oŋweanɨ.’ nɨyaiwirɨ́ná naŋɨ́manɨ. Ámɨ seyɨ́né tɨ́ŋɨ́ e nánɨ ourowárénapɨmɨnɨ.” yaiwiárɨ́ɨnɨ.
26 Yedar kiam yittsana inin zagoono yeam shedana kinin anngardhonnabee yedi pir kisa hajadhidinam yenin qanson goynka kidi kattsi kinin qaabonnabene.
26 O seyɨ́né nánɨ íkɨ́nɨŋɨ́ sɨpí wirɨ seyɨ́né xwɨyɨ́á “O Romɨyo nɨrémómáná sɨmɨxɨ́ wenɨ.” rɨnarɨgɨ́ápɨ arɨ́á wíɨ́á eŋagɨ nánɨ dɨŋɨ́ rɨ́á uxerɨ yarɨŋagɨ nánɨ seyɨ́né tɨ́ŋɨ́mɨnɨ ourowárénapɨmɨ́ɨnɨ.
27 Kidi gon hajadhayse diyana yeskidine. Ko dahaannaar Barjo kina burqadhayse kiam ki pacchade; kibisheana dayma, pir ogo galshen qaabondar qaabe ab idar yeskoamadettsi ki hayade.
27 Xámɨ o nepa sɨmɨxɨ́ xwé nerɨ rɨxa nɨpémɨnɨrɨ éɨ́ aiwɨ Gorɨxo wá wianɨ́ɨ́pimɨ dánɨ ámɨ naŋɨ́ eŋɨnigɨnɨ. Omɨnɨ wá mɨwianɨ́ nionɨ enɨ wá nɨwianɨŋɨnigɨnɨ. Ayɨ́ rɨpɨ nánɨ seararɨŋɨnɨ. Epapɨrodaitaso nɨperɨ́náyɨ́, Poro dɨŋɨ́ sɨpí ayá wí winɨgɨnɨrɨ wá nɨwianɨrɨ naŋɨ́ imɨxɨŋɨ́ eŋagɨ nánɨ “Nionɨ enɨ wá nɨwianɨŋɨnigɨnɨ.” seararɨŋɨnɨ.
28 Ogonante kiam pir yenin shedenka yenin wozadhoadettsibee isa qaabon tokoadettsibe yedar kiam yittsana kattsi i zagade.
28 Ayɨnánɨ seyɨ́né omɨ sɨŋwɨ́ nɨwɨnɨróná dɨŋɨ́ niɨ́á seainɨrɨ nionɨ “Piripai ŋweáyɨ́ sɨnɨ Epapɨrodaitaso nánɨ ‘Sɨmɨxɨ́ xwé yarɨnɨ.’ rɨ́a yaiwiarɨŋoɨ?” nɨyaiwirɨ ududɨ́ ninarɨŋɨ́pɨ enɨ pɨ́nɨ wiárɨrɨ oninɨrɨ aga ayá wí “Seyɨ́né tɨ́ámɨnɨ ourowárɨmɨnɨ.” nimónarɨnɨ.
29 Keeda gebhi wozadhaate Imbaa wontea Yesus goynna hamayse kiam tiyee; kidettsi dahaana eenaamaar gobshee.
29 Ayɨnánɨ o ámɨ seaímeááná “Negɨ́ Ámɨnáo tɨ́nɨ ikárɨnɨŋwáyɨ́ worɨ́anɨ?” nɨyaiwiro yayɨ́ tɨ́nɨ numímɨnɨro yayɨ́ umero ámá ónɨŋɨ́ imónɨgɨ́áyɨ́ nánɨ “Seáyɨ e imónɨgɨ́áyɨ́rɨ́anɨ?” yaiwiro éɨ́rɨxɨnɨ.
30 Harrna hambhidianna, yedi ikal nivayse iam kelshana yenin damaamonam kidi waadadhota sadan yinnonam anngardhima Kiristoossa waadimanna hamayse dembhina ki yeskisade.
30 O “Kiraiso wimónarɨŋɨ́pɨ owiimɨnɨ.” nɨyaiwirɨ nerɨ́ná rɨxa nɨpémɨnɨrɨ eŋɨ́ eŋagɨ nánɨ seararɨŋɨnɨ. O seyɨ́né aŋwɨ e meŋagɨ nánɨ arɨrá mɨnipaxɨ́ imónɨŋɨ́pɨ xewanɨŋo Poromɨ owimɨnɨrɨ nɨnirɨ́ná yoɨ́ mayɨ́ nimónɨrɨ rɨxa nɨpémɨnɨrɨ eŋɨ́ eŋagɨ nánɨ seararɨŋɨnɨ.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?