1 Jag ber er därför [står enträget vid er sida, uppmuntrar och förmanar er på grund av Guds nåd, se \+xt Rom 11:30-32\+xt*], mina syskon (bröder och systrar i tron) – vid Guds barmhärtighet (medkänslor) [plural], att frambära (ställa fram) era kroppar som ett levande (livslångt) [och] heligt offer som behagar Gud. Detta är er andliga (ordagrant: rimliga, rationella, förnuftiga – gr. logikos) [gudomligt inspirerade] tjänst [gudstjänst, tempeltjänst, tillbedjan]. [Att överlämna och helga sin kropp åt Gud är en logisk följd av att den är ett Guds tempel, se \+xt 1 Kor 6:19\+xt*.]
2 Och anpassa er inte (låt er inte formas)
3 För genom [i kraft av] den nåd som gavs åt mig säger jag till var och en som finns bland (hos) er att inte ha högre tankar om sig själv [sin egen betydelse – den gåva man har fått] än sig bör. Bedöm i stället din förmåga på rätt sätt, utifrån det mått av tro som Gud har gett åt var och en.
4 För på samma sätt som vi har många olika delar i en kropp och delarna inte har samma funktion (uppgift),
5 så utgör vi, fast vi är många, en enda kropp i den Smorde (Messias, Kristus), och individuellt är vi delar som hör ihop med varandra. [Vi är beroende av varandra.]
6 Vi alla har olika (unika) nådegåvor, som alla har sitt ursprung (kommer) från [Guds] nåd (favör, välvilja).
7 Om det är tjänandets gåva(praktisk tjänst – gr. diakonia),
8 Om det är gåvan att uppmuntra(trösta, hjälpa, komma till någons sida, förmana och leda rätt),
9 Kärleken – den okonstlade [den äkta och uppriktiga kärleken som är rättfärdig, osjälvisk och utgivande] –
10 är tillgivna varandra i syskonkärleken (broderskärleken) [den ömma och vänskapliga kärlek som finns mellan barnen i Guds familj]
11 Den [utgivande kärleken, se vers 9] gör att ni inte slappnar av i er iver
12 [samtidigt som ni ständigt] gläder er i hoppet [det hopp som ger en förväntan och en framtidstro],
13 Den [utgivande kärleken, se vers 9] gör att ni hjälper de heliga [materiellt och praktiskt] med vad de behöver och strävar efter (är ivriga att visa) gästfrihet.
14 Välsigna (tala väl om) dem som förföljer er,
15 Gläd er med dem som gläder sig
16 Lev i harmoni med varandra (tänk dig in i andras situation, var eniga).
17 Löna inte ont med ont, tänk på (planera för, ordagrant ”tänk på förhand om”) vad som är gott (rätt, värt att prisas) i alla människors ögon. [\+xt 1 Tim 3:7\+xt*]
18 Om det är möjligt, och så mycket det beror på er, lev i frid med alla människor.
19 Ta inte rätten i egna händer (hämnas inte), mina älskade vänner, lämna i stället utrymme (vägen öppen) för straffdomen [Guds vrede mot synden]. För det står:
20 Men om din fiende är hungrig,
21 Låt dig inte besegras (övervinnas, erövras) av det onda [av det som är under dess auktoritet], besegra (övervinn, erövra) i stället det onda med det goda.