1 I 8:e månaden [cheshvan – okt/nov] av kung Darejavesh 2:a regeringsår [år 520 f.Kr., han var persisk kung 522-486 f.Kr.] kom Herrens (Jahvehs) ord till profeten Sakarja [hebr. Zecharja – betyder: Gud kommer ihåg], son till Berechjah [betyder: Herren välsignar], son till Iddo [betyder: Hans vittne].
2 Herren (Jahveh) har varit mycket vred på dina fäder (förfäder), mycket vred. [Israeliternas synd hade lett till hur templet i Jerusalem förstörts och exilen till Babylon.]
3 Säg därför till dem [det israeliska folket i Jerusalem]: Så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot): Återvänd (kom tillbaka, omvänd er) till mig, förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), och jag ska komma tillbaka till er, säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot).
4 Var inte som era fäder till vilka de tidigare profeterna ropade och sa: Så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot): ”Kom tillbaka nu från era onda vägar och från era onda gärningar.” Men de lyssnade inte och gav inte akt på mig, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
5 Era fäder (förfäder),
6 Men mitt ord och mina förordningar (ordagrant ”saker inristat”), som jag har befallt mina tjänare profeterna,
7 På den 24:e dagen i den 11:e månaden som är månaden shvat [den 15 februari 519 f.Kr.], i kung Darejavesh 2:a regeringsår [520-519 f.Kr.], kom Herrens (Jahvehs) ord till profeten Sakarja, son till Berechjah, son till Iddo. [Tre månader efter det profetiska tilltalet, se vers 1.] Han [Sakarja] sa:
8 På natten såg jag, och se (hebr. vehinneh)! [Perspektivbyte, vi får se med Sakarjas ögon:] En man red på en röd häst och stod bland myrtenträden som fanns i ravinen. Bakom honom var röda, brunaktiga (vinrankans skiftande grön-bruna färg) och vita hästar.
9 Då frågade jag: ”Vad är detta, min Herre (Adon)?” Ängeln (budbäraren) som talade med mig sa till mig: ”Jag ska visa dig vad detta är.”
10 Mannen som stod bland myrtenträden svarade och sa: ”Dessa är de som Herren (Jahveh) har sänt till att vandra omkring på [patrullera/inspektera hela] jorden (världen).”
11 De svarade Herrens (Jahvehs) ängel (budbärare) som stod bland myrtenträden och sa: ”Vi har vandrat fram och tillbaka (runtomkring) jorden (världen). Och se (hebr. vehinneh) [perspektivbyte, vi får se från änglarnas ögon]: Hela jorden (världen) sitter stilla och vilar.”
12 Sedan svarade Herrens (Jahvehs) ängel (budbärare) och sa: ”Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), hur länge ska du dröja med att visa barmhärtighet (medkännande nåd) mot Jerusalem och Juda städer, på vilka du har varit vred i 70 år?”
13 Herren (Jahveh) svarade ängeln (budbäraren) som talade med mig med vänliga och tröstande ord.
14 Sedan sa ängeln (budbäraren) som talade med mig: ”Ropa ut och säg: Så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot): Jag nitälskar för Jerusalem, ja, min nitälskan är stor för Sion [tempelberget i Jerusalem].
15 Och jag är rasande på de arroganta (bokstavligt ’lätta’) hednafolken. Jag var lite vred på dem men deras arrogans har blivit deras egen olycka.
16 Därför säger Herren (Jahveh): Jag ska återvända till Jerusalem med nåd och barmhärtighet (hebr. rachamim). Mitt hus ska byggas upp i henne (i Jerusalem), förkunnar (säger, proklamerar) Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), och en linje (en mätlinje som en lantmätare drar upp) ska sträckas ut över Jerusalem.
17 Ropa ut igen och säg: Så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot): Mina städer ska åter överflöda med välstånd och Herren (Jahveh) ska åter trösta Sion [tempelberget i Jerusalem] och ska åter utvälja Jerusalem.”
18 Jag [Sakarja] lyfte upp mina ögon och såg. Och se (hebr. vehinneh) [perspektivbyte, vi får se från Sakarjas ögon]: Där var fyra horn.
19 Då frågade jag ängeln (budbäraren) som talade med mig: ”Vad är detta?” Han sa till mig: ”Dessa är hornen [mäktiga krafter, stormakter] som har förskingrat Juda, Israel och Jerusalem.”
20 Herren (Jahveh) visade mig fyra hantverkare.
21 Sedan sa jag: ”Vad har dessa kommit för att göra?” Han [ängeln] talade och sa: ”Dessa, hornen som förskingrade Juda så att ingen människa kan lyfta upp sitt huvud, dessa har de [fyra hantverkarna som Gud rest upp] kommit för att förskräcka, för att kasta ner hednafolkens horn, de som har lyft sina horn mot Juda land för att förskingra det.”